Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
41 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är tonus? |
Spänning (grundspänning) i muskelvävnad i både skelettmuskulatur och glattmuskulatur |
|
|
Vad menas med rigiditet? |
Icke hastighetsberoende.
Lika spänningsgrad i agonist som antagonist
- Parkinsons |
|
|
UPDRS? |
Unified Parkinson's disease rating scale |
|
|
Fysiologisk förklaringsmodell - KAT |
Autogen inhibition eller reciprok inhibition |
|
|
Fysiologisk förklaringsmodell - rytmisk stabilisation |
Successiv induktion |
|
|
Fysiologisk förklaringsmodell - KAT |
Autogen inhibition eller reciprok inhibition
(Kontraktion-avspänning-töjning) |
|
|
Fysiologisk förklaringsmodell - rytmisk stabilisation |
Successiv induktion |
|
|
Fysiologisk förklaringsmodell - långsam växling |
Successiv induktion |
|
|
Fysiologisk förklaringsmodell - långsam töjning |
Autogen inhibition
Senspolen reagerar på spänning och skickar impulser som hämmar den egna muskelspänningen och därmed kan töjning ske lättare efteråt |
|
|
Fysiologisk förklaringsmodell - successiv induktion |
Bygger på fler motorenheter, irradiation (spridning) |
|
|
Fysiologisk förklaringsmodell - successiv induktion |
Bygger på fler motorenheter, irradiation (spridning) |
|
|
Fysiologisk förklaringsmodell - reciprok inhibition |
Vid en aktivering av agonist sker det en inhibering av antagonist.
KAT |
|
|
Fysiologisk förklaringsmodell - successiv induktion |
Bygger på fler motorenheter, irradiation (spridning)
Rytmisk stabilisation Långsam växling |
|
|
Fysiologisk förklaringsmodell - reciprok inhibition |
Vid en aktivering av agonist sker det en inhibering av antagonist.
KAT |
|
|
Fysiologisk förklaringsmodell - Autogen inhibition |
Vid aktivering av agonisten så sker en inhibition av desamma.
KAT Långsamtöjning |
|
|
Djup sensibilitet - testas? |
Spegling - för den drabbade sidan i olika rörelser eller olika positioner och be pat att härma. Ange ledposition/ledrörelse - OBS tänk på greppet så de inte vägleder. Ta tag i tumme - sjukgymnasten för den afficerade armen i olika positioner och be pat att peka på sin tumme. Vibration - stämgaffel sätts mot benutskott. Fys kan "lura" pat genom att avlägsna vibrationen. |
|
|
Ytlig sensibilitet - testas? |
Bomullstuss/pensel: börja distalt, vid malleolerna upp till vaderna. Vasst/trubbigt (smärta) Tvåpunktdiskrimination: (minsta avståndet mellan två punkter som kan urskiljas) Temperatur (varmt/kallt) stereognosi (förmåga att känna igen föremål utan synen) är ett perceptions-test men testas i samband med sensibiliteten. Övre och undre extremitet. |
|
|
Vad menas med utsläckning? |
En perceptionsstörning som kan uppträda vid hjärnskador.
Pat kan inte ta emot info från en afficerade sidan om man samtidigt berör den icke afficerade sidan. |
|
|
Undersökning av koordination? |
-Finger-näs -Häl-knä - Diadokokinesi (snabba alternerade rörelser) gör de svårare genom att öka hastigheten. - nine-hole peg test - selektiv motorik (observera pats förmåga att isolera en rörelse) |
|
|
Vad kollar man efter/gör för undersökning vid UPDRS? |
-tal -ansiktsuttryck -vilotremor -intentions el. Postural tremor -rigiditet
-fingerrörelser (tumme-pekfinger) -knyta handen -snabba alternerade rörelser -fotstampning -uppresning från stol -balans -gången -kroppsbradykinesi -hållning |
|
|
Hur gör man en komplett Spasticitet undersökning? |
1. Observation vila/rörelse 2. Palpation 3. Asworth 4. Reflexer 5. Babinskis |
|
|
Varför har känseln stor betydelse? |
-kommunikationen -undvikande -ADL -Hantera föremål
Beröring Tryck Klåda Temperatur-skillnader Ytstruktur Proprioception |
|
|
Sensomotoriska rehabiliteringen = |
(Efter en Stroke) Återfå förlorade förmågor snarare än att utveckla kompensatoriska |
|
|
Hypertoni? |
För hög muskelspänning - skada, dysfunktion i CNS - blir värre vid stress/tidspress |
|
|
Hypertoni? |
För hög muskelspänning - skada, dysfunktion i CNS - blir värre vid stress/tidspress |
|
|
Hypertoni (rigiditet) Vart sitter skadan? |
Basala ganglierna Niagrastriatala banan Substansia nigra |
|
|
Vad kan man göra för test vid Rigiditet? |
Test av supination och pronation underarmen. - hälsningsgrepp -> trögt motstånd / kugghjulsrörelse = typiskt för rigiditet |
|
|
Rigiditet undersökning : |
1. Observera gången 2. Pat ligger på rygg, kudde under knäna. Fys ska vara försiktig med lederna. 3.fråga pat om hen har ont någonstans? 4. Be pat ta djupa lugna andetag medan Fys går igen lederna. |
|
|
Vad kan man göra för test vid Rigiditet? |
Test av supination och pronation underarmen. - hälsningsgrepp -> trögt motstånd / kugghjulsrörelse = typiskt för rigiditet |
|
|
Rigiditet undersökning : |
1. Observera gången 2. Pat ligger på rygg, kudde under knäna. Fys ska vara försiktig med lederna. 3.fråga pat om hen har ont någonstans? 4. Be pat ta djupa lugna andetag medan Fys går igen lederna. |
|
|
Hur kan Fys göra för att provocera fram rigiditet? |
Be pat göra kontralateral rörelse.
(Lättare att se/känna rigiditet i Övre ex.) |
|
|
Vad kan man göra för test vid Rigiditet? |
Test av supination och pronation underarmen. - hälsningsgrepp -> trögt motstånd / kugghjulsrörelse = typiskt för rigiditet |
|
|
Rigiditet undersökning : |
1. Observera gången 2. Pat ligger på rygg, kudde under knäna. Fys ska vara försiktig med lederna. 3.fråga pat om hen har ont någonstans? 4. Be pat ta djupa lugna andetag medan Fys går igen lederna. |
|
|
Hur kan Fys göra för att provocera fram rigiditet? |
Be pat göra kontralateral rörelse.
(Lättare att se/känna rigiditet i Övre ex.) |
|
|
Hypertoni (paraplybegrepp) för: |
Spasticitet Rigiditet Dystoni |
|
|
Stroke skuldran, 5 leder - kontaktytor som är involverade i axeln/skuldran, vilka? |
Acromioclavicular-leden Sternoclavicular-leden Glenohumeral-leden Thorakoscapular-leden Subacromiala bursan |
|
|
Stroke skuldran, 5 leder - kontaktytor som är involverade i axeln/skuldran, vilka? |
Acromioclavicular-leden Sternoclavicular-leden Glenohumeral-leden Thorakoscapular-leden Subacromiala bursan |
|
|
Rotarorcuffen, namn, u&f, funk. |
Supraspinatus U: fossa supraspinata F: tuberculum major Funk: abd. & utåtrot.
Infraspinatus U: fossa infraspinata F: tuberculum major Funk: utåtrot & ledkapselförstärkande.
Teres minor U: margo lateralis F: tuberculum major Funk: utåtrot
Subscapularis U: fossa subscapularis F: tuberculum minor Funk: inåtrot |
|
|
Vad menas med "impingement"? |
Inklämning syndrom supraspinatus-senan, biceps-senan & subacromiella bursan |
|
|
Ledinstabilitet: vilka luxationer finns det och vilken är den vanligaste? |
Subluxation = palpabelt mellanrum mellan acromion & humerushuvudet.
Inferior subluxation = (vanligaste) hypoton muskulatur. Caput humeri glider distalt, töjer på ledkapseln samt deltoideus & supraspinatus.
Superior subluxation = vid hypertonus/Spasticitet. Caput humeri pressas uppåt mot acromion, överarmen inåtroteras & abduceras. Caput ligger inte i ledhålan som den ska. |
|
|
Vad är skulder-hand syndromet ? |
Väldigt typiskt för Stroke pat. Kliniska tecken: smärta, svullnad, rörelseinskränkning.
Behandling: högläge, positionering, smärtstillande, aktivering av muskulatur i hand och arm. (Samband med Subluxerad skuldra) |
