Cellkontakter/basal Lamina /ecm

Front 1

Redogör för selektiv cell-celladhesion.

Back 1

Selektiv cell-celladhesion = Cellvidhäftning.
Finns exempelvis:
• I hjärtats muskelceller
• Epitelceller
• Endotelceller
• Fibroblaster

Med hjälp av cellvidhäftningen hålls vävnader samman. I huden finns det differentierade celler (specialiserade). Celladhesionen i huden är väldigt stark eftersom den är fast och hård och på så sätt spricker den inte eller går sönder.

Front 2

Namnge de olika typerna av cellkontakter vilka behandlas i avsnittet.

Back 2

Det finns 5 olika cellkontakter;
• Tight junctions
• Adherens junctions
• Desmosomer
• Gap-junctions
• Hemidesmosomer

Front 3

Hur är tight junction uppbyggd och hur är de arrangerade i plasmamembranet?

Back 3

Fäster samman cellerna i cellens apikala delar. Occludiner är proteiner som finns i tight junctions och binder till cytoskelettets aktinfilament.
Tight junctions förhindrar den cellulära transporten av molekyler mellan cellerna.
Extracellulärt fäster occludiner i närliggande cellers occludiner.
Intracellulärt fäster occludinerna i cellens cytoskelett.
Tight junctions finns i:
• Urinvägarna
• Urinblåsa
• Blodluftbarriären
• Blodhjärnbarriären.

Front 4

Hur är adherens junction uppbyggd och hur är de arrangerade i plasmamembranet?

Back 4

Fäster i cytoskelettets aktinfilament och består av cadheriner (binder samman celler extracellulärt) och cateniner.
Eftersom Ca2+ binder till detta så gör det att bindningsstället blir extra hårt, de är Ca2+ beroende. Catherin proteiner förankrar adherens junctions till cellens aktinfilament, alltså cytoskelettet.
Adherens ger stark mekanisk hållbarhet.
Cadherin som binder extracellulärt på det sättet att cadherin monomerer binder till varandra via HAV -domän i cadherin molekylen -> homodimer bildar 2 homodimerer som bildar tetra hormoner -> stark bindning eftersom Ca2+ binder en var till dimererna.

β-catenin binder intracellulärt, de förankrar adherens junctions till cellens cytoskelett och kontrollerar cellens delning, dvs. cellens proliferation.
Fritt β-catenin som ej är bundet till cytoskelettet kan transporteras till kärnan där det binder till DNA och stimulerar celldelning. Alfa, beta, gamma är komplex som fäster i cytoskelettet. β-catenin är en transkriptionsfaktor.

Front 5

Vad står HAV-domäner för?

Back 5

H = histidine
A = alanine
V = valine

Front 6

Hur är desmosomer uppbyggd och hur är de arrangerade i plasmamembranet?

Back 6

Liknar ungefär små tryckknappar som fäster till cytoskelettet, de ligger mer utspridda i en cell ej till aktinfilament utan fäster till cytoskelettets intermediära filament.
Desmosomer består av proteiner som tillhör cadherin-familjen. Precis som tidigare är dessa också beroende av Ca2+. De är viktiga för b.la vidhäftningen av hudens epitelceller, är det för lite desmosomer i huden kan det ge upphov till bristningar.

Front 7

Hur är gap junction uppbyggd och hur är de arrangerade i plasmamembranet?

Back 7

Typ av kommunikation adhesions molekyl mellan cellerna: Ca2+, cAMP, IP3 (= second messengers).
• Består av 6 st connexiner som bildar 1 connexon, varje cell bidrar med 1 connexon.
• Varje connexon består av 4 transmembranhelixar.
• Bildar små hål, ventiler som kan öppnas/stängas vid behov.
• Om fria Ca2+ höjs (intracellulärt) kan gap-junctions stänga och förhindra vidare spridning så att andra celler inte skadas.
• I andra situationer vill man ha en spridning av Ca2+ mellan celler. T.ex i hjärtat där Ca2+ ökar kontraktions kraften i hjärt-muskulauren.
• Även i glatt muskulatur i livmodern vid förlossning -> Ca2+ ökar kontraktionen i glattmuskulatur.
Gap-junctions ökar i livmoderns glattmuskulatur när man närmar sig förlossning. Efter förlossningen minskar antalet gap-junctions. -> dynamiskt.

Front 8

Hur är hemidesmosomer uppbyggd och hur är de arrangerade i plasmamembranet?

Back 8

Förankrar cellens basala regioner till basalmembranet. De binder till intermediära filament intracellulärt och till förankingsfilament extracellulärt.
Dessa bryts ner av kemotaxiska cytokiner (ECF)
(Sida 5, Cell adhesion PPT bild: för att attrahera eosinofila, dessa kommer att släppa proteas som orsakar nedbrytning av förankrade filament som är länkade till fästets platta av hemidesmosomer till basal lamina -> blåsautvecklas.)

Front 9

Hur är fokal adhesion uppbyggd och hur är de arrangerade i plasmamembranet?

Back 9

Integriner fäster cellen vid molekyler som finns i ECM. Basal membranet har en speciell typ av extra cellulär matrix.
Talin och vinculin håller samman cellen.

Front 10

Vad har Ca 2+ för roll vid celladhesion?

Back 10

• Adherens junctions – Cadheriner: 4 domäner extracellulärt binder till calcium.
Funktionen för cadherin är Ca2+ beroende.
• Gap-junctions – Om fria Ca2+ höjs (intracellulärt) kan gap-junctions stänga och förhindra vidare spridning så att andra celler inte skadas
• Desmosomer – Ca2+ är viktigt för b.la vidhäftningen av hudens epitelceller

Front 11

Kunna redogöra för cellcortex lokalisering, uppbyggnad och funktion.

Back 11

Lokalisering: Aktinfilament inne i hela cellen.
Uppbyggnad: Aktin
Funktion: Stabiliserar cellen. Mikrovilli och cilier fäster i cellcortex.

Front 12

Vad har basal lamina/basal membran för syntes?

Back 12

Alla typer av epitel vilar dvs. fäster i ett basal membran. Skydd för att epitelet inte ska växa ner i den underliggande vävnaden. Epitelet fäster i basalmembranet via hemidesmosomer och fokaladhesion (integriner – ett slags proteiner som förbinder cellen med andra celler eller ECM).
- I muskulatur finns endomysium – ansluter varje muskelfiber.
- endoneurium – omsluter varje nervfiber.

ECM finns allt utanför cellerna. Basal membran består av basal lamina + basal retikulär lamina. Basal lamina består av lamina lucida (ljus -> inte lika tätt packade) och lamina densa (mörk, tätare packade).

Front 13

Vad har basal lamina/basal membran för funktion?

Back 13

- Stöd för epitel
- ger muskulatur dess form
- ger nervvävnad dess form

Front 14

Vad har basal lamina/basal membran för uppbyggnad?

Back 14

Multi-adhesivt glykoprotein som består av tre polypeptidkedjor: kan binda till många olika typer av proteiner, består av tre subenheter α, β (binder kollagen) och γ kedja (binder nidrogen/entactin – ett glykoprotein).
RGD-site: speciell sekvens i kedjan, här kan celler binda.
Fokal adhesion via integriner. Har bindningsställen för bl.a kollagen, integriner, proteoglykaner. Laminin och kollagen typ IV är huvudkomponenter i epitelets basal lamina.
Återfinns i vävnader som endomysium i muskulatur och endoneurium i nervvävnad.

Front 15

Vad har ECM för syntes?

Back 15

Allt som finns i ECM.
Ett nätverk av proteiner och polysackarider, sammansättning skapar olika typer av vävnader eftersom ECM ser olika ut.
Tex produktion av kollagen, proteiner etc.

Front 16

Vad har ECM för funktion?

Back 16

Ett nätverk av proteiner och polysackarider, sammansättning skapar de olika typerna av vävnader eftersom att ECM ser olika ut.
ECM är den substans som finns mellan cellerna i en vävnad.
ECM binder celler till vävnaden.
Allt som finns mellan cellerna och ger vävnader dess egenskaper.
Ex ben är hårt och innehåller mycket Ca2+.

Front 17

Vad har ECM för uppbyggnad?

Back 17

Består av:
- grundsubstans (glykoproteiner och proteoglykaner)
- fibrer av olika typer (kollagena och elastiska fibrer)

Man kan se ECM som ett 3D-nätverk av proteiner.

Front 18

Redogör för kollagen syntes.

Back 18

Kollagen produceras i de cellerna i ECM, exempelvis fibroblaster, kondroblaster, epitelceller, osteoblaster. Kollagensyntesen:
1. Produktion av prokollagen α-kedjor i RER och bildar trippelhelix. Hydroxylering av lysin och prolin. Glykolysering och bildning av disulfidbindningar av prekollagen som sker i RER, allt detta sker i den cell som producerar kollagen.
2. Sekretion från cellen av prokollagen ut till ECM
3. Enzymatisk klyvning i ECM. Prokollagen peptider klyver prokollagen till tropokollagen.
4. Tropokollagen, nu kan kollagen bildas. Tropokollagen fibrillerna sammansvetsas av lysyloxids.
5. Flera kollagenfibriller tillsammans kan bilda kollagena fibrer.

- Stram och oregelbundna bindväv finns mellan organen
- Stram och regelbundna bindväv finns senor och ligament.

Front 19

Redogör för elastin syntes.

Back 19

Elastin – Ett elastiskt protein som produceras av bl.a
• Fibroblaster
• Kondroblaster
• Kondrocyter
• Glatt muskulatur.

Innehåller mycket glycin och prolin.
Är inte glykolyserat. Elastin syntesen är högst hos unga individer och minskar med stigande ålder -> vilket ger den rynkiga huden.

1. Proelastin produceras i RER och klyvs till tropoelastin i ECM
2. Tropoelastinet bildar elastiska fibrer i ECM. Olika proteiner binder till tropoelastinet för att elastiska fibrer ska kunna skapas: fibulin 1, fibrillin 1 och 2, desmosin. (desmosin är motsvarighet till lysyloxidaser i kollagensyntesen)
3. Elastinets hydrofoba segment har elastiska egenskaper. Alanin och lysinrika α-helix segment bildar cross-links mellan de elastiska fibrerna och ett nätverk av elastinfibrer skapas.

Front 20

Vad består (uppbyggnad?) proteoglykaner av?

Back 20

- Linkerprotein
- Coreprotein
- Glukosaminoglykaner (GAG). Tex hyaluronsyra
- Kolhydrater

Grundsubstansen i ECM innehåller proteoglykaner, det ger ECM dess gel liknande egenskaper.

Front 21

Vad har proteoglykaner för funktion?

Back 21

Proteoglykaner består alltså av repeterande disackarider länkade till en proteinkedja. Tack vare sina laddningar på disackaridkedjorna, är proteglykaner osmotiskt aktiva och kan dra till sig vatten och bilda en gel. Detta är särskilt viktigt i brosk, som kan motstå påfrestningar i form av tryck. exempel på viktig proteoglykan är aggrecan.

Front 22

Ge exempel på proteoglykaner.

Back 22

• aggrecan (ECM)
• decorin (kollagenassocierad)
• syndecan (cellytan)
• perlecan (basal membranet)

Front 23

Vad har glykoproteiner för uppbyggnad?

Back 23

Proteindel + kolhydratdel.

Front 24

Vad har glykoproteiner för funktion?

Back 24

De proteiner som frisätts i blodet är glykoprotein och vissa glykoprotein kan också bära blodgruppsbestämningsfaktorer.
Human saliv innehåller glykolipiden mucin.
Glykoprotein är viktigt för immunceller. ECM fungerar som stöd, vidhäftning, rörelse och reglering.

Multiadheshiva och binder kollagel och allt annat i ECM.

Front 25

Ge exempel på glykoproteiner.

Back 25

- Laminin (finns i basal lamina/ basal membran)
- Fibronektin (kan binda till bla integriner, kollagen, heparansulfat)

Front 26

Ge exempel på glukosaminoglykaner (GAG).

Back 26

• kondroitin-sulfat (brosk, ben)
• keratan-sulfat (hornhinnan)
• heparan-sulfat (basal lamina)

Front 27

Kunna redogöra för funktion av basalmembran i alveolerna och njurkorpuskeln.

Back 27

Alveoler: Syre in -> vill ej ha blod, bara luft. -> blodluftsbarriären -> diffunderar -> har mycket tight junctinon.

Njurkorpuskeln: ultrafiltrationsbarriären. Podocyter och endotel celler.

Front 28

Kunna relatera sammansättning av ECM till olika typer av vävnader och vävnadsfunktioner.

Back 28

ECM ger vävnaden dess egenskaper. Ex:
• Epitel: täta cellförband med lite ECM.
• Benvävnad: kollagena fibrer, hydroxyapatit, hård ECM.
• Tvärstrimmig muskulatur: Lite ECM, täta förband av celler.
• Senor: Hög hållfasthet, fäster muskulaturen vid skelettet. Regelbundet arrangerade kollagena fibrer.
• Broskvävnad: ECM elastisk och mjuk vilket ger stötdämpande egenskaper. Jämför t.ex. brosk och ben, epitel och brosk/ben.