Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
38 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad menas med enkla råd |
Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer.
•Ingen särskild uppföljning.
• Tar max 5 minuter. • Kan kompletteras med skriftlig info |
|
|
Vad menas med rådgivande samtal |
• Dialog mellan personal och patient, anpassad till personens ålder, hälsa och risknivå.
• Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel, skriftlig information och särskild uppföljning.
• Oftast 10-15 minuter |
|
|
Vad menas med kvalificerat rådgivande samtal |
• Såsom rådgivande samtal men oftast längre, ca 30-60 minuter.
• Kan inkludera motiverande strategier.
• Strukturerat, teoribaserat samtal som genomförs av särskilt utbildad personal |
|
|
Hur påverkar hälsosam mat människan |
Hälsosamma matvanor kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt, typ 2-diabetes och cancer – sjukdomar som alla är kopplade till matvanor och livsstil. |
|
|
Hur stor del av kranskärlssjukdomarna och stroke påverkas av ohälsosamma levnadsvanor |
Ohälsosamma levnadsvanor orsakar 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke (WHO). |
|
|
Hur stor del av hjärtsjukdomarna förebyggs av hälsosamma matvanor |
Hälsosamma matvanor beräknas förebygga 30-50 % av all hjärtkärlsjukdom. |
|
|
Kan cancer förebyggas med hälsosamma levnadsvanor? |
30 procent av all cancer kan förebyggas huvudsakligen genom hälsosamma levnadsvanor (WHO) |
|
|
Hur kan hälsosam livstil påverka diabetes? |
Hälsosamma matvanor, regelbunden fysisk aktivitet, normal kroppsvikt, och rökfrihet kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2- diabetes. |
|
|
Lever man längre med hälsosamma levnadsvanor? |
Personer med hälsosamma levnadsvanor lever i genomsnitt 14 år längre än de som har ohälsosamma levnadsvanor. |
|
|
Vilka rättigheter har patienterna enligt lagen när det gäller sjukdomsförebyggande arbete? |
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som vänder sig till hälso- och sjukvården
•när det är lämpligt, ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdomar eller skada. Regeringen framhåller i propositionen
•hälso- och sjukvården i större utsträckning bör integrera ett sjukdomsförebyggande perspektiv i det löpande arbetet.
|
|
|
Vad är SNR kost |
Grund-kost mat-portioner |
|
|
Vad är A kost |
Grundkost vid äldre-boende |
|
|
När används E kost |
Efter ordination av sjuksköterska |
|
|
Vad är skillnad på de A kost, E kost och SNRI |
SNR
E% protein 10-15 E% fett 30 E% kolhydr. 55-60 Fibrer enl SNR Vitaminer enl SNR Mineraler enl SNR
A-kost
E% protein 15-20 E% fett 35-40 E% kolhydrater 43-50 Fibrer lägre Vitaminer enligt snr Mineraler enligt snr
E-kost
E% protein 15-25 E% fett 40-50 E% kolhydrater 24-45 Fibrer lägre vitaminer enligt snr mineraler enligt snr
|
|
|
Ge ex på specialkost |
Dialyskost Proteinreducerad kost Fettreducerad kost Glutenfri kost Laktosreducerad kost Mjölkproteinfri kost Önskekost |
|
|
Ge ex på anpassad konsistens |
Helkost Timbalkost/suffle kost Gelekost Lätttuggat/hackad Flytande eller tjockflytande kost |
|
|
Hur skapas näringsrekommendationer? |
• Nordisk expertgrupp går igenom vetenskaplig litteratur och tar fram förslag till Nordiska närings- rekommendationer (NNR).
|
|
|
Vad används NNR till? |
Näringsrekommendationer är inte samma sak som kostråd utan används för att utforma kostråd.
Riktlinjer för att planera kost för grupper av människor
Underlag för nyckelhålsmärkningen.
Ett verktyg för att utvärdera olika gruppers intag av näringsämnen
Underlag för livsmedels och näringspolitik
|
|
|
Vad bör man äta mer av? |
Grönsaker Baljväxter Frukt och bär Fisk och skaldjur Nötter och frön |
|
|
Vilket mjöl bör vi äta? |
Vi bör byta ut vitt och siktat mjöl mot fullkorn |
|
|
Vilka fetter bör vi äta? |
Vi bör byta ut smör och smörbaserade produkter mot vegetabiliska oljor och oljebaserade matfettet |
|
|
Hur bör vi förhålla oss till mejeriprodukter |
vi bör byta ut feta mejeriprodukter mot magra |
|
|
Vad är kostråd? |
Hur man äter för att få rätt mängd av de olika näringsämnena
• Generella råd för friska personer som syftar till sunda, hälsosamma matvanor under hela livet.
• Kostråden ska vara lätta att förstå och använda.
• Kostråden är inte bantningsråd. |
|
|
vilka har bäst matvanor kvinnor eller män? |
kvinnor |
|
|
Vilka har sämst matvanor? |
Unga kvinnor och män 18-30 år |
|
|
Vilka är Rekommendationerna frukt och grönsaker |
Barn .-3 år varje dag, gärna vid varje måltid
Barn 4-10 år 400 g frukt & grönsaker/dag
Barn >10 år 500 g frukt & grönsaker/dag
Vuxna 500 g frukt & grönsaker/dag |
|
|
Varför bör vi äta fisk? |
Omega 3, D-vitamin, jod och selen.
3 portioner per vecka, varav en gång fet fisk.
All fisk är nyckelhålsmärkt, även fet fisk (makrill, lax, sill, strömming).
SLV rekommenderar hellre fisk än kosttillskott! |
|
|
World Cancer Reseach Fund viktigaste råd för att undvika cancer. |
Att begränsa konsumtionen av energitäta livsmedel som innehåller mycket socker och fett och lite fibrer samt undvika söta drycker |
|
|
Vilka livsmedel ökar risken för hjärtkärlsjukdomar? |
Fett från mjölk, smör, ost och kött = mättade fettsyror |
|
|
Vad gör det mättade fettet i vår kropp? |
Det höjer LDL kolesterolet och bidar till fettavlagringar i och omkring våra inälvor och blodkärl |
|
|
Vad gör transfettet i vår kropp? |
höjer LDL kolesterolet och säker HDL kolesterolet ( det goda) |
|
|
Var finns transfetter i vårt livsmedel? |
feta mjölkprodukter
oliv och rapsolja
småkakor
chips |
|
|
Hur påverkar för mycket salt vår kropp? |
högt BT
ökar risken för hjärt kärlsjukdomar |
|
|
Vad påverkar det val vi gör av mat på? |
vilket utbud det finns
Priset |
|
|
Hur påverkar frukostvanorna hälsan? |
bristfälliga frukostvanor medför hälsorisker |
|
|
Vad beror övervikt och fetma på? |
En samverkan mellan
ärftliga faktorer miljöfaktorer som fysisk inaktivitet, för högt energiintag,
vissa typer av födoämnen
olika stressfaktorer |
|
|
Nämn några följder av övervikt |
Riskökning för flertalet sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, diabetes typ 2, stroke, hypertoni
sömnapné
astma
Nedsatt fertilitet
ökad risk för gravidtetskomplikationer |
|
|
Om en gravid kvinna är överviktig vilka följder kan detta få? |
Graviditetsdiabetes
Hypertoni
ökad födelsevikt hos barnet--komplikationsrisk vid förlossingen
risk att senare insjukna i diabetes
|
