Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
18 Cards in this Set
- Front
- Back
|
vad händer vid inflammation till intermediära substanser, kort
|
Vid inflammation frisätter cellmembranet arakidonsyra (som frisätts från fosfolipiderna eller?)
Sedan omvandlar COX och 5-LO arakidonsyran till olika intermediära substanser. |
|
|
Vad gör dom olika intermediära substanserna
|
5-LO -
Leukotriner : som ger bronksammandragning, kemotaxi (immunceller dras dit) och ökad kärlgenomsläpplighet COX - Prostacyklin: Kärlvidgande o förhindrar trombocytaggregering Tromboxan A2: kärlsammandragande samt ger trombocytaggregering Klassiska prostaglandiner : Ger ökad känslighet för smärtframkallande ämnen, är kärlvidgande, påverkar febercentrum, förhindrar trombocytaggregeringar. |
|
|
Hur verkar NSAI-läkemedel
|
Vid inflammation producerar cellmembranet arakidonsyra (som frisätts från fosfolipider) Arakidonsyran tas om han enzymatiskt via olika vägar av COX och 5-LO.
NSAIDs verkningsmekanism är att hämma enzymet cyklogenas (COX). Och på så vis hämma bildningen av klassiska prostaglandiner, prostacyklin och tromboxan. Då kommer arakidonsyran istället tas om han av 5-LO och detta leder till leukotriner. Detta resulterar i en anti-inflammatorisk, smärtlindrande och febernedsättande egenskap! (och kan i liten mängd ha effet på trombocytfunktionen) |
|
|
Varför kan aspirin (NSAID) i liten mängd men ej stor ha effekt på trombocytfunktionen (minskar aggregeringen av trombocyter och hjälper personer m. risk för hjärtsvikt)
|
I stor mängd 500mg når NSAID levern och blir till salincylsyra innan den tar sig ut till hela kroppen, men i liten mängd kommer den som acetylsalicsyra till portavenen (?) som är full av trombocyter.
|
|
|
Vad för läkemedel är NSAID
|
Non-streoidal anti-inflammatory drug. cox-hämmare!
|
|
|
Vad har cox hämmarna för hämningsmekanism
|
De är antingen reversibla (t.ex ibuprofen) eller irreversibel (acetylsalicsyra (innan metabolism))
|
|
|
Typ A- Farmakologiska biverkningar
|
De vanligaste biverkningarna sammanhänger direkt med medlets farmakologiska egenskaper (typ A)
Typ A-biverkningarna är vanliga, dosberoende, oftast harmlösa och försvinner nästan alltid efter utsättandet av läkemedlet. • För mycket effekt - eller effekt på fel ställe. Kan förutsägas utifrån läkemedlets kända verkningsmekanism. Ökad risk med högre doser. |
|
|
Typ B-biverkningar
|
Typ B-biverkningar är inte orsakade av någon känd farmakologisk mekanism och brukar betecknas idiosynkratiska. De är oförutsägbara, ej dosberoende, oftast av immunoallergisk typ.
|
|
|
NSAI-läkemedel (och cox-hämmares) biverkningar, relaterade till verkningsmekanism Typ A, 5st
|
x Skada på magslemhinnan
x Ökad blödningsbenägenhet x Problem i samband med graviditet x Påverkar njurfunktionen x Risk för kardiovaskulära komplikationer |
|
|
NSAID biverkningar kanske relaterade till dess verkningsmekanism, (Typ A/B)
|
x NSAID-inducerade astmaanfall (ffa aspirin)
|
|
|
NSAID biverkning ej relaterade till verkningsmekanism (Typ B)
|
x Reye's syndrom som drabbar barn och påverkar levern och hjärnan, aspirin ökar sannolikheten.
|
|
|
Vilka patienter bör ej behandlas med NSAIDs, 4st
|
x Patienter som tidigare har varit inlagda för blödning
x Patienter med hjärtproblem, hjärtsvikt x Gravida kvinnor x Personer med magsår eller magbesvär |
|
|
Paracetamols teurapetiska egenskaper
|
Paracetamol är smärtlindrande och febernedsättande, med ringa anti-inflammatorisk verkan
|
|
|
Varför är inte paracetamol en NSAID
|
Paracetamol har enbart ringa anti-inflammatorisk verkan så är ingen NSAID som är en Non Steroidal AntiInflammatory drug
|
|
|
Varför är paracetamol säkert vid rätt dosering men farligt vid överdosering
|
Vid rätt doser hinner det mesta av paracetamol omvandlas till glukuronidkonjugat.
Det som inte hinner omvandlas av levern blir istället till N-acetyl-p-benzokinonimin. Vid normal dosering kommer glutation göra om det till konjugerad produkt innan det hinner skada levern. Men finns det mycket N-acetyl-p-benzokinonimin hinner leverceller dö av ämnet. |
|
|
Relative benefti
|
hur många gånger bättre än placebo läkemedlet är.
Man tar hur många % som fått önskad effekt/förutbestämd effekt av läkemedlet delat i hur många % som fick önskad effekt av placebo. |
|
|
Absolute benefit
|
% som fått önskad effekt i decimalform minus % som fått placeboeffekt i decimalform
|
|
|
Number needed to treat
|
1/ absolute benefit
|
