Crus - Underben

Front 1

Vad kallas benen i underbenet? Vilket är det större, mediala och vilket är det mindre laterala?

Back 1

Tibia - större och medialt. Fibula - mindre och lateralt

Front 2

Vad heter underbensmembranet, alltså den hinna som är utspänd mellan skenbenet och vadbenet? Vad har den för funktion?

Back 2

Membrana interossea. Ursprungsyta för underbensmuskulatur.

Front 3

Vad kallas den "knöl" ventralt på tibia som utgör fästet för bland annat lig. patellae?

Back 3

Tuberositas tibiae.

Front 4

Vad är syndesmosis tibiofibularis? Vilka delar består det av? Vad kan hända vid svåra skador i fotled/fot?

Back 4

Distal förbindelse mellan skenben och vadben. Det består utav membrana interossea cruris, lig. tibiofibulare anterius et posterius.
Vid svåra skador kan avståndet mellan benen öka, syndesmosen blir påverkad och får en defekt (jag vet inte exakt hur den påverkas). Vid sådan skada måste patienten opereras direkt.

Front 5

Vad kallas de ”knölar” som utgör de mest distala delarna av tibia och fibula?

Back 5

Malleoler, Malleolus medialis et lateralis

Front 6

Vilka leder består fotleden av?

Back 6

Art. talocruralis (Övre språngbensleden) samt nedre språngbenslederna (4 små leder)

Front 7

Vilka är ledkomponenterna i art. talocruralis? Vad är det för typ av led? Vilka typer av rörelser kan utföras?

Back 7

Talus, tibia och fibula. Gångjärnsled (synovial). Dorsal- och plantarflexion.

Front 8

Vilka leder består de nedre språngbenslederna av? Vilka typer av rörelser kan utföras?

Back 8

Art. subtalaris, art. tarsi transversa (art. talocalcaneonavicularis och art. calcaneocubiodea), art. cuneonavicularis, art. intercuneiformes.
Rörelser som kan utföras är inversion, eversion, supination och pronation (primärt).
Art. subtalaris och art. tarsi transversa tillåter mest rörelse medan art. cuneonavicularis och art. intercuneiformes har begränsad rörelseförmåga.

Front 9

Vad innebär pronation?

Back 9

Eversion - dominerar
Utåtföring
Dorsalflexion

Front 10

Vad innebär supination?

Back 10

Inversion - dominerar
Inåtföring
Plantarflexion

Front 11

Vad heter ligamentet som förstärker fotleden? Hur löper de?

Back 11

Ligamentum deltoideum - från malleolus medialis till olika delar av os naviculare och talus (består egentligen av fyra mindre ligament)
Ligamentum talofibulare anterius - från malleolus lateralis till lateralt på collum tali
Ligamentum talofibulare posterius - från fossa malleoli lateralis till tuberculum laterale tali
Ligamentum calcaneofibulare - från malleolus lateralis snett bakåt till calcaneus

Front 12

Hur påverkas de laterala ligamenten i fotleden vid stukningar/vrickningar?

Back 12

De drabbas primärt (är svagare än lig. deltoideum), antingen ett av dem eller flera. Kan antingen bli en partiell eller total ruptur. De läker ihop men vid frekvent vrickning kan de bli uttöjda.

Front 13

Vad kallas benen i foten? Språngben, Hälben, Båtben, Inre kilformat ben, Mellerst kilformat ben, Yttre kilformat ben, Tärningsben, Mellanfotsbenen (fem stycken), Tårnas ben?

Back 13

Talus, Calcaneus, Os naviculare, Os cuneiforme mediale, Os cuneiforme intermedium, Os cuneiforme laterale, Os cuboideum, Ossa metatarsi, Ossa digitorum

Front 14

Hur löper lig. calcaneonaviculare plantare? Vad har det för funktion?

Back 14

Från subtentaculum tali till medioolantara delen av os naviculare. Vidgar ledpannan för caput tali samt förhindrar depression av den mediala delen av fotvalvet.

Front 15

Hur löper lig. plantare longum? Vad har det för funktion?

Back 15

Fårn calcaneus till os cuboideum och basis ossis metatarsalia II-V. Spänner ut det längsgående fotvalvet.

Front 16

Vilka muskler består underbenets bakre-ytliga muskelgrupp av?

Back 16

M. triceps surae: M, gastrocnemius med et lat, M. soleus. (Akillessenan) Parallellt löpande M. plantaris

Front 17

M. gastrocnemius med et lat

Back 17

I: n. tibialis
U: proximalt om både condylus lateralis femoris samt condylus medialis femoris
F: akillessenan
Böjer i knäled, plantarflekterar och supinerar i fotled. Ligger ytligare än. M.soleus.

Front 18

M. soleus

Back 18

I: n. tibialis
U: caput fibulare, bakre, övre tredjedel av fascies posterior tibiae
F: akillessenan
Plantarflekterar och supinerar i fotled

Front 19

Akillessenan, Hälsenan

Back 19

Tendo calcaneus (Achillis), fäster vid tuber calcanei, tillhör m. triceps surae.

Front 20

M. plantaris

Back 20

I: n. tibialis
U: ovanför condylus lateralis femoris
F: akillessenan eller tuber calcanei

Front 21

Vilka muskler består underbenets bakre-djupa muskelgrupp av? Hur är deras inbördesförhållande på underbensnivå respektive när de passerar bakom mediala malleolen?

Back 21

M. flexor digitorum longus, M. tibialis posterior, M. flexor hallicis longus. FDL mest lateralt, TP mellan de andra och FHL mest medialt på underbensnivå. Vid mediala malleolen är TP närmast, sedan FDL (sedan VAVN) och längst ifrån är FHL.

Front 22

M. flexor digitorum longus

Back 22

I: n. tibialis
U: tibia, membrana interossea
F: phalanx distalis II-V
Plantarflekterar, supinerar, tåböjare

Front 23

M. tibialis posterior

Back 23

I: n. tibialis
U: tibia, fibula, membrana interossea
F: os naviculare, ossa cuneiformia I-III, ossa metatarsi II-IV
Plantarflekterar och supinerar

Front 24

M. flexor hallicis longus

Back 24

I: n. tibialis
U: fibula
F: phalanx distalis I
Plantarflekterar, supinerar, flekterar i stortån

Front 25

Vilka muskler består underbenets laterala muskelgrupp av? Hur löper de bakom laterala malleolen och i foten?

Back 25

M. peroneus longus et brevis. De går bakom den laterala malleolen, brevis är närmast. Brevis går på utsidan av foten medan longus går på utsidan för att sedan gå under genom fotvalvet och fästa medialt på foten.

Front 26

M. peroneus longus

Back 26

I: n. peroneus superficialis
U: fibula och fascia cruris
F: snett under fotsulan till os cuneiforme mediale och os metatarsale I
Pronerar och plantarflekterar

Front 27

M. peroneus brevis

Back 27

I: n. peroneus superficialis
U: distala två tredkedelar av fibula
F: tuberositas ossis metatarsalis V
Pronerar och plantarflekterar

Front 28

Vilka muskler består underbenets främre muskelgrupp av? Hur löper de på underbens- och fotnivå? Var kan de palperas på fotnivå?

Back 28

M. tibialis anteroir, M. extensor digitorum longus, M. extensor hallucis longus. Alla löper på den mer laterala halvan av underbenets ventrala sida. TA och EDL är ytligare än EHL. Precis vid fotleden går alla senor att palpera, TA mest medialt, EHL därefter och mest lateralt löper EDL (går väldigt lätt att palpera när musklerna används utför sin funktionsrörelse)

Front 29

M. tibialis anterior

Back 29

I: n. fibularis profundus
U: lateral yta på tivia, membrana interossea, fascia cruris
F: insidan av os cuneiforme mediale och os metatarsale I
Dorsalflekterar och supinerar foten.

Front 30

M. extensor digitorum longus

Back 30

I: n. fibularis profundus
U: condylus lateralis tiviae, membranan interossea, fibula, fascia cruris
F: dorsalaponeuros II-V
Dorsalflekterar och och supinerar foten, sträcker tårna

Front 31

M. extensor hallucis longus

Back 31

I: n. fibularis profundus
U: membrana interossea och fibula
F: phalanx distalis I
Dorsalflekterar foten och stortån

Front 32

Vilka muskler (senor) håller tillsammans uppe fotvalvet genom att bli som en enhet?

Back 32

M. tibialis anterior och M. peroneus longus.

Front 33

Vad är retinaculum?

Back 33

Breda bindvävsband som håller senorna på plats.

Front 34

Hur är retinaculas lägen vid fotnivå?

Back 34

Det finns flera olika retinaculum vid foten, två stycken på ovansidan av fotleden (dorsalsidan) för att hålla fast senorna till extensorerna. Retinaculum finns även från mediala malleolen ned mot calcaneus som håller fast flexorernas senor samt n. tibialis och a. och v. tibialis posterior. Från laterala malleolen till calcaneus finns ett till retinaculum som håller fast m. peroneus longus et brevis.

Front 35

Vad är vagina tendinis? Hur löper de?

Back 35

Senskidor vid passagen vid fotleden och även ut på tårna dorsalt. Det finns senskidor på framsidan, medialt och lateralt på vristen. Alla ligger djupt om retinaculum.

Front 36

Vilka compartment består underbenet av? Vad skiljer dem åt?

Back 36

Compartimentum cruris anterius - externsorloge, compartimentum cruris posterius - flexorloge (djup och ytlig) och compartimentum cruris laterale - peroneusloge. Det som skiljer dem åt är septum intermusculare cruris anterius et posterius samt membrana interossea cruris (förutom fibula, tibia och fascia cruris)

Front 37

Vad är compartmentsyndrom? Vilka olika typer finns det? Hur behandlas det?

Back 37

Musklerna i armarna och benen omges av hinnor eller ben som bildar muskelfack. I facken finns förutom muskler också blodkärl och nerver. Om muskeln svullnar, på grund av till exempel en skada, kan den bli så stor att det blir för trångt i muskelfacket. Då kan muskeln, blodkärlen eller nerverna skadas på grund av att det ökade trycket leder till försämrad blodcirkulation vilket leder till att vävnaden och nerverna inte får tillräckligt med syre.

Det finns två typer av kompartmentsyndrom: akut och kroniskt. Akut kompartmentsyndrom innebär att en muskel svullnat på grund av en skada. Långdraget, så kallat kroniskt, kompartmentsyndrom är mer ovanligt och beror ofta på att man tränat en muskelgrupp för mycket. Då blir musklerna större och får inte plats i muskelfacken.

Man kan också få kompartmentsyndrom om det blir för trångt för en muskel när man är gipsad.
Om besvären beror på att man tränar för mycket kan det räcka med att man tränar mindre. Om man får kompartmentsyndrom i en arm eller ett ben som blivit gipsat klipps gipset upp på längden så att den svullna muskeln får plats.

Vid både akut och kroniskt kompartmentsyndrom kan man behöva opereras för att öppna muskelfacken. Om man har akut kompartmentsyndrom måste man opereras så fort som möjligt för att muskler och nerver inte ska bli skadade.

Front 38

Hur löper arteria tibialis anterior?

Back 38

Främre skenbensartär. Del av a. poplitea när den delar upp sig. Från undre kanten av m. popliteus fram till undre randen av retomaculum mm. extensor inferius. Efter att ha perforerat membrana interossea fortsätter den mellan m. tibialis anterior och m. extensor digitorum longus, därefter mellan m. tibialis anterior och m. extensor hallucis longus.

Front 39

Hur löper arteria tibialis posterior? Var kan den palperas?

Back 39

Bakre skenbensartär. Del av a. poplitea när den delar upp sig. Sträcker sig djupt om arcus tendineus m. solei, djupt om den ytliga flexorgruppen, och kommer bakifrn fram till mediala fotknölen. Går att palpera mitt emellan mediala malleolen och hälen.

Front 40

Hur löper arteria fibularis?

Back 40

Vadbensartär. En gren av a. tibialis posterior. Förlöper till största delen täckt av m. flexor hallucis longus, fram till calcaneus.

Front 41

Hur löper arteria doralis pedis? Var kan den palperas?

Back 41

Fotryggsartär, fortsättning av a. tibialis anterior. Efter att ha korsat djupt om senan till m. extensor hallucis longus, och passerat retinaculum extensorum återfinns artären lateralt om denna sena, och är här möjlig att palpera.

Front 42

Vilka grenar delar arteria tibialis posterior upp sig i efter att ha passerat bakom mediala malleolen? Hur löper dessa artärer?

Back 42

Arteria plantaris medialis - Den mediala och svagare av de två slutgrenarna, som går till m. abductor hallicis och m. flexoe digitorum brevis.
Arteria plantaris lateralis - Den laterala och kraftigare av de två slutgrenarna, som böjer av lateralt och fortsätter i framåtgående riktning, mellan m.. flexoe digitorum brevis och m. quadratus plantae.

Front 43

Vad innerverar n. tibialis? Hur löper den? Symptom vid nervskada?

Back 43

N. tibialis är en gren av ischiasnerven. Den passerar genom fossa poplitea för att gå in i flexorlogen. Den går mitt emellan bågen som bildas mellan den mediala och laterala delen av m. soleus och passerar vertikalt genom den djupa delen av flexorlogen, på ytan av m. tibialis posterior tillsammans med a. och vv. tibialis posterior. Den innerverar all muskulatur på underbenets baksida och på fotsulan. Vid nervskada kan patienten inte plantarflektera foten.

Front 44

Från vad bildas n. suralis? Vad har den för försörjningsområde?

Back 44

Det är en fortsättningn av n. cutaneus surae medialis efter sammangående med ramus communicans fibularis. Försörjer bakre-laterala delen av underbenet och en del av fotens laterala del.

Front 45

Hur löper n. peroneus communis? Kritiska ställen? Symptom vid nervskada?

Back 45

Följer fästsenan till m. biceps femoris fram till dorsalsidan av caput fibulae. Rundar fibulahuvudet i ventral riktning, och ligger vid passagen ytligt under huden. Precis innan den delar upp sig ligger den oskyddad mot ben, konstant tryck kan ge skada - "droppfot".

Front 46

Hur löper och vad har n. cutaneus surae lateralis för försörjningsområde?

Back 46

Nervgren som avgår i fossapoplitea, och som försörjer hudområde lateralt, på de proximala två tredjedelarna av underbenets dorsalsida.

Front 47

Hur löper och vad har n. peroneus superficialis för försörjningsområde samt vad innerverar den?

Back 47

En av slutgrenarna till n. peroneus communis, med nedåtstigande förlopp mellan mm. peroneus och extensor digitorum longus. Försörjer hudområde på fotryggen, stortåns medialsida samt andra och tredje tårnas mötande sidor. Innerverar mm. peroneus.

Front 48

Hur löper och vad innerverar n. peroneus profundus?

Back 48

Gren som förlöper djupt om m. peroneus longus, därefter lateralt om m. tibialis anterior fram till fotryggen. Innerverar alla muskler på underbenets framsida och fotryggen.