Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
68 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Hur lägger man bäst upp en test av en hypotes - hur gör man och varför, och vad är en hypotes?
|
En hypotes är en kvalificerad gissning, men den behöver vara testbar. Man ställer upp föreställningar som ska gälla om hypotesen. Man testar sedan om dessa förutsägelser stämmer överens med verkligheten genom experiment. Gör de inte det måste man förkasta hypotesen. Detta kallas den hypotetiskt deduktiva metoden.
|
|
|
Hur skapar man kunskap i naturvetenskap: Beskriv den så kallade vetenskapliga metoden (scientific method) som är grunden i denna kunskapsbildning?
|
Tre steg:
- Observera och beskriva - Utveckla hypoteser eller teorier - Testa hypoteserna generellt med experiment Man beskriver fakta och förklaringar eller spekulationer. Hypoteserna är eventuella idéer om hur ett system fungerar. |
|
|
Vilka två biom har vi huvudsakligen i Sverige, var har vi dem och vad karaktäriserar respektive biom?
|
Tempererad säsongsskog (löv- och blandskog - tappar sina blad) i södra Sverige och boreal skog (barrskog; lärk, tall och gran - tappar inte sina blad, förutom lärken) ungefär från Svealand och norrut.
Boreal skog: växer i norra Nordamerika och Europa. Årsmedeltemperatur under 5 grader, ganska hårda vintrar. Årlig nederbörd på mellan 400 och 1000 mm. Låg avdunstning; fuktig jord. Tät vegetation. Kort tillväxtperiod. Frosttålig. Långsam nedbrytning; stor mylla. Barren sura = sur jord = liten undervegetation. Podsol. Generellt låg bördighet. Låg artrikedom. Tempererad säsongsskog: Har lövträd, lövfällande. Längre tillväxtperiod än barrskog; 130-180 dagar. Större nederbörd än avdunstning, leder till mycket grundvatten. Mer variabel vegetation än barrskog. Relativt torr jord i.o.m. vattnet rinner ner till grundvattnet. Bränder vanligare än boreal skog, växterna tåliga mot brand. |
|
|
Varför är det varmare närmare ekvatorn?
|
Nära ekvatorn träffar solstrålarna markytan nästan vinkelrätt mitt på dagen. Närmare polerna träffar de markytan med en mer sned vinkel. Solstrålningen som träffar markytan nära ekvatorn är därför mer koncentrerad och varje ytenhet av marken får därför mer energi från solstrålningen nära ekvatorn än närmre polerna och värms därför upp mer.
|
|
|
Varför varierar temperaturen mera på norra halvklotet än på södra?
|
Södra halvklotet består till mycket större del av vatten än norra halvklotet. Vatten går långsammare att värma upp och kyla ner än land, så därför blir det inte samma stora variation i temperaturen.
|
|
|
Varför är torpor (dvalliknande tillstånd) en speciellt bra anpassning för små endoterma djur?
|
Små djur har en större yta i förhållande till sin volym än större djur. Djur förlorar värme till sin omgivning genom att djurets yta är i kontakt med den svalare luften, så ju större yta desto större värmeförlust. Endoterma djur behåller sin kroppstemperatur mycket genom metabolisk aktivitet, alltså att de äter och förbränner födan. Små djur behöver alltså äta mycket mer ofta än större djur för att behålla sin kroppstemperatur. När djuren sjunker i torpor sänker de kroppens "set point" för temperaturen, så att de kan behålla den utan att vara aktiva och äta hela tiden, då det kan vara svårare att få tag på föda på natten t.ex.
|
|
|
På vilket avgörande sätt skiljer sig manipulativa experiment (manipulative experiments) från naturliga experiment (natural experiments)? Vilken är att föredra och varför?
|
I manipulativa experiment har utövaren kontroll över experimentets variabler. Naturliga experiment går ut på att observera naturligt förekommande händelser och leta efter korrelationer mellan fenomen. Naturliga experiment är ungefär bara att göra mätningar och analysera statistiskt.
I manipulativa experiment är det lättare att dra slutsatser, då man kan kontrollera att man bara ändrar en variabel åt gången. |
|
|
Förklara hur anpassning sker genom naturligt urval med hjälp av ett verkligt eller hypotetiskt exempel.
|
Naturligt urval är en process som gynnar de anlag (alleler) som ger individer i populationen fördelar i den nuvarande miljön i form av överlevnad, och att på bästa sätt kunna föröka sig, med andra ord bättre fitness. På samma sätt som "bra" anlag gynnas, så missgynnas "dåliga" anlag. I en population finns det alltid en variation av alleler mellan individerna. Vissa alleler kommer att premieras om de ger individen fördelar som gör att denna kan föröka sig.
Ex:Björkmätare är en fjäril som är väl kamouflerad när den sitter mot björkens stam.Det händer att en mutation inträffar som gör att en individ som föds har en mörkare färg och syns därför lättare mot björkens stam och är ett lättare byte för predatorer.I tätbebyggda områden har björkar ofta pga föroreningar en mörkare färg på stammen,där den mörkare björkmätaren är bättre kamouflerad.Det naturliga urvalet verkar så att anlagen för den mörkare färgen gynnas i tätbebyggda områden, medan den ljusare färgen gynnas där björkarna är ljusa. |
|
|
Darwin konstaterade att organismers utseende och funktion är ett resultat av evolution. Den mekanism han föreslog var naturligt urval (natural selection). Beskriv tydligt hur dagens biologer anser att denna mekanism fungerar, gärna med ett exempel.
|
Naturligt urval är en process som gynnar de anlag (alleler) som ger individer i populationen fördelar i den nuvarande miljön i form av överlevnad, och att på bästa sätt kunna föröka sig, med andra ord bättre fitness. På samma sätt som "bra" anlag gynnas, så missgynnas "dåliga" anlag. I en population finns det alltid en variation av alleler mellan individerna. Vissa alleler kommer att premieras om de ger individen fördelar som gör att denna kan föröka sig.
Ex:Björkmätare är en fjäril som är väl kamouflerad när den sitter mot björkens stam.Det händer att en mutation inträffar som gör att en individ som föds har en mörkare färg och syns därför lättare mot björkens stam och är ett lättare byte för predatorer.I tätbebyggda områden har björkar ofta pga föroreningar en mörkare färg på stammen,där den mörkare björkmätaren är bättre kamouflerad.Det naturliga urvalet verkar så att anlagen för den mörkare färgen gynnas i tätbebyggda områden, medan den ljusare färgen gynnas där björkarna är ljusa. |
|
|
Uppkomsten av sexuell fortplantning är svår att biologiskt förklara. Varför?
|
Sexuell fortplantning tar mycket mer tid och energi än asexuell fortplantning. Detta då det krävs två individer för att skapa en individ. Det gör detta fortplantningssätt mer kostsamt.
|
|
|
Beskriv hur fiskar i sötvatten och saltvatten löser problemet med bibehålla saltbalansen.
|
Saltvattenfisk förlorar vatten genom osmos och måste dricka saltvatten och aktivt göra sig av med näringslösningar och sötvattenfisk får i sig vatten genom osmos och måste aktivt göra sig av med vatten och aktivt behålla näringslösningar.
|
|
|
Varför upplevs många fotosyntetiserande (photosynthesising) växter som gröna, och varför är en del alger röda?
|
För att växterna reflekterar de gröna våglängderna av solstrålningen, de använder bara de andra våglängderna av ljuset. Det gör att de upplevs som gröna.
Rödalger reflekterar de röda våglängderna av ljuset. |
|
|
Förklara varför växternas tillgång till vatten är störst när storleken på partiklarna i jorden är mittemellan lera och sand.
|
-
|
|
|
Varför är korallrev så biologiskt rika?
|
-
|
|
|
Varför har många bergkedjor hög nederbörd på ena sidan och låg nederbörd på andra sidan? Förklara utförligt.
|
-
|
|
|
Varför har evolutionen lett till anpassningar (adaptations) som gör att organismer bibehåller en relativt konstant temperatur? Nämn några generella anpassningar bland djur.
|
-
|
|
|
Arter med stor yta i förhållande till sin volym drabbas extra hårt av värmeförluster vid låga temperaturer. En grupp av fåglar som är extra känsliga för detta är kolibrier. Hur har denna grupp löst detta problem?
|
De har löst det med att sjunka in i torpor, ett sorts dvala, nattetid. Då sänker de kroppens "set point" för kroppstemperatur till 20 grader. Det gör att de inte behöver vara aktiva i att söka och förtära föda hela tiden för att behålla rätt temperatur.
|
|
|
Varför är biologiska anpassningar (adaptations) hos en art till en miljö ett resultat av kompromisser? Ge ett exempel som illustrerar detta.
|
För varje nytt attribut en organism vinner förlorar den ett. Det finns fördelar och nackdelar med alla anpassningar och det blir därför en kompromiss i vilket attribut som bäst gynnar organismen. Exempel är päls på däggdjur som är effektivt för att behålla temperaturen, men som också innebär en nisch för ytliga parasiter, eller påfågelhanens ornament som växer ut i parningssäsongen. Långa färgglada ornament gör hanen attraktiv för honan, men det innebär också en svårighet i att röra sig lika smidigt som annars, en energikostnad i att växa ut ornamenten och att han blir mer synlig för predatorer.
|
|
|
Vilka huvudsakliga anpassningar har selekterats fram hos djur för att klara av stora regelbundna förändringar i miljötillstånden i ett specifikt geografiskt område?
|
-
|
|
|
Vad är skillnaden mellan acklimatisering och utvecklingsrespons (developmental response)? Ge också något exempel på vardera.
|
Acklimatisering:
En fenotypisk plasticitet som innebär att individuella förändringar är reversibla. En individ går från en fenotyp till en annan och sedan tillbaka. Ex: Pälsens färgförändring hos ett däggdjur under året. Produktionen av röda blodkroppar beroende på vilket altitud man lever på för stunden. Utvecklingsrespons: Miljöförhållandena under individens utveckling kan styra individens karaktär, men förändras sedan miljön följer individens fenotyp inte med. Ex: Gräshoppans färg beroende på om det varit regn under utvecklingen. |
|
|
När man jämför små däggdjur med stora däggdjur så skiljer de sig i kvoten kroppsyta/kroppsvolym. Hur förändras denna kvot med ökad storlek? Vad innebär detta faktum för deras relation till yttertemperaturen, dvs deras förmåga att bibehålla en konstant inre temperatur?
|
Små däggdjur har större yta i förhållande till sin volym än vad större däggdjur har. Det gör att små däggdjur lättare förlorar värme till omgivningen och behöver äta oftare och mer i förhållande till sin vikt än större däggdjur för att bibehålla en riktig kroppstemperatur.
|
|
|
Inom ekologin används begreppen iteropar och semelpar för att beskriva reproduktion. Vad står dessa begrepp för?
|
En organism har en iteropar livscykel om den förökar sig flera gånger under sin livstid, och en organism som dör efter att ha fortplantat sig en gång har en semelpar livscykel.
|
|
|
Livshistoria. Nämn de viktigaste livshistoriekomponenterna.
|
- Tillväxt
- Tid för könsmognad - Livslängd - Hur många avkommor och hur ofta reproduktion Regler och individens val bestämmer mönstret för reproduktion och överlevnad. Alla attribut hos en individ påverkas mer eller mindre av miljöförhållandena och individens svar på dessa förhållanden. |
|
|
Vad menas med en populations genpol?
|
En populations genpool är samtliga gener som finns samlade inom en population.
|
|
|
Vad menas med genetisk drift?
|
Genetisk drift innebär att genvarainter (alleler) inom en population som inte har något samband med reproduktiv framgång kan öka eller minska inom populationen på grund av slumpfaktorer. Genetisk drift tenderar att minska den genetiska variationen inom populationer men ökar variationen emellan populationer. Den genetiska driften har mycket större påverkan på små populationer än på stora.
|
|
|
Många mutationer kan inte naturlig selektion verka på. Varför?
|
Naturlig selektion verkar bara på mutationer som ger en fenotypisk skillnad. Många mutationer ger inte organismen någon för- eller nackdel och kan därför inte påverkas av den naturliga selektionen.
|
|
|
Varför har sexuella populationer ofta en jämn primär könskvot (ungefär lika många han- och honembryon) – ge en evolutionär förklaring.
|
För att honan har 2 X-kromosomer och hanen har 1 X-kromosom och 1 Y-kromosom. Se figuren för korsningsschema.
Skev könskvot beror på selektiv abort eller konkurrens bland X- och Y-bärande spermier. Vid extrem inavel uppkommer en skev könskvot. Honans kondition spelar också roll. |
|
|
Varför åldras vi - ge en ultimat (dvs evolutionär) förklaring.
|
Två huvudteorier:mutationsackumulering(1) och antagonistisk pleiotropi(2)
1:Nya mutationer tillkommer hela tiden under vår levnad,till sist blir det så många att celler förstörs. 2:Det finns egenskaper som är bra när man är ung,men dåliga när man är gammal.En bananfluga kan lägga många ägg när den är ung,men det sliter på kroppen och gör att den dör tidigare.Ju längre vi lever,desto större sannolikhet finns det att vi dör av en slump.Det gör att det finns fler yngre individer i en population än äldre,därför försvagas selektionen under livstiden och gör att fördelar för unga individer väger tyngre i selektionen än fördelar för äldre.Därför kommer egenskapen att lägga många ägg tidigt att gynnas av selektionen framför att lägga ägg långsamt när man är ung och lägga fler när man är äldre,för att många individer kommer ha hunnit dö av slump innan de lägger sina ägg. Att undvika eller reparera kroppsligt slitage kommer att kräva energi eller annan kostnad som inte är fördelaktig för unga. |
|
|
Hos revirförsvarande fåglar är det normalt ett par (hona + hane) i varje revir. Hur kan man förklara att vissa honor väljer att para sig med en hane som redan har en eller flera honor trots att det finns lediga hanar att välja.
|
För att vissa hanar kan ha högre rang, ha vackrast ornament och lyckas därför bättre att attrahera honor. Det kan även vara tillgången på föda och boplats som spelar roll.
|
|
|
Individer lever ofta i en föränderlig miljö och måste hela tiden välja hur de skall bete sig, t.ex. när det gäller födosök. Biologer använder teorier om optimalt födosök (optimal foraging) för att förklara hur dessa val går till. Förklara hur sådana teorier används - vilka antaganden gör man och vad mäter man? Diskutera ett specifikt exempel kortfattat.
|
-
|
|
|
Man kan analysera biologiska fenomen såsom beteenden med hjälp av antingen optimeringsteori eller med hjälp av spelteori (game theory). Vad är den huvudsakliga skillnaden mellan dessa två metoder?
|
Spelteori - analysmetod vid situationer där vad en part gör beror på vad andra gör.
Optimeringsteori - maximerar nettovinsten för t.ex. ett beteende Skillnaden ligger i om man tar hänsyn till olika strategier eller ej. |
|
|
En del organismer lever i grupper (oftast vid vissa tider) medan andra lever solitärt. Vilka fördelar och nackdelar finns förknippat med gruppbildning hos djur, t.ex. flockbildning under födosök eller kolonihäckning, dvs vilka faktorer selekterar för och emot gruppbildning och varför?
|
Tillgången på föda och hotbilden från predatorer påverkar om organismer lever solitärt eller i grupp. Fördelar med att leva i grupp är att det är lättare att upptäcka rovdjur och mindre risk att ett rovdjur skulle ta just "dig" när ni är så många. Risken att bli byte minskar ju närmre mitten av gruppen man befinner sig, vilket gör att individer söker sig mot mitten och gruppen blir därför hårdare packad. Det är även lättare att försvara sig mot rovdjur om man är flera. Nackdelen är att man behöver dela födan med varandra.
För rovdjur är fördelen att man kan fälla större byten och nackdelen att man behöver dela födan med varandra. |
|
|
Vad innebär primärproduktion?
|
Första trofinivån (näringsnivån). Den energi som assimileras i autotrofer. Autotrofer= orgamismer som klarar sig på den kemiska-fysiska omvärlden och kan bygga upp sin värld ur denna.
|
|
|
Varför är själviskt beteende evolutionärt mindre favoriserat när när givare och mottagare av beteendet är släkt med varandra?
|
-
|
|
|
Vad är släktskapskoefficienten (coefficient of relationship) mellan en elefantindivid och dess morbrors barn?
A 1,0 B 0,75 C 0,5 D 0,25 E 0,125 |
E 0,125
|
|
|
Vilka förhållanden gynnar uppkomsten av skeva könskvoter?
|
Om ett kön är mer kostsamt att föda.
Extrem inavel Honans kondition Hos sociala insketer som har ett haplodiploida system ( obefruktad ägg ger ett kön, befruktade ett annat) |
|
|
Vad är skillnaden mellan brutto- och nettoprimärproduktion?
|
Bruttop.p = Den energi som assimileras i autotrofa organismer.
Nettop.p = Bruttop.p - respirationen. Används för att uppskatta hur stor del av fotosyntesen som innebär ett verkligt tillskott till ekosystemets övriga organismer. |
|
|
Vad menas biologiskt med föräldrar-barn-konflikt (parent-offspring conflict) och varför förväntar man sig evolutionärt en sådan?
|
Föräldrar-barn-konflikt innebär konflikten mellan ett barn och dess förälder och energin föräldern investerar i barnet på bekostnad av energin barnets syskon får.
En förälder bland sexuellt förökande djur vill dela sin energi lika mellan de olika barnen. Barnen försöker få mer energi, men det blir på bekostnad av att syskonen, alltså individer med delvis samma gener som den själv, får sämre förutsättningar för att överleva. Därför blir det en vägning i hur mycket energi barnen kräver åt sig själv för att inte försämra alltför mycket för syskonen. Därför gynnar inte selektionen de gener som manar för att kräva för mycket energi. |
|
|
Vad innebär kompensationspunkten och mättnadspunkten för primärproduktionen?
|
Kompensationspunkten är assimilationen (primärproduktionen)=respirationen. När de tär så lite fotosyntes att det inte blir någon nettoprimärproduktion-ingen nettoutbyte. Mättnadspunkt- när man inte får någon högre fotosyntes även om man höjer strålningsintensiteten. Det blir mättat med strålning.
|
|
|
Vad skiljer ekosystem från samhällen (communities)?
|
Individer av samma att utgör en population. Flera populationer av olika arter utgör ett samhälle och flera samhällen utgör ett ekosystem.
|
|
|
Vad innebär assimilationskoefficient och hur uttrycker man det (som formel)?
|
AE= An/In *100 Andelen av konsumerad energi som assimileras och blir tillgänglig för tillväxt eller arbete. Skillnaden försvinner i form av fekalier. Svaret i formeln ges i %
|
|
|
Beskriv (i ord och bild) energiflödet genom en näringskedja (food chain)
|
-
|
|
|
Primärproduktionen (primary production) är alltid första trofinivå. Det förekommer 3 olika former för primärproduktion. Vilka är dessa?
|
Aerob fotosyntes (Strålningsenergi)
Anaerob fotosyntes (Strålningsenergi) Kemolitoautotrofi (Kemisk energi) |
|
|
Av de ämnen som listas nedan så behöver alla organismer alla utom ett. Vilket är inte nödvändigt för alla?
A) kväve (nitrogen) B) fosfor (phosphorus) C) kalium (potassium) D) svavel (sulphur) E) kisel (silicon) |
E) kisel (silicon)
|
|
|
Energin från inkommande solstrålning som träffar en viss areal av jordytan minskar från ekvatorn till polerna. Varför?
A) Kall luft absorberar mera solstrålning än vad varm luft gör B) En given mängd solstrålning sprids över större yta vid högre latituder C) Solstrålningen färdas en längre sträcka genom jordens atmosfär vid högre latituder D) Både A och B E) Både B och C |
E) Både B och C
|
|
|
Vad är detritus?
|
Dött organiskt material - exkretionsprodukter och döda organismer.
|
|
|
Ekologisk stökiometri (stoichiometry): Förklara sammanhanget mellan N:P-kvoter i organismernas biomassa och i den omgivande miljö eller föda, med avseende på om det blir närsaltsbrist eller om överskottet måste utsöndras.
|
-
|
|
Följande figur visar en model för flödet genom ett trofinivå (trofinivå n). Figuren är baserat på den som finns i Ricklefs (Fig 22.2), men kan också jämföras med den som finns i Systemekologikompediet
Beskriv energiflödet genom ett trofinivå (trophic level) genom utgå ifrån konsumerad energi och beskriv vad som händer med denna genom förluster innan energin blir tillgänglig för nästa trofinivå. Rita gärna på figuren. |
-
|
|
|
Hur upptar växter som växer i salta miljöer och ökenmiljöer vatten ur jorden?
A) Genom att kraftigt expandera rotsystemets ytarea B) Genom att aktivt pumpa vattenmolekyler från jorden till rotcellerna C) Genom att öka lösningskoncentrationerna i rotcellerna D) Genom att minska lösningskoncentrationerna i rotcellerna |
-
|
|
|
Vad innebär det att närsalter immobiliseras, och vilken betydelse har detta för ekosystemet?
|
Närsalter immobiliseras när de binds av mikroorganismer och det uppstår då en konkurrens mellan dessa och växterna. Ammonium och nitrat skapar gödning när mikroorganismerna dör och nedbrytningen av organiskt material ökar och det resulterar i tillväxt av bakterier och svampar.
|
|
|
Vad innebär stratifiering (stratification)?
|
-
|
|
|
Beskriv i figur och förklara kvävecykeln. Namnge de olika processer och visa den kemiska omvandlingen, dvs vad som är substrat och vad som är produkt. Ange också om de försiggår i oxisk eller anoxisk miljö, samt beskriv ”syftet” med processerna (t ex energigivande, uppbyggande etc)
|
Urinämne från djur och aminosyror från döda organismer bryts ned till ammoniumjoner. Detta kallas för ammonifikation. Bakterier kan omvandla ammoniumjoner till nitratjoner = nitrifikation. Växter och alger kan ta upp både ammonium- och nitratjoner och bygga upp nya aminosyror.
Kväve från atmosfären kan tas upp av vissa bakterier och bindas i aminosyror. Processen kallas kvävefixering. När bakterierna dör blir kvävet tillgängligt för växterna. Kväve kan även återgå till N2 i atmosfären genom denitrifikation. Denitrifikation sker främst i vattenfylld mark, där det råder syrebrist. Bakterier kan då ta upp syre från nitrat och bilda kvävgas (N2) som går upp i atmosfären. |
|
|
Vilka tillstånd vid jordytan skapar luftmassor som sjunker mot jordytan ungefär vid 30 grader norr och söder om ekvatorn?
A) Torrt klimat B) Ovanligt hög fuktighet C) Ovanligt mycket snö D) Ovanligt konstant temperatur E) Både B och D |
A) Torrt klimat
|
|
|
Genom att häcka vid en tidigare ålder kommer en organism ha en uppenbar fitnessfördel (av högre fekunditet vid den åldern). Finns det potentiella kostnader förknippade med att tidigarelägga första häckningstillfället?
A) Nej, inga kostnader förknippade med tidigläggande av häckning B) Ja, minskad chans att överleva till högre ålder C) Ja, minskad fekunditet vid högre ålder D) Både A och B är rimliga förväntningar E) Både B och C är rimliga förväntningar |
-
|
|
|
Förklara varför kvävefixering (nitrogen fixation) har en mycket stor ekologisk betydelse. Vilka organismer är det som kan utföra kvävefixering?
|
-
|
|
|
Inom gruppen fåglar är ålder för reproduktiv mognad (age at maturity):
A) positivt relaterad till adultöverlevnad (ju högre överlevnad bland könsmogna fåglar, desto senare könsmognad) B) negativt relaterad till adultöverlevnad (ju högre överlevnad bland könsmogna fåglar, desto tidigare könsmognad) C) orelaterad till adultöverlevnad (överlevnadsfrekvens bland könsmogna är inte relaterat till ålder för könsmognad) |
-
|
|
|
Diskutera runt de krav som finns för att en population ska vara i jämvikt enligt Hardy-Weinberg. Vilka är kraven, är de möjliga att uppfylla, konsekvenser när de inte uppfylls osv.
|
-
|
|
|
Vad särskiljar fosforcyklen (phosphorus cycle) från övriga biogeokemiska cykler?
|
Fosfor har inte någon gasform.
|
|
|
Forskaren Alex Kacelnik tränade starar att äta vid artificiella födostationer, vid vilka fåglarna fick mjölmaskar via en mekanisk manick. Staren befann sig vid apparaten tills den fått ett antal maskar. Vid varje starbesök släppte apparaten ut en mask i taget med allt längre tidsmellanrum mellan varje mask. Vad hände med mängden föda som stararna bar med sig i näbben när Kacelnik ökade tiden det tog för stararna att flyga från boet till födoplatsen?
A) Stararna ökade mängden föda de bar med sig i näbben B) Stararna minskade mängden föda de bar med sig i näbben C) Stararna ändrade inte mängden föda de bar med sig i näbben |
-
|
|
|
När två nätspinnande spindlar möts för att konkurrera om en potentiell nätplats, vilken av följande förhållanden innebär att de två spindlarna är benägna att slåss?
A) Platsen är av hög kvalitet B) De två spindlarna är lika stora C) Platsen är av låg kvalitet D) De två spindlarna är olikstora E) Både A och B F) Både C och D |
-
|
|
|
Vad menas med genetisk drift, ge något möjligt exempel.
|
-
|
|
|
Använd exemplet resistenta bakterier för att beskriva den biologiska evolutionsmekanismen som teori för hur organismer förändras, och använd och förklara då begreppen gen, allel, mutation, ärftlighet, variation, naturligt urval, fitness och anpassning.
|
-
|
|
|
Ökenklimat ställer krav på organismer som skall leva där. Beskriv de huvudsakliga svårigheterna med liv i öknen och ge några exempel på anpassningar som utvecklats hos djur och växter i denna miljö (två vardera).
|
Öknen karakteriseras av långa perioder av torka,tidvis höga dagstemperaturer och,som en följd av frånvaron av moln,stora temperaturskillnader mellan dag och natt.
De mindre djuren,som insekter,skorpioner,kräldjur och små däggdjur,tillbringar vanligen dygnets hetaste timmar gömda i håligheter nere i marken och är aktiva framför allt i skymning och gryning eller under natten. Större djur,som kameler,vissa antiloper och gaseller samt strutsen,kan inte undfly hettan genom att gräva ned sig.Dock kan de hålla kroppstemperaturen nere genom att avge vattenånga med utandningsluften,men de kan också tillfälligt uthärda flera graders förhöjning av kroppstemperaturen.Några av de arter flyghöns som lever i Afrika kan transportera vatten i sina bröstfjädrar,och hanen flyger inte sällan miltals för att hämta vatten åt ungarna.Ökenspringråttor dricker aldrig och klarar det genom att dels tillgodogöra sig det vatten som bildas vid oxidationen av födan,dels genom att ha extremt vattenfattig avföring. |
|
|
Vad menas med konvergent evolution?
|
-
|
|
|
Hur kan man experimentellt ta reda på om skillnaden i fenotyper mellan olika populationer beror på hur gener och miljö samverkar (fenotypisk plasticitet)?
|
-
|
|
|
Vilka ekologiska faktorer hos djur förväntar man sig selektera för lång livslängd respektive kort livslängd?
|
-
|
|
|
Beskriv hur energin flödar genom ett biologiskt system. Använd en elefant som exempel på ett sådant biologiskt system.
|
-
|
|
|
Vad kännetecknar ekosystemens primärproducenter? Vilka energikällor kan dessa ha?
|
Primärproducenterna är autotroferna, alltså organismer med fotosyntes. De får sin energi från solens strålning och inte från någon annan organism, det är det som gör att de kallas autotrofa och primärproducenter.
|
