Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
75 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Progredierande |
Blir värre |
|
|
Remission |
Tillbakagång |
|
|
Recidiv |
Återkommande, återinsjuknande |
|
|
Melankolisk |
Tungsint, sorgsen, vemodig, svartsynt, misströstan |
|
|
Fatigue |
Utmattning, extrem trötthet |
|
|
Letargisk |
Sjukligt slö, håglös |
|
|
Kataton |
Starkt spänningstillstånd i musklerna |
|
|
Bipoläritet - prevalens |
1% |
|
|
Bipoläritet - förlopp |
Episodiskt, kan vara progredierande eller attackvis |
|
|
Bipolaritet - etiologi |
Hög heritabilitet Ökad dopaminerg aktivitet Stress kan trigga skov |
|
|
Cyklotymi |
Svängningar mellan mild depression och milt uppskruvat känslotillstånd |
|
|
Rapid cykling |
4 maniska/depressiva episoder per år |
|
|
Bipolaritet - komorbiditet |
Framförallt ångestsyndrom (70%) Missbruk, social fobi, PTSD |
|
|
Bipolaritet - medicinsk behandling |
Litium, reglerar dopamin (livslång behandling men avbryts ofta i förtid av pat) Antidepressiva mot depression (kan leda till mani och rapid cykling) |
|
|
Bipolaritet - psykologisk behandling |
KBT - fokus på motivation och emotionsreglering IPT - fokus på att stabilisera social dagsrytm TMS depressiva episoder och ETC depressiva och maniska episoder All psykologisk behandling ska användas i kombination med terapi! |
|
|
Parafiliska störningar - etiologi |
Testosteron Neurodegenerativa skador |
|
|
Könsdysfori - etiologi och uppkomst |
Uppkommer oftast i tonåren Sägs bero på: Gener Nivån av prenatala androgener Inlärning |
|
|
Parafiliska störningar - Behandling |
Inlärning: Aversionsterapi, ominlärning KBT: Kognitiva förvrängningar Sociala förmågor Bryta vanor och beteendemönster Biologiska: SSRI, testosteronhämmande, kastrering |
|
|
Vad betyder begreppet sickness? |
Patientens egna bild av sin sjukdom, sitt allmänna hälsoläge samt cognitive attributional style |
|
|
Vad är kroppsyndrom (somatic symptom disorder)? |
Somatiska problem som tycks sakna medicinsk förklaring Förekomst av dysfunktionella tankar, beteenden och/eller känslor Upptagenhet av hälsan som leder till minskad funktion |
|
|
Vad innehöll kroppssyndrom i DSM-IV? |
Hypokondri Somatisering (Att ha ett stort antal fysiska symptom som inte verkar ha medicinsk förklaring) Pain disorder |
|
|
Typisk patient med kroppssyndrom? |
Rasifierade kvinnor med låg utbildning, kommer ofta i tonåren |
|
|
Kroppssyndrom - orsaker |
Förstärkning i sickness-roll Cognitive styles - hypersensitivitet för kroppsliga upplevelser Katastroftankar Dysfuktionella idéer om sjukdom |
|
|
Konversionssyndrom - etiologi och prevalens |
Omedvetet relaterat till trauma t.ex. krig 1. Undvika stressande situation 2. Beteendet blir förstärkt Prevalens: en bråkdel av en procent |
|
|
Patomimi (factitious disorder) |
Simulering av sjukdom i syfte att få åtnjuta sjukrollen |
|
|
Simulering (malingering) |
Simulering av sjukdom i syfte att få åtnjuta eller slippa externa konsekvenser |
|
|
Illness anxiety disorder |
Hög ångest kopplat till rädslan för att bli allvarligt sjuk eller att få en skada utan (eller med väldigt milda) somatiska symptom |
|
|
Kroppssyndrom - behandling |
KBT: Sokratiska frågor Emotionsreglering Inte förstärka sickness-rollen Exponering inför ångestladdade tankar/tillstånd Medicin: Antidepressiva Integrerad vårdplan: vården samordas och rutinkoller införs med succesiv nedtrappning |
|
|
Kroppssyndrom - komorbiditet |
Ångest Förstämningssyndrom Undvikande, borderline och tvångsmässig personlighetsstörning |
|
|
Dissociativ identitetsstörning - uppkomst |
- Brukar börja i barndomen men inte diagnosticeras innan 20- 30-årsåldern - Mkt fler kvinnor än män |
|
|
Depersonalisations- och dereliationssyndrom - prevalens |
ca 1% |
|
|
Dissociativ identitetsstörning - prevalens |
ca 1,5 % |
|
|
Depersonalisations- och dereliationssyndrom - förlopp |
Kroniskt i 80% av fallen |
|
|
Dissociativ amnesi - förlopp |
Attackvis (men långa attacker - upp till årsvisa) |
|
|
Depression - prevalens |
25% för kvinnor och 15% för män i Sverige, med reservation för en stor underrapportering |
|
|
Depression - etiologi |
Stress-såbarhetsmodellen ca 45 % ärftlighet Låg serotonin, noradrenlin & dopamin Hög HPA-aktivitet och reaktivitet |
|
|
Depression - behandling |
KBT - förändrade kognitiva scheman, minska ruminering och beteendeaktivering IPT - psykodynamisk med fokus på nuvarande relationsmönster Antidepressiva (tricykliska, SSRI, SNRI, MAOI) ECT (epeleptiskt anfall, tillfällig lindring Motion & ljusterapi |
|
|
Depression - skillnader i olika åldrar |
Barn - irritabilitet och fysiska symptom (lekterapi) Tonåringar - melankoliska symptom Äldre - irritabilitet, motorisk långsamhet och psykotiska drag |
|
|
Depression (egentlig) - kardinalsymptom |
Förlust av intresse för det man tidigare tyckt Ledsenhet/irritabilitet |
|
|
Dysforiskt syndrom - symptom |
Omotiverade vredesutbrott Barn mellan 6 och 18 |
|
|
Depression - kulturskillnader i mer kollektivistiska kulturer |
- Mer fysiska uttryck - Ältandet, skuldkänslorna och NATs saknas |
|
|
Ihållande depression (före detta dystymi) |
Symptomuppfyllelse under minst två år, och avsaknad av symptom under max två månader |
|
|
Egentlig depression |
Symptomuppfyllelse under minst två veckor |
|
|
Dubbel depression |
Person med ihållande depression drabbas av egentlig depression. |
|
|
Specifik fobi - prevalens |
12 % (USA) Vanligare hos kvinnor |
|
|
Specifik fobi - uppstår |
Djur- och Blod-fobier: vanligtvis barndomen Klaustrofobi & körfobi: tonår/ung vuxen |
|
|
Specifik fobi - behandling |
Exponering D-cycloserine |
|
|
Specifik fobi - komorbiditet |
Har man en specifik fobi så är chansen väldigt stor (över 70%) att man har en annan eller utvecklar flera iom generalisering. |
|
|
Social fobi - prevalens och förlopp |
12 % Vanligare hos kvinnor Kroniskt eller progredierande |
|
|
Social fobi - etiologi |
Mobbning eller traumatiska upplevelser Emotionellt kalla päron Avsaknad av upplevd personlig kontroll Kognitiva bias om social inadekvans 30% genetisk förklaring |
|
|
Paniksyndrom och agorafobi - prevalens |
5% |
|
|
Paniksyndrom och agorafobi - etiologi |
serotonin (sänker noradrenalinhalt och kan därför stoppa panikattacker) noradrenalin (stimulerar den kardiovaskulära delen av rädsla) GABA (inhiberar ångest) |
|
|
GAD - etiologi |
Uppstår från en känsla av att omvärlden är osäker eller okontrollerbar Genetisk förklaring (15-20%) |
|
|
GAD - behandling |
Starkt stöd för venlafaxin och paroxetin Måttligt stöd för sertralin och citalopram Starkt stöd för korttidseffekt av bensodiazepiner Måttligt stöd för hydroxyzin (Atarax) |
|
|
GAD - prevalens |
5,7% |
|
|
GAD - komorbiditet |
1. Depression 2. Missbruk 3. Paniksyndrom |
|
|
OCD, prevalens |
ca 2% |
|
|
OCD, förlopp |
Kroniskt |
|
|
OCD, behandling |
ERP (Exposure and Response Prevention) Serotoninmediciner t.ex. clomipramine och fluoxetine. |
|
|
Vad är PANS och PANDAS? |
Abrupt OCD PANDAS: streptokocker Före puberteten Behandlas som OCD men även med antibiotika |
|
|
Dysmorfofobi - prevalens |
ca 1,5 % |
|
|
Dysmorfofobi - etiologi |
- Förstärkning utifrån deras utseende snarare än prestation - Personer med BDD gör inte en holistisk/global visuell processering av ansikten utan extraherar mer lokala, specifika ansiktsdrag |
|
|
Missbruk och beroende, prevalens |
ca 13 % |
|
|
Missbruk och beroende, etiologi |
- Genetik - Impulsivitet, högt risktagande och emotionell instabilitet - Svår uppväxt med t ex missbrukande föräldrar eller övergepp ökar risken för många psykologiska problem och även då substansmissbruk. - Andra diagnoser som schizofreni och speciellt antisocial personlighetsstörning - Kultur |
|
|
Missbruk och beroende, behandling, medicinsk |
- Antabus skapar extremt vid obehag av alkoholintag, - Selincro (Nalmefen) och Revia (Naltrexon)opiatreceptorantagonist, minskar situationsutlöst begär, minskar alkoholens förstärkande effekter - Valium eller liknande mediciner kan lindra vid avvänjningsproblematik - Metadon |
|
|
Missbruk och beroende, psykologisk behandling |
Alla stora metoder lika bra |
|
|
Schizofreni, prevalens |
ca 1% |
|
|
Schizofreni, behandling |
- Samhällsbaserad uppsökande vård och omsorg enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment) - Familjeinterventioner med psykoedukation och rådgivning - Social träning & Arbetsträning - Neuroleptika |
|
|
Personlighetssyndrom, prevalens |
10% |
|
|
Personlighetssyndrom, instrument |
SCID: först självskattning sedan intervju |
|
|
Borderline, behandling |
SSRI Neuroleptika Dialektisk beteendeterapi (DBT) kombineras individuell behandling med färdighetsträning och gruppaktiviteter |
|
|
Kluster A |
Udda och excentriska Paranoid Schizoid Schizotyp |
|
|
Kluster B |
Dramatiska, emotionella, oberäkneliga Antisocial Borderline Histrionisk & Narcissistisk |
|
|
Kluster C |
Ängslig/fobisk Osjälvständig Tvångsmässig |
|
|
Borderline, etiologi |
En emotionellt sårbar person växer upp i en miljö som inte kan hantera/validera den känsligheten kommer att börja använda sig av det som fungerar i den miljön, dvs överdrivna känsloyttringar eller nedtryckande av starka känslor. Problem med regleringen av noradrenalin och har ett underskott av serotonin. |
