Cirkulationen

Front 1

Ange namnen på hjärtats rum

Back 1

Höger kammare = ventriculus dexter
Vänster kammare = ventriculus sinister
Höger förmak = atrium dexter
Vänster förmak = atrium sinister

Front 2

Beskriv lungkretsloppet

Back 2

-Syrefattigt blod rinner ner i höger kammare från höger förmak tills trycket är högre i kammaren än i förmaket
-Då pumpas blodet upp via truncus encephali och a pulmonalis dexter och sinister till varsin lunga
- blodet fylls med syre i lungorna och kommer tillbaka via vv pulmonalis till vänster förmak

Front 3

beskriv systemkretsloppet

Back 3

-Syrerikt blod rinner ner i vänster kammre från vänster förmak tills trycket är högre i kammaren än i förmaket
-då pumpas blodet upp via aortan ut i kroppen
-när blodet lämnat ifrån sig syre återvänder den till hjärtat via v cava superior/inferior till höger förmak

Front 4

Var kan man känna pulsationerna från a femoralis, a carotis och a radialis

Back 4

a femoralis = ljumsken
a carotis = halsen
a radialis = handleden

Front 5

Hur skulle hjärtrytmen påverkas om sinusknutan är ur funktion?

Back 5

AV-knutan skulle få ta över jobbet
Kan dock bara ge ifrån sig 60 impulser per min så hjärtrytmen skulle bli lägre

Front 6

Vad är det som framförallt påverkar det perifera motståndet i en artär?

Back 6

Radien av artären

Front 7

Beskriv blodtrycksreflexen och vad som händer när man blir yr av att resa sig upp för snabbt

Back 7

Yr:
-blodtrycksreflexen hann inte reglera blodet
-hjärnan blev utan blod ett tag
Blodtrycksreflexen
-baroreceptorer i aortabågen och carotissinus sänder signaler till cirkulationscentrum i medulla oblongata
-där samordnas och bearbetas informationen
-därifrån skickas signaler via ANS till hjärtat och blodkärlen om att blodtrycket måste justeras
-för högt BT ger minskad sympatisk och ökad parasympatisk
--hjärtfrekvens och slagvolym minskar, vasodilation
-för lågt BT ger ökad sympatisk och minskad parasympatisk
-- hjärtfrekvens och slagvolym ökar, vasokonstriktion

Front 8

Vad är systole och vad sker då?

Back 8

-arbetsfas
-tricuspidal och bikuspidal stängd (segel)
-pulminalis och aorta öppen (fick)
-kammare kontraherar
-förmak relaxerar
-blodet pumpas ut

Front 9

Beskriv formeln för TPM och ange hur TPM kan öka

Back 9

TPM * minutvolym(hjärtfrekvens * slagvolym) = blodtryck
TPM ökar -> motståndet ökar -> radien minskar

Front 10

Hur påverkas det venösa återflödet slagvolymen?

Back 10

Ökat venöst återflöde -> ökad slagvolym

Front 11

var utgår arteria mesentrica och översätt den

Back 11

tarmkäxartären
utgår från bukaorta

Front 12

Beskriv hur myokardiet får näring och syre

Back 12

-Av coronarkärl = kranskärl
-kommer från aorta
-sitter på myokardiet
-tömmer sig sedan i hö förmak

Front 13

Hur återförs lymfvätskan till blodcirkulationen?

Back 13

Vätskan sugs upp från vävnaden via lymfkapillärer
Färdas bredvid vener upp till brösthålan
Mynnar i stora vener där
Vätskan återförs till blodomloppet

Front 14

Beskriv retledningssystemet

Back 14

Sinusknutan ligger i hö förmak
Celler i sinusknutan bildar automatiskt AP
Upprepas ca 100 gånger/minut om inte ANS ökar eller minskar frekvensen
AP sprids över båda förmaken innan de når AV-knutan
Fortsätter därefter ner i kamrarnas septum

Front 15

Beskriv hur en blodpropp kan färdas från hjärtat till hjärnan

Back 15

-blodproppen bildas i vä förmak
-förs med blodströmmen via vä kammare, aorta, a carotis, a cerebri och upp till hjärnan där den fastnar i en arteriol

Front 16

Vad händer med blodet under hårt muskelarbete?

Back 16

-arterioler och prekapillära sfinktrar i arbetande muskler dilateras
-cirkulationscentrum ökar aktiviteten i sympatiska nerver som i sin tur frisätter adrenalin och noradrenalin från binjuremärgen
-de sympatiska nerverna påverkas tillsammans med hormonerna magtarmkanalens och njurarnas arterioler vilket leder till konstriktion och omfördelning av blod från dem till de arbetande musklerna

Front 17

Vilka kärl har störst betydelse för TPM

Back 17

Arterioler = motståndskärl

Front 18

Vad består kärlväggen i en stor artär av?

Back 18

-endotel
-elastisk bindväv
-lite glatt musk

Front 19

Beskriv klaffarna, vad de heter, var de sitter och vilken sort de är

Back 19

Segelklaffar:
bikuspid/mitralis = vä förmak- vä kammare
tricuspid = hö förmak - hö kammare
Fickklaff
aortaklaff = vä kammare - aorta
pulmonalisklaff = hö kammare - lungartärstammen

Front 20

Vilka olika faktorer påverkar det venösa återflödet?

Back 20

Ventonus
- muskler i venväggen trycker blodet uppåt
-vid ökad symp aktivitet
Muskelpumpen
-stora vener ligger mellan muskler
-musklerna kontraheras och återflödet ökar
Artärpumpen
-vener ligger mellan artärer
-när artärerna vidgas (av pulsationer) kläms venen ihop
Fickklaffar
-förhindrar blodet från att rinna bakåt
Andning
-vid inandning ökar trycket i bukhålan
-sugs upp blod i brösthålan

Front 21

Beskriv blodets väg via venae portae tillbaka till hjärtat

Back 21

V portae tar emot blod från kapillärerna i magsäcken, tunntarmen, pancreas och mjälten
Går in i levern, går mellan levercellerna och samlas i levervener som mynnar i v cava inferior

Front 22

Beskriv hur uppbyggnaden av artär och vener skiljer sig

Back 22

artär
-kraftig vägg
-elastisk bindväv
-tar emot tryckvågar så måste vara töjbara för att kunna fortplanta vågen
Vener
-tunna väggar
-glatt muskulatur
-måste kunna reglera sin diameter

Front 23

Vilken påverkan har ANS på hjärta och blodkärl?

Back 23

Sympatiska
-hjärtfrekvens ökar
-hjärtats kontraktionskraft ökar
-blodtrycket ökar
-blodkärlen i huden kontraherar och blodflödet i musklerna ökar
Parasympatiska
-hjärtfrekvens minskar
-hjärtats kontraktionskraft minskar
-blodtrycket sjunker

Front 24

Beskriv hjärtats placering i kroppen

Back 24

-ligger i mediastinum
-utrymme mellan båda lungorna
-bakom sternum
-på diafragman

Front 25

Vilka tre olika skikt finns i hjärtväggen och vad består de av?

Back 25

Pericardium
-hjärtsäcken
-sluten säck runt hjärtat
-bindväv
-består av två skikt med vätska mellan
--yttre: perikardiets viscerala skikt (epikardiet)
--inre: perikardiets parietala skikt
Myokardium
-själva hjärtmuskeln
-tjockare på vänster sida
Endokardium
-insidan
-enskiktat endotel

Front 26

Beskriv EKG

Back 26

P-vågen
-depolarisering av förmaken
-startar lite före förmakens kontraktion
QRS-komplexet
-tre tättföljande vågor
-depolarisering av kamrarna
-pga att muskelmassan är större i kamrarna är komplexet större än P-vågen
-även repolarisering av förmaken
T-vågen
-repolarisering av kamrarna
-längre än komplexet pga att repolariseringen tar längre tid

Front 27

Vad är diastole och vad sker då?

Back 27

-vilofas
-kamrarna fylls på med blod från förmaken
-förmaken kontraheras i slutet på diastole

Front 28

hur uppstår 1:a resp 2:a hjärttonen

Back 28

1:a -> när AV-klaffarna stängs (bikuspidal, tricuspidal)
2:a -> när fickklaffarna stängs

Front 29

Hur stor är minutvolymen i vila?

Back 29

5 liter

Front 30

Hur kommer vätskan ut ur kapillärerna? Hur tar sig vätskan tillbaka till kapillärerna?

Back 30

-först sker en filtrationen av blodet då näringsämnen och syre vandrar ut genom kapillärvägen till vävnadsvätksan
-Filtrationen styrs av hydrostatiskt tryck och trycket är högre inne i kapillärerna än utanför
-Proteinpartiklarna i blodet utövar också ett tryck: kolloidosmotiskt tryck, för att hålla kvar vätskan i kapillärerna
-Sedan sker osmos, partikelkonc är högre inne i kapillärerna än utanför och vätskan sugs in i blodkärlet igen
-osmotiska trycket är större än hydrostatiska trycket i slutet av kapillären

Front 31

vad är en ändartär?

Back 31

En artär som ensam försörjer en vävnad

Front 32

Vad är ett kollateralkärl?

Back 32

Kärl som löper parallellt med varandra och gemensamt försörjer en vävnad, blir det stopp tar det andra kärlet över

Front 33

Vad är kärlanastomos?

Back 33

förbindelse mellan två kärl

Front 34

varifrån styrs cirkulationen?

Back 34

cirkulationscentrum i medulla oblongata

Front 35

Var finns tryckreceptorerna någonstans?

Back 35

i aortabågen och i karotissinus

Front 36

Hur styrs cirkulationen lokalt till ett område?

Back 36

Via konstriktion/dilation av arteriolerna
Arteriovenösa anastomoser "shuntar" leder blodet förbi kapillärerna vid behov

Front 37

Hur förändras fördelningen av blodflödet till olika delar av kroppen under fysisk ansträngning

Back 37

Muskler * 10
Njurar 1/2
Matspjälkning 1/2
Huden * 4
Hjärta * 2,5
Hjärnan ligger på samma nivå

Front 38

Var finns lymfkörtlarna?

Back 38

Finns i knävecken, armbågarna, armvecket, halsen, ljumsken och bröst
Sitter nära huden

Front 39

Beskriv uppbyggnaden av ett kärls lager och vilka som har dessa lager

Back 39

tunica intima
-innersta
-endotelceller
-kapillärer har endast detta lager
Tunica medica
-mellersta
-glatt musk och elastisk bindväv
-stora blodkärl
tunica externa
-yttersta
-hos artärer och vener
-nerver

Front 40

vilken är huvudartären till armen?

Back 40

a subclavia

Front 41

vilka är förutom huvudartären armens artärer?

Back 41

a axillaris
a brachialis
a radialis
a ulnaris

Front 42

vilka artärer finns i buktrakten?

Back 42

a descendens (diafragma)
truncus coeliacus (stora bukartären)
a mesentrica (tarmkäxartären)
aa renalis
a testicularis / a ovarica
aortabifurkationen

Front 43

Vilka artärer finns i nedre delen av kroppen?

Back 43

a iliaca communis (från aorta som delar sig i varsitt ben)
a iliaca (communis delar sig till dessa)
a femoralis ->
a poplitea ->
a tibialis ->
a dorsalis pedis (på fotryggen)

Front 44

Beskriv venerna uppifrån till cava superior

Back 44

V jugularis (halsvenerna) går ner i v suclavia som går ner i v cava superior

Front 45

Beskriv venerna nedifrån till inferior

Back 45

v saphena magna -> v femoralis -> v iliaca -> v cava inferior

Front 46

Vad är en perforantven?

Back 46

Ven i de nedre extremiterna som förbinder det ytliga vensystemet med det djupa