Study your flashcards anywhere!

Download the official Cram app for free >

  • Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

How to study your flashcards.

Right/Left arrow keys: Navigate between flashcards.right arrow keyleft arrow key

Up/Down arrow keys: Flip the card between the front and back.down keyup key

H key: Show hint (3rd side).h key

A key: Read text to speech.a key

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/89

Click to flip

89 Cards in this Set

  • Front
  • Back

Amfibolit

Bergart, minst 50% amfiboler. Kan bildas av basalt, diabas och gabbro

Anatexiter

När metamorfosen istället gör en nykristallisation av bergarten

Basalt

Finkornig, basisk lavabergart. (Ytbergart)


Kalciumrik


Plagioklas


Pyroxen


Olivin

Basisk vulkanitet

Mafisk ytbergart.


Kvartsfattig


Finkornig


Mörk.

Diabas

Gångbergart


Plagioklas, pyroxen, olivin

Diorit

Djupbergart (lik gabbro)


Amfibol (istället för pyroxen och olivin)


Plagioklas


Hornblände


Biotit

Epikontinental

Innanhav och hav nära land (ex. Östersjön)

Foliation

Bergart har orienterade mineral. (Gnejsig)

Gabbro

Djupbergart medel-grovkornig,


Plagioklas


Pyroxen


Olivin

Gnejs

Kraftigt folierad granit

Granodiorit

Granitliknande bergart


Mycket plagioklas och mindre kalifältspat


Svart och vit i färgen

Granitoid

Samlingsnamn för granitliknande bergarter.


Alkaligranit


Granit


Granodiorit


Tonalit

Gråvacka

Finkornig, sedimentär bergart.


Kvarts- och fältspatkorn i olika storlekar. Vanligen grå.

Grönsten

Basiska bergarter med grönsvart skimmer.


Bör ej användas

Intrusion

Bergart skapar sig plats genom att genomtränga i befintliga bergarter.


Uppåtstigande magmakroppar bildar intrusiva berg.

Kvartsit

Rekristalliserad kvarts

Leptit

Finkornig metamorf bergart.


Fältspat och kvarts som bildats av sura vulkaner

Magmatisk

Bildad av magma

Marmor

Kornig metamorf.


Kalcit och/eller dolomit

Meta-.

Sätts framför ursprungsbergets namn.


Tex. Metavulkanit

Metamorf

Mineralogiskt/strukturellt omvandlad

Migmatiter

Metamorf som innehåller gnejs i grundmassan

Mylonit

Pulveriserad bergart. Extremt finkornig. Ej nödvändigtvis homogen.

Ofitisk

Stavformade plagioklaskorn. Finkornig. Mestadels pyroxen.


Ex. Diabas

Orogen

Bergkedjebildning

Pegmatit

Gångbergart


Kvartsrik


Kalifältspat


Glimmer

Porfyr

Gångbergart.


Sur, lava


Fenokrister (stora korn i fin massa)


Alkalifältspat

Postorogen

Händelse som inträffat efter orogensen

Primorogen

Händelse som inträffat innan orogensen

Sandsten

Bergart som bildats av sand

Strykning

Riktning av en ytas skärningslinje med horizontalplanet

Stupning

Lutning hos yta gentemot horizontalplanet

Stänglighet

Förekommer hos metamorfa bergarter främst. Parallellorientering av den längsta axeln hos mineralet.

Suprakrustal

Bildas på eller mycket nära jordytan (vulkaniter/sedimentärer)

Suprakrustal

Bildas på eller mycket nära jordytan (vulkaniter/sedimentärer)

Sur vulkanitet

Felsisk ytbergart, kvartshaltig, gärna vulkanisk struktur

Svekokarelska

Bildad under orogensen, under proterozoikum, i baltiska urbergsskölden

Tektonisk

Berggrundens strukturella uppbyggnad, bildning, deformation och historisk utveckling

Tektonisk

Berggrundens strukturella uppbyggnad, bildning, deformation och historisk utveckling

Tonalit

Djupbergart.


Plagioklas


Kvarts


Inslag av biotit och hornblände

Tektonisk

Berggrundens strukturella uppbyggnad, bildning, deformation och historisk utveckling

Tonalit

Djupbergart.


Plagioklas


Kvarts


Inslag av biotit och hornblände

Ultramafit

Mörka mineraler.


Tex. Olivin, pyroxen och amfibol

Tektonisk

Berggrundens strukturella uppbyggnad, bildning, deformation och historisk utveckling

Tonalit

Djupbergart.


Plagioklas


Kvarts


Inslag av biotit och hornblände

Ultramafit

Mörka mineraler.


Tex. Olivin, pyroxen och amfibol

Vulkanit

Bildad genom vulkanisk aktivitet

Akvifer

Jord/berg där grundvattnet kan utvinnas med brunnar i betydelsefull mängd. Vattnet lagras i Akvifer som också transporterar vattnet till brunnen.

Akvifer

Jord/berg där grundvattnet kan utvinnas med brunnar i betydelsefull mängd. Vattnet lagras i Akvifer som också transporterar vattnet till brunnen.

Öppen akvifer

Grundvattnet står i vertikal kontakt med atmosfären

Akvifer

Jord/berg där grundvattnet kan utvinnas med brunnar i betydelsefull mängd. Vattnet lagras i Akvifer som också transporterar vattnet till brunnen.

Öppen akvifer

Grundvattnet står i vertikal kontakt med atmosfären

Sluten akvifer

Grundvattnet är skilt från atmosfären

Akvifer

Jord/berg där grundvattnet kan utvinnas med brunnar i betydelsefull mängd. Vattnet lagras i Akvifer som också transporterar vattnet till brunnen.

Öppen akvifer

Grundvattnet står i vertikal kontakt med atmosfären

Sluten akvifer

Grundvattnet är skilt från atmosfären

Artesiskt grundvatten

Sluten Akvifer vars grundvatten är ovan marknivå (grundvattnet är ovan ytan)

Akvifer

Jord/berg där grundvattnet kan utvinnas med brunnar i betydelsefull mängd. Vattnet lagras i Akvifer som också transporterar vattnet till brunnen.

Öppen akvifer

Grundvattnet står i vertikal kontakt med atmosfären

Sluten akvifer

Grundvattnet är skilt från atmosfären

Artesiskt grundvatten

Sluten Akvifer vars grundvatten är ovan marknivå (grundvattnet är ovan ytan)

Hydrogeologi

Samverkan mellan geologiska materialet och grundvattnets förekomst, strömning och sammansättning

Akvifer

Jord/berg där grundvattnet kan utvinnas med brunnar i betydelsefull mängd. Vattnet lagras i Akvifer som också transporterar vattnet till brunnen.

Öppen akvifer

Grundvattnet står i vertikal kontakt med atmosfären

Sluten akvifer

Grundvattnet är skilt från atmosfären

Artesiskt grundvatten

Sluten Akvifer vars grundvatten är ovan marknivå (grundvattnet är ovan ytan)

Hydrogeologi

Samverkan mellan geologiska materialet och grundvattnets förekomst, strömning och sammansättning

Grundvattenbildning

Tillförsel av vatten till ett grundvattenmagasin

Akvifer

Jord/berg där grundvattnet kan utvinnas med brunnar i betydelsefull mängd. Vattnet lagras i Akvifer som också transporterar vattnet till brunnen.

Öppen akvifer

Grundvattnet står i vertikal kontakt med atmosfären

Sluten akvifer

Grundvattnet är skilt från atmosfären

Artesiskt grundvatten

Sluten Akvifer vars grundvatten är ovan marknivå (grundvattnet är ovan ytan)

Hydrogeologi

Samverkan mellan geologiska materialet och grundvattnets förekomst, strömning och sammansättning

Grundvattenbildning

Tillförsel av vatten till ett grundvattenmagasin

Grundvattenbildningsområde

Område där vattenbildningen sker

Hydraulisk konduktivitet

Markens förmåga att leda vatten. Vattenflödet genom en enhetsyta i vertikal riktning.


Beror av:


-jordens porositet


-struktur hos materialet


-temperatur på vattnet

Hydraulisk konduktivitet

Markens förmåga att leda vatten. Vattenflödet genom en enhetsyta i vertikal riktning.


Beror av:


-jordens porositet


-struktur hos materialet


-temperatur på vattnet

Prekambrium

Jordens början - 545 miljoner år sen (urberg)

Hydraulisk konduktivitet

Markens förmåga att leda vatten. Vattenflödet genom en enhetsyta i vertikal riktning.


Beror av:


-jordens porositet


-struktur hos materialet


-temperatur på vattnet

Prekambrium

Jordens början - 545 miljoner år sen (urberg)

Kambrium

545 miljoner år sen - 488 miljoner år sen

Siluriska

Typ 400-420 miljoner år sen

Regionalmetamorfos

Omvandling av berggrunden imon stora områden, ofta samtidigt som tektoniska processer.

Transskandinaviska magnetiska provinsen

Ca 1,7 miljoner år sen


Småland och Värmlands graniter.

Stratigrafer

Möjliga lagerförder i ett område

Höga kustlinjen

Den högsta vattennivå som havet eller Östersjön haft sedan senaste nedisningen

Porisitet sand

30%-40%

Porisitet sand

30%-40%

Porositet lera

40%-70%