Cell Och Vävnad

Front 1

Cellkärnan

Back 1

Nucleus

innehåller arvsmassa, DNA
dubbelväggigt membran med kärnporer

Innehåller nästan alla information om cellen. Cellkärnan “styr” cellens funktioner. (kontrollcentrum för cellens aktiviteter)

[Skelettmuskelcellerna har flera kärnceller.
De röda blodkropparna har ingen cellkärna.]

Front 2

DNA

Back 2

Deoxiribonukleinsyramolekyler

* Innehåller våra gener.

* Det är generna som innehåller information som är viktigt för att kunna bilda ett visst protein.

*De olika nukelotiderna (sockermolekyl, deoxiribos, en kvävebas och en fosfatgrupp) som finns i DNA är sammankopplade så de skapar en kedja.

[ 2 tvinnade långa strängar som är uppbyggda av nukleotider
På strängarna finns pinnar, 1 från vardera sträng. A-T och C-G
Det är hur dom sitter som gör oss unika.
23 av mamma 23 av pappa
Styr anlag och forutsättningar i oika sammanhang

Front 3

RNA

Back 3

[är till för att kopiera dna, överför informationen från DNA i cellkärnan]

*RNA är en kopia av DNA fast i mindre molekyler.

* RNA innehåller också olika kvävebaser Adenin (A)
Guanin (G)
Cytosin (C)

Uracil (U)

Front 4

Cutis

Back 4

Huden

Front 5

Epidermis

Back 5

Överhuden

Front 6

Dermis

Back 6

Läderhuden

Front 7

Subcurtis

Back 7

Underhuden

Front 8

Soma

Back 8

Kropp

Front 9

Extracellulära vätskan

Back 9

Vätskan som finns utanför cellmembranet

Front 10

Cytoplasma

Back 10

vatten, lösta ämnen, organeller

Front 11

Vestikler

Back 11

Blåsor

Front 12

Cellmembranet

Back 12

- Ta emot information

- Reglera passage av ämnen in och ut i cellen

- Avgränsa cellens insida mot cellens utsida för att kunna skapa en egen miljö

Front 13

Cytoplasma

Back 13

Inne i cellen, innanför cellmembranet finns cytoplasma som består av cytosolen och organeller.

Front 14

Cytosolen

Back 14

är den intracellulära vätskan

Front 15

Mitokondrier

Back 15

*Cellens kraftverk

*Består bara av moderns DNA.

*Mitokondrierna är platta till utsidan och veckade på insidan vilket gör att de finns mer yta på insidan.

*Mitokondrierna innehåller enzymer som deltar i citronsyracykeln (den mesta ATP-produktionen sker här).

[o Producerar ATP – omvandlas från kolhydrater fett och protein.

o Resultatet är värme, vatten och syre

o Styrs bland annat av hormoner.

Front 16

Endoplasmatiskt retikel

Back 16

- Syntetisera/bilda fettsyror ochlipider

- Syntetisera/bilda proteiner

- Lagra kalciumjoner

*Kornigt endoplastmatiskt retikel - innehåller ribosomer som producerar protein.

*Glatt endoplasmatiskt retikel -
har inga ribosomer vilket gör att det inte kan produceras några proteiner.
- Här produceras fosforlipiderna.
- Fungerar även som lagring av kalciumjoner.

Front 17

Golgiapparaten

Back 17

- packar proteiner i vestiklar

- sätter post-it lappat på dem
- skickar iväg

* Tar emot nyproducerade proteiner som kommer från ER.

* Enzymer i golgiapparaten förändrar en del av proteinerna genom att tillföra kolhydrat och fosfat (=sorterar).

*De proteiner som ska skickas ut ur cellen eller in i cellmembranet packas in i sekretoriska vestikler och de proteiner som ska vara kvar i cellen packas med lysosomer eller liknande vestikler.

Front 18

Lysosomer

Back 18

o cellens renhållningssystem
o innehåller enzym (Sätter ihop eller håller isär)
o Håller rent och städar

* Det är vestikler som innehåller enzymer.

* Enzymerna bryter ner defekta celldelar , molekyler, partiklar och bakterier. Organeller eller delar av organeller som skadats bryts också ner av lysosomerna

-fagocyterande funktion
(Fagocytos, bokstavligen "cellätande" är en form av endocytos)

Front 19

Ribosomerna

Back 19

* Det är ribosomerna i ER som står för proteinsyntesen.

*En ribosom består av proteinmolekyler och tRNA-molekyler.

*Det fria ribosomerna producerar proteiner som har funktion i cytosolen.

* Utan membran

Front 20

Cellskelettet

Back 20

* I cellskelettet finns proteiner. Proteinet formar ett nätverk, detta är cellskelettet.
Det är stommen för hela cellen.

* Cellskelettet är viktigt för att cellen ska kunna ändra form för att kunna ta emot stora molekyler, vestikler (små blåsor) och organeller.

Front 21

Vad heter de olika kvävebaserna i DNA och vad gör dom?

Back 21

* Adenin (A)
* Tymin (T)

* Guanin (G)
* Cytosin (C).

Det är dessa kvävebaser som lagrar information och ordningen på detta som bestämmer den genetiska informationen.

* A passar med T och G passar med C. Detta kallas för baspar och korresponderande baser.

Front 22

Proteinsyntesen

Back 22

* Proteinsyntesen är en process.

*I cellkärnan förs informationen i DNA över till pre-mRNA (transkription). Efter detta ombildas pre-mRNA till m(essenger)RNA (pre-mRNA processning).

Sedan transporteras mRNA genom kärnmembranet till ribosomerna som finns i cytoplasman.

I ribosomerna kopieras mRNA till protein (translation).

Front 23

Replikation

Back 23

betyder att DNA dubblerar sig själv. DNA är även den enda molekyl som kan kopiera sig själv.

Front 24

Aktiv transport

Back 24

Sker med hjälp av transportörer som kräver ATP (energi).

Aktiv sker i motsatt riktning mot diffusionen (=från låg till hög koncentration)

Måste aktivt pumpa ämnen från där det är lågt till där det är högt.

Energin kan tillföras på två olika sätt:

-primär aktiv transport, ATP direkt energikällan,

- sekundär aktiv transport, beroende av en koncentrationsskillnad

Front 25

Diffusion genom lipidskiktet

Back 25

Fettlösliga ämnen kan lösas i lipidskiktet (cellmembranet). Sedan kan ämnet spridas ut jämnt.

Front 26

Diffusion genom vattenfyllda proteinkanaler

Back 26

Vissa jonföreningar och molekyler har ett hölje av vattenmolekyler. Dessa kan inte lösas i lipidskiktet. För att dessa jonföreningar och molekyler ska ta sig ur cellen finns det vattenfyllda porer som fungerar som kanaler. Genom dessa kanaler kan jonföreningarna och molekylerna spridas genom diffusion. Dessa kanaler kallas för jonkanaler.

Front 27

Bindningar till transportproteiner

Back 27

Många molekyler som är hydrofila (gillar vatten) är för stora för att komma igenom jonkanalen.

Dessa molekyler får hjälp av transportproteiner som finns i membranet för att ta sig igenom cellmembranet. Denna transport skiljer sig från de andra.

Transporten är specifik. Det är bara vissa ämnen eller ämnesgrupper som får komma igenom med hjälp av transportproteinet.

Och kapaciteten är begränsad.

Front 28

Osmos

Back 28

[Vattenmolekyl dras till område där koncentrationen är som störst]

- När ämnena inte kan diffundera genom ett membran, så gör vattnet det istället för att utjämna koncentrationsskillnaden i lösningen

Front 29

Jämför endocytos och exocytos

Back 29

Det är en form av membrantransport.

Stora molekyler fraktas genom cellmembranet genom att de ligger i vestikler som smälter in i cellmembranet.
Endocytos kallas det när molekylerna ska in i cellen. När vestiklerna kommit in i cellen sätts de ihop med lysomerna.

Kan också beskrivas som cellätande

äter, för in det i en blåsa -> in i cellen

[partiklar in – bildas ficka – omsluts – släpps ut. ]

*Endocytosen har alltså till uppgift att ta upp substanser som inte kan transporteras genom cellmembranet på annat sätt.

Exocytos är när molekylerna ska ut i den extracellulära vätskan.

*Exocytosen har till uppgift att tillföra nytt material till cellmembranet och transportera ämnen från cytoplasman till den extracellulära vätskan.

[Exakt samma som endo fast tvärtom]

Front 30

Membranpotential

Back 30

Det finns en spänning mellan den extracellulära vätskan och cytosolen. Det är det som kallas för membranpotentialen.
*Om cytosolen är negativt laddad kallas membranpotentialen för negativ.

* Man kan säga att membranpotentialen är kraften mellan olika sidor.

*De flesta celler har en negativ membranpotential. Dock kan nervceller och muskelceller ändras fort i sin laddning, även om de i grunden har en negativ laddning.

* Membranpotentialen påverkar joner i lösningen och transporten av dem. Det påverkar även molekylerna i cellmembranet. Membranpotentialen styr öppningen och stängningen av membranproteinerna (kanalerna in och ut ur cellen som finns i cellmembranet).

Front 31

Depolarisering

Back 31

Depolarisering av en nervcell innebär att natriumjoner (som är positivt laddade joner) strömmar genom jonkanaler i cellmembranet ut ur cellen. Det är när depolariseringen blir tillräckligt stor som aktionspotentialen sker.

Front 32

Aktionspotentialen

Back 32

Aktionspotentialen, eller som man ofta säger "nervimpulsen" .

- Ett sätt för celler att kommunicera med varandra

- En händelse som består av en depolarisationsfas och en repolarisationsfas
- En elektrisk laddning som kan sprida sig snabbt över långa avstånd

- En vandring av laddade joner över cellmembranet

Den elektriska signalen, cellen får som elektriska signaler. Det får cellen genom att det i cellmembranet finns proteinporer som öppnas och stängs.
När membranpotentialen närmar sig tröskelvärdet öppnas natriumkanalen och natrium kommer in i cellen.
Sedan öppnas kaliumkanalen och kalium “åker ut”.
Det är dessa öppningar som skapar elektriska signaler. När de är tillräckligt starka sker aktionspotentialen

(relativt refraktär) = allt eller inget - reaktion.

*Aktionspotentialen kan inte ske direkt efteråt igen. Cellen behöver “vila” och ladda upp (absolut refraktär).

*Nervsystemet använder sig av aktionspotentialen för att snabbt skicka signaler.

*I en muskelcell används aktionspotentialen för att dra igång en kedja av händelser. Det är ofta sinnecellen eller andra nervceller som drar igång detta. Det finns vissa nervceller som kan starta detta själv.

Front 33

Förklara hur cellen frigör energi från näringsämnena och producerar ATP (adenosintrifosfat) samt jämföra aerob med anaerob energiomsättning.

Back 33

*Cellerna frigör energi från näringsämnerna genom att bryta ned dem i en serie kemiska reaktioner.

Slutprodukten (koldioxid och vatten) innehåller mycket mindre energi än utgångsämnerna.

*60 % av denna energi blir direkt värmeenergi och kan inte använads i cellens arbete. Resten av energin används inte direkt utan lagras i speciella molekyler som transporterar energi till dom celler som behöver.

[Inga detaljer behöver kunnas , men känna till att cellen använder sig av kolhydrater och utav dom kommer det koldioxid och vatten och energin som kallas för ATP]

*ATP är sammansatt av adenin, ribos och tre fosfatgrupper (alltså en nukleotid).

*ATP-molekylen lagrar huvudsakligen energi som fett och kolhydrater.

*ATP transporterar energi i cellen.

anaerob = utan syre
aerob = med syre

Front 34

Beskriv organs principiella vävnadsuppbyggnad.

Back 34

Vävnaden består av celler som är tätt ihoppackade som hålls ihop av proteinfibrer.

Cellerna kan även vara ihopkopplade med varandra med hjälp av:

Desmosomer - Det är en extra stark koppling mellan cellerna så de ska kunna utsättas för kraftig sträckning tex. cellerna i huden.

[Tål mycket kraftig friktion (hjärtat) samt sträckning (huden). = Bra om intecellerna pyser ut eller rör sig där. ]

Täta cellförbindelser - är det transmembrana proteinerina i cellerna så tätt packade att det inte finns någon vätska mellan cellerna.

[Bildar barriär t.ex. mag- och tarmkanalen + i blodkärlen(epitelceller) Tätt ihop – svårt för vattenlösliga ämnen att komma igenom ]

Öppna cellförbindelser - De öppna cellförbindelserna har större “glapp” mellan cellerna.

[Stora proteinkanaler små molekyler och aktionspotentialer(elektricitet) kan överföras Där hittar man dom.
T.ex. mellan cellerna i hjärtmuskeln i glatt muskelatur (dvs ej viljemässigt styrd muskukatur) ]

Integriner (kan fungera som förbindelse men är inte en förbindelse)
- är transmembrana proteiner
- förbinder cellens inre stödskelett med andra celler eller den extracellulära matrixen
- underlättar cellernas rörlighet, deras polarisering och bindning till extracellulär matrix. (vätskan som finns utanför cellen)
- De som håller ihop flera olika delar som i det här fallet -inne i cellen. Flexibla som gummiband. Gummibandsdynamiken. Kan hålla ihop cellen och nånting utanför cellen.

Front 35

Vilka typer av vävnader finns det?

Back 35

*Epitelvävnad

*Stödjevävnad

*Flytande vävnad

*Muskelvävnad

*Nervvävnad

Front 36

Epitelvävnad delas in i

Back 36

1) Ytepitel (bekläder yttre och inre kroppsytor)
- fysiskt skydd
- reglera transportav ämnen mellan yttre omgivning och kroppens inre miljö
- registrerasinnespåverkan i kroppen

2) Körtelepitel (bildar körtlar)
- producera ochutsöndra sekret och hormoner
- Yt- och Körtelepitel är omgivna av basalmembran – en tunn,sammanvävd ”matta” av kollagenfibrer

3) Sinnesepitel
-epitel som består av sinnesceller
- specialiserade på att ta emotretningar
- Finns i innerörat, tungans smakkörtlar, näthinnans tappar,stavar

*uppgiften för denna vänvad är att fysiskt skydda kroppens vävnader och organ, reglera transporten av ämnen mellan det yttre och det inte i kroppen.

*Epitelvävnad innehåller sinnesceller.

Front 37

Stödjevävnad

Back 37

Allt som ger nån form av stöd.
Det finns fyra olika typer av stödjevävnad:

Fibrös bindväv - (t.ex ärr)
Dessa celler kallas för fibroblaster. De innehåller mest vatten och protein. I denna bindväv finns mycket kollagen och elastin som gör vävnaden stark/tålig och elastisk.

Broskvävnad -

*Hyalint brosk – glasbrosk finns i ledytor och i luftvägarna. Lite ömtåligare än det elastiska brosket. Men är alltid hårt. Ex. ringarna på strupen.
*Elastiskt brosk – ytterörat, struplocket
*Fibröst brosk – hårdaste varianten. Nästan lika hårt som ben.

Brosk Innehåller broskceller (kondrocyter). Broskvävnad är hårt och kan ta upp vatten. Det är det som gör att brosk kan pressas samman. Broskvävnad har inga nerver, blodkärl eller lymfkärl. Brosk får sin näring genom diffusion.

Benvävnad -
Innehåller tre olika celltyper:
*Osteoblaster - producerar bensubstans *Osteocyter- underhåller bensubstansen *Osteoklaster- bryter ner bensubstans.

Substansen mellan cellerna är fast och består mest av kalciumfosfat(kristaller). Som cement

Fettvävnad -
består av fettceller (adipocyter - celler som kan fyllas med fettdroppar).
Fettvävnad finns till största del i underhuden. Fettvävnaden har betydelse för kroppens temperatur.
Det finns två typer av fettväv:
*Gul fettvävnad - denna vävnad är ett energiförråd. Det isolerar och skyddar även organen.
*Brun fettvävnad - Finns mest hos barn. Finns mellan skulderblad och runt njurarna. Denna fettvävnad innehåller många mitokondrier.

Front 38

Flytande vävnad

Back 38

Blod och lymfa.
Cellerna i dessa vävnader är flytande, de sitter alltså inte fast i grundsubstansen.
Cellerna har ingen cellförbindelse.
För att cellerna i vävnaden ska kunna utföra sina uppgifter måste de åka runt i kroppen.

Front 39

Muskelvävnad

Back 39

Det finns tre olika typer av muskelvävnad:

skelettmuskulatur

hjärtmuskulatur

glatt muskulatur.

Muskelvävnaden innehåller mycket protein så det kan skapa kraft och rörelse.

Front 40

Nervvävnad

Back 40

Består av nerveller. Nervcellerna kan skapa och leda elektiska signaler.

Leder signaler och information.Samordnar, skickar. Hormoner.

*Nervceller (Gråsubstans)
*Gliaceller (Myelin, vitsubstans)

Front 41

Vad är hudens uppgifter?

Back 41

*Att skydda mot mekanisk och kemisk påverkan.

*skydda mot intrång av mikroorganismer

*skydda mot vätskeförlust

*skydda mot solens strålar

*omvandla kolesterol till vintamin D under solens påverkan

*lagra fett och vätska

*reglering av kroppstemperaturen

*sinnesorgan för tryck och beröring, värme och kyla och smärta

*förmelda emotionella signaler till omgivningen.

Front 42

Beskriv hudens struktur

Back 42

* Först finns överhuden (epidermis) som består av flerskiktat förhornat plattepitel.

I det undre epitelet finns melanocyter som producerar färgämnet melanin. Melanin skyddar cellerna i huden från en viss del av de farliga strålarna i solen. Mängden melanin styrs av solen. Mer sol ger mer melanin och mindre sol ger mindre melanin.
Epidermis har inga blodkärl och får därför sin näring med hjälp av diffusion.

Sen finns läderhuden (dermis), där finns fibrös bindväv, blodkärl, lymfkärl, flytande vävnad, vervvävnad, hårsäckar, glatt muskelatur, talgkörtlar och svettkötlar. I den fibrösa bindväven finns kollagenfibrer som ger dermis styrka och elastiska fibrer som ger dermis elaticitet. Det är från dermis som diffutionen till epidermis sker.

Underhuden (subcutis) - dermis övergår gradvis till subcutis. Subcutis består av fibröst bindväv och fett. Underhudsfettet håller kroppen varm och är kroppens viktigaste fettföråd. Det är också ett betydande vattenförråd för kroppen.

Front 43

Cellmembranets uppbyggnad

Back 43

Uppbyggt av två ränder fosfolipider (svansar inåt) med de hyrdofila (tolererar vatten) delarna utåt och de hydrofoba (vattenavvisande) inåt. Kolesterol finns insprängt mellan fosfolipiderna för att göra det starkare,stadga medan lipiderna ger rörlighet , möjlighet att ändra form.

Det finns även olika proteiner, t ex kanalproteiner och transportproteiner. (sluss)

dom större molekylerna kan behöva använda dessa för att tasig igenom.
Vissa av dessa slussar är öppna jämt och vissa kan stängas o öppnas. T.ex blir det för mktsalthalt utanför stängs dom.
Bara vissa ämnen kan åka in ivissa, passar i vissa hål.

Front 44

Faktorer som avgör om ett ämne kan passera genom ett cellmembran

Back 44

Storlek
Fettlöslighet
Laddning
Förekomst av spec kanaler/pumpar

Front 45

Sätt att transportera ämnen över cellmembranet om det inte kan passera genom lipidskikten

Back 45

kanalproteiner
transportproteiner
reglerbara jonkanaler (spännings-, kemiskt, mekaniskt)
exocytos, endocytos

Front 46

Exempel på Aktiv och Passiv transport

Back 46

Passiv:
- diffusion genom lipidskiktet

- diffusion genom vattenfylld jonkanal
- osmos (vatten)
- filtration (blodbanorna, vätsketryck)

- transport med hjälp av transportprotein (proteinet binder ämnet och "bär över" det

Aktiv:

- aktiv transport med hjälp av jonpumpar

- exocytos, endocytos (cellätande, kramar)

Front 47

Beskriv Translation och Transkription

Back 47

TRANSLATION SKER I CELLKÄRNAN.

När DNAt ska kopieras delar ett enzym på spiralen = kvävebaser på rad -> avskrift i cellkärnan skapas (RNA)

I RNA binds adenin (A) till uracil (U) istället för tymin (T).
RNA är en remsa, inte två.
3 st kvävebaser bildar en kodon.
Avskriften kmr ut som pre-mRNA. Enzymer klipper bort vissa delar -> mRNA. Passerar kärnpor.

TRANSLATION SKER UTANFÖR CELLKÄRNAN.

mRNA utanför cellkärnan söker sig till en ribosom där ett protein kan byggas upp. tRNA från cytoplasman tar med sig 3 st kvävebaser (enl mRNA) + aminosyra som stämmer överens med kodonet. Fäster på ena delen av ribosomen.

As byggs ihop 2&2 till en lång kedja m peptidbindningar. När proteinet är färdigt släpps det loss till cytoplasman och cellen kan använda det/exocyteras till en annan cell.

Front 48

Celldelning

Back 48

MITOS ger två identiska celler, ( har1 cell som delar sig i 2 kopior av ursprungscellen)

- Två celler med samma genetiska innehåll som modercellen

- Två celler med vardera 46 kromosomer

MEIOS sker i könscellerna, häften av arvsanlaget till ena cellen, hälften till den andra

reduktionsdelning (Könscellerna)kan bara ha hälften av kromosomerna för att det till slut ska bli 23 kromosomer till fostret.

- Två celler med hälften av modercellens DNA

- första celldelningen delar på cellen så mammas och pappas anlag separeras slumpmässigt

- Två celler med vardera 23 kromosomer 89122��v'�׾

Front 49

Vad är differentiering?

Back 49

process som gör att cellerna utvecklas till att bli olika, trots att de har samma stamcell.
Speciella arbetsuppgifter

[t.ex epitelcell sen dras de till varann och bildar en vävnad.]

Front 50

homeostas

Back 50

jämvikt

hålla konstant salt-, vätskehalt, pH-värde

Front 51

cell på latin

Back 51

cyto

Front 52

diffusion

Back 52

från hög till låg koncentration
passivt

Kroppen strävar efter jämvikt

(mjölkpaketet– mjölk blir till slut rumstemperatur- när det är samma temp blir det jämvikt. )

Front 53

Vad gör Na+/K+-pumpen?

Back 53

Bibehåller homeostasen

* Na+ pumpas ut ur cellenefter aktionspotentialen

*jonkoncentrationen i cellen återställs efter aktionspotentialen.

Front 54

filtration

Back 54

passivt

- är när en vätska passerar genom ett membran, och det sker med tryck.

Ett exempel på detta är ju filtrationen i njurens glomerulis.

Alla ämnen som finns i vår plasma kan passera porer i ett filter i samband med filtration, förutom proteiner. Alltså filtrerar man bort proteiner genom filtration

reglerar vätsketryck i blodbanan, Intravasala (IVV), är trycket där högre än i iterstitiella (ISV) = ämnen kmr att pressas igenom

Front 55

Kroppens vätskerum

Back 55

ICV - intracellulära vätsketummet 40% av all kroppsvätska: Inuti en cell.

ECV - extracellulära vätskerummet 20% av all kroppsvätska: en mängd vätska i kroppen som befinner sig utanför celler

ISV - interstitiella vätskerummet 5%: Vävnadsvätska mellan celler

IVV - intravasala vätskerummet 15%: I blodbanan, i blodkärlen, lymfkärl

Front 56

ATP

Back 56

består av energirika bindningar
Binder man en fosfatgrupp i ADP = ATP

Bränsle i kroppen

En energirik molekyl

Front 57

Na+/K+-pumpen

Back 57

kräver ATP ser alltid till att det finns ett Na+ överskott utanför cellen (diffusionskrafterna vill ha Na+ till ICV

=ATP behöver göra så att det blir tvärtom)

Front 58

DNA-molekylen består av

Back 58

*Sockerarter och fosfater i dubbelspiralen
*kvävebaser i trappstegen:

Adenin, Guanin, Tymin, Cytosin

Front 59

Hur är cellmembranet uppbyggt, och vad kan diffundera in och ej?

Back 59

- Dubbelsidigt lipidmembran

- Fettlösliga ämnen kan diffundera genom

- Vattenlösliga behöver ha transportvägar in (proteiner)

Front 60

Vilka olika sorters receptorer finns det, och vad är skillnaden?

Back 60

-membranbundna: signalmolekylen binder till en receptor på membranet och det sker ett biologiskt svar i cellen (receptorn har en del utanför cellen och en del innanför)

-intracellulära: signalmolekyler diffunderar in till receptorer i cytoplasman och binder till dem där

Front 61

Vad är proteiners funktioner?

Back 61

-enzymer
-transportörer
-receptorer
-byggmaterial
-energikälla
-antikroppar
-hormoner

Front 62

Vad är en gen?

Back 62

- genen är ett avsnitt i DNA som utgör mall för ett visst protein

Front 63

vad har mRNA för funktion?

Back 63

-överför genetisk info från DNA till ribosomen

Front 64

vad har tRNA för funktion?

Back 64

-transporterar aminosyror till ribosomen

Front 65

Hur går transkriptionen till?

Back 65

-DNA är för stort för att passera genom porerna i kärnmembranet, därför skapas mRNA
-RNA-polymeras binder till DNA-kedjan
-vätebindningarna mellan kvävebasparen spricker och kedjan går upp
-ena kedjan används till kopiering
-inte exakt kopiering utan skapas en korresponderande kedja med kvävebaserna
-pre-mRNA bildas

Front 66

hur går transporten från cellkärnan till ribosomen till under proteinsyntesen?

Back 66

mRNA färdas ut genom porer ur kärnmembranet och binds till ribosomen

Front 67

hur går translationen till?

Back 67

- tRNA består av två delar, en del som binder aminosyror och en annan som innehåller ett antikodon

-antikodonet binds till mRNA:s kodon (en triplett av aminsyror) medan den färdas genom ribosomen

-aminosyrorna i andra änden binds ihop i varandra -> protein

Front 68

Vilka fyra stora molekylgrupper finns i kroppen?

Back 68

fett

protein

kolhydrater

nukleinsyror

Front 69

Vad händer om det saknas eller finns för få receptorer?

Back 69

Signalmolekylen kan inte binda till receptorn, biologiska svaret sker inte alls eller annorlunda.

Front 70

Vad händer om cellmembranet skadas?

Back 70

Ger okontrollerad passage = cellen kan dö

Front 71

Hur sker energiproduktionen om det inte finns syre?

Back 71

Kan tillverkas lite energi i glykolysen vilket är anaerobt

Front 72

Vad står ATP och ADP för och hur omvandlas de till varandra?

Back 72

-ATP = adenosintrifosfat
-ADP =adenosindifosfat

ATP -> ADP när en fosfatgrupp frigörs

Front 73

Hur verkar ATP som en energitransportörer?

Back 73

-Lagrar energi i bindningarna
-När energi behövs kan en fosfatgrupp släppas (genom hydrolys) och en bindning frigörs

Hydrolys = kemisk process där en molekyl klyvs i två delar efter att en vattenmolekyl har adderats

Front 74

Vad skulle bristen på aminosyror kunna göra i cellen?

Back 74

-Proteinsyntesen skulle inte kunna ske
-Inga receptorer, transportörer eller jonkanaler

Front 75

Vilka celler genomgår mitos? Ge exempel

Back 75

Alla celler utom könscellerna, tex muskelcell

Front 76

Vilka celler genomgår meios?

Back 76

Könsceller

Front 77

Hur går faciliterad diffusion till?

Back 77

-Transportprotein
- För de joner som är för stora för jonkanaler
- bär ämnet till andra sidan membranet och frisätter det där
-ämnet binds först till transportproteinet
-proteinet förändras så ämnet får kontakt med vätskan på andra sidan cellen
-detta gör att ämnet lossnar från transportproteinet

Front 78

Var sker glykolysen, vad behöver den och vad tillverkar den?

Back 78

-sker i cytosolen
-behöver glukos
-Spjälkar sen glukos

-tillverkar pyruvat (ingår i kroppens energibildande citronsyracykel)

-tillverkar 2 ATP och 2 reducerande koenzymer (NADH)

Front 79

Var sker Citronsyracykeln, vad behöver den och vad tillverkar den, hur mycket ATP produceras?

Back 79

-sker i mitokondriern
-behöver pyruvat
-producerar CO2
-tillverkar 2 ATP & 12 reducerande koenzymer

Front 80

Risker vid celldelning?

Back 80

Den nya strängen kan skilja sig från den andra, mutation.t.ex cellens funktion rubbas till det bättre/sämre.
Flera tsm kan orsaka cancer.
Dom muterade cellerna dör ofta(säkerhetssystem)

Front 81

Vad är glykogenlager?

Back 81

Glykogenlager (energilager) för att nyttja det så måste det ombildas till glykos.
Glykos kan antingen komma från blodet , det måste frigöras och sen sättas in i glykolysen så att vi kan nyttja det.

Front 82

Vad är Oxidativ fosforylering

Back 82

- Sista steget i cellandningen vid vilket ADP fosforyleras till ATP.

Processen där det skapas ATP.

Front 83

Vad är ECM?

Back 83

Extracellulär matrix(ECM)
- substans som finns mellan celler (intercellulärsubstans)
- grundsubstans + proteinfibrer , som bildar ett nätverk kring cellerna

Front 84

Indelning av ytepitel; Antal lager i epitelet

Back 84

- enskiktat
*plattepitel - platta och låga celler
Ger kort och snabb transportväg.

Finns på kroppen där snabb ämnesutbyte är viktigt. t.ex i kapillärer

*Kubiskt – körtelceller och i njurarnas rörsystem

*Cylindriskt epitel – matspjälkning – vågigt för att ta upp mer på samma yta

[ Dessa epitel är tjockare än enskiktat plattepitel. I dessa epitel pågår stora ämnesutbyt. Finns tex. i tarmkanalen. ]

- flerskiktat
*Plattepitel

På ytan är cellerna tunna. I det djupaste skiktet är cellerna mer kubiska. Allt eftersom cellerna dör i det över skiktet skjuts cellerna i det undre skiktet upp pga. celldelningen som sker där.

*Övergångsepitel – ändrar form om urinblåsan är full eller tom

I detta epitel är cellerna kubformade när blåsan är tom och cylindriska när blåsan är full.

Cellens form:
- plattformad (skiv)
- kubisk
- cylindrisk

Front 85

Vad heter insidan och utsidan av en kanal i kroppen?

Back 85

Apikalamembranet – insidan mot nån kanal (t-ex insidan av blodkärl)

(när hon ritade upp ett blodkärl i genomskärning)

Basolaterala membranet - yttre sidan av en kanal.

Front 86

Endokrina körtlar

Back 86

Har ingen dörr där dom släpper ut nånting, de sitter i anslutning till, så de utsöndrar sina hormoner direkt ut i blodet.
T.ex hypofysen, bukspottkörteln.

Front 87

Exokrina körtlar

Back 87

har en dörr och släpper ut.
t.ex svettkörtlar. Lever utsöndrar galla.

Bukspottskörteln = både endokrin och exokrin körtel (Den består av en exokrin del som utsöndrar enzymer som bryter ned födoämnen och en endokrin del som insöndrar t.ex insulin)

Front 88

Vad gör energitransportkedjan?

Back 88

cellandningen.

Cellens förbränning
I cellernas mitokondrier sker den så kallade cellandningen som är en process där lagrad energi i födan frigörs. Energin finns bunden i sockermolekyler när den når cellen. Med hjälp av enzymer bryts sockermolekylerna ned till vatten och koldioxid. Samtidigt frigöres den energi, som varit lagrad i sockret.

DRUVSOCKER + SYRE = ENERGI + KOLDIOXID + VATTEN
Förbränningen av druvsocker eller glukos sker hela tiden i våra celler. Utan syre upphör cellandningen och då dör cellen. Syret fås tack vare andningsorganen. Vid cellandningen frigöres energi.

Front 89

Vad är katabolism?

Back 89

Nedbrytning av organiska ämnen för att utvinna ATP

Front 90

Vad är anabolism?

Back 90

ATP-krävande uppbyggnad av organiska ämnen

Front 91

Vad händer när cellen inte får syre och pyruvat inte kan gå vidare till mitkondriern?

Back 91

Pyruvat stannar i cytosolen och det bildas laktat (mjölksyra).

Front 92

Vilka olika typer av muskulatur finns det? Och vad har de för egenskaper?

Back 92

Muskulatur delas in i tre typer:

o Hjärtmuskulatur

o Skelettmuskulatur

o Glatt muskulatur

Front 93

Vad är utmärkande för Hjärtmuskulatur?

Back 93

Tvärstrimmig

- Cellerna har förmågatill spontankontraktion. Kan dra ihop sig själv. Backup lösning även om deinte får en signal utifrån så kan de dra ihop sig.

- Korta förgrenade muskelceller som är sammanfogade i ettflätverk.

- Kontaktområdena mellan cellerna har genomgående jonkanalersom förbinder dem.

- Lång depolarisation

Cellernas behov av syre är stort och innehåller därför mångamitokondrier.

Front 94

Vad är speciellt med skelettmuskulatur?

Back 94

Tvärstrimmigtutseende

I en skelettmuskel finns
mörka band – myosinfilament
Ljusa band – aktinfilament

Kalciumberoendeför att kunna dra ihop sig. Hjärtat mer behov av syreSkelettet mer behov av kalcium.

Front 95

Glatt muskulatur

Back 95

Finns i blodkärl, mag – tarmkanal, urinblåsan Kommunicerar i jonkanalerna.

Dom som vi inte kan styramåste kunna prata med varandra själv.

Alltsom man inte kan styra med viljan t.ex väggarna i kroppens hålorgan ochrörstrukturer.