Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
19 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Leukemi är inte EN sjukdom utan det finns flera olika sorter. Vilka sex sorter finns det?
|
1. Akut myeloisk (AML)
2. Akut lymfatisk (ALL) 3. Kronisk myeloisk (KML) 4. Kronisk lymfatisk (KLL) 5. Kronisk myelomonocytär (CMML) 6. Hårcellsleukemi |
|
|
Vad är akut leukemi och vilka kan de utlösande faktorerna vara?
|
Karaktäriseras av snabb expansion av omogna myeloiska celler eller lymfatiska celler sk. blaster.
Är akut och livshotande. Utlösande faktorer är i de flesta fall okända men tidigare exponering för strålning eller cytostatika ökar riskerna. ca 450 fall /år och förekommer i alla åldrar men är vanligast hos äldre |
|
|
Vilka symptom och utredningsfynd hittar man vid akut leukemi?
|
X Trombocytopeni
- Minskad produktion av trombocyter - Ökad nedbrytning av dem - Försämrad funktion hos dem X Anemi - Med trötthet X Lågt antal normala, vita blodkroppar --> högre infektionsrisk. Sår och svamp är vanliga tecken X Gingival hyperplasi X Blaster i benmärgen X ev. blaster i perifert blod |
|
|
Vilka är behandlingsprinciperna för akut leukemi?
|
1. Akut leukemi behandlas först med hjälp av INDUKTION vilket innebär högintensiv cytostatika. Man vill få ökad produktion av nedbrytande enzymer.
Komplikationer i detta steg kan vara infektioner eller att leukemin är resistent mot behandligen 2. Man hoppas på att nå REMISSION (fri från leukemitecken) Efter remissionen fortsätter man med konsolidering, mer cytostatika för att förhärda vävnaden. Ev. stamcellstransplantation. Fler komplikationer kan stå i vägen för bot plus att leukemin kan vara recidiv (den kan komma tillbaka). 3. Om föregående steg lyckas kan detta steg innebär BOT. |
|
|
Vad händer med patienten under pågående behandling?
|
- Patienten bli höggradigt infektionskänslig
- Behöver upprepade transfusioner - Alltid håravfall och en varierande grad av illamående Efter riskutvärdering blir behandlingen alltid individuell. tex allogentransplantation är bra för yngre. För de som inte klarar av intensiv cytostatika är prognosen dyster. |
|
|
Vad är KLL?
|
Kronisk lymfatisk leukemi MEN egentligen är KLL ett lymfom eftersom leukemicellen utgår från en mogen lymfocyt.
Ca. 300 nya fall per år. 75% av patienterna är över 65 vid diagnos och sjukdomer upptäcks ofta slumpmässigt. Förloppet varierar men kan vara mkt stillsamt |
|
|
Vilka är symptomen och utredningsfynden vid KLL?
|
- Ofta inga symptom
- Högt LPK (Vita-blodkroppar-test), kan vara MKT högt tom. - Anemi, trombocytopeni - Även B-symptom såsom feber, trötthet, viktnedgång, nattsvettningar - Förstorade lymfkörtlar och mjälte - Infektionskänslighet |
|
|
Hur behandlas KLL?
|
- Behandlas bara om den ger symptom
- Vid symptom ges cytostatika i kurer till bästa möjliga resultat uppnåtts - Antikroppsbehandling finns för KLL - Många lever länge med sin sjukdom - De fåtal som genomgår allogentransplantation får en möjlighet till bot. |
|
|
Vad är autolog/allogen transplantation?
|
Allogen:
Man tar benmärg från ngn annan och hoppas att de friska cellerna ska "äta upp" de sjuka och kombinerar detta med cytostatika. Samma blodgrupp är inte nödvändig utan de viktigaste är att man har samma immunförsvar. Man gör HLA-test (Human leukocyte antigen). Detta är avancerat och riskfyllt. Autolog: Patientens egna stamceller används. Metoden gör det möjligt att använda mkt stora cytostatiska doser |
|
|
Vilket är det vanligaste debutsymptomet för lymfom?
|
- Det vanligaste är en knöl vid ngn av lymfkörtelstationerna, men lymfom kan uppstå vart som helst i kroppen.
- B-symptom är viktnedgång, nattsvettningar, subfebrilitet. (De flesta lymfom kommer från B-lymfocyter. Ca 1400 nya fall/år. I allmänhet ökande risk med åldern förutom då det gäller Hodgkins som ofta ses hos unga vuxna.) |
|
|
Hur tar man reda på om ngn har lymfom?
|
- Punktion av en förstorad körtel ger besked om ev. sjukdom. Helst opereras hela körteln bort för att undersökas morfologiskt och genetiskt
- CT av buk och thorax för att leta efter förstorade körtlar - Benmärgsprov |
|
|
Vad är karaktäristisk för högmalign/lågmalign lymfom?
|
1. Högmalign/ aggressiv lymfom
- Tex diffusa, storcelliga B-cellslymfom - Kräver omedelbar behandling och kan vara möjlig att bota 2. Lågmaligna/ indolenta lymfom - Tex follikulär lymfom - Går inte att bota men kan behandlas och patienten kan ofta leva länge med sin sjukdom - Risk för att den ska bli högmalign - Indolenta lymfom växer för långsamt för att cytostatika ska bita på det. |
|
|
Hur behandlar man lymfom?
|
X Behandlingen består ofta av en blandning av:
- Cytostatika - Cortison - Antikroppar X Strålning är verksamt på lymfom X Valet av behandling gös utifrån vilket typ av lymfom patienten har och hur utbredd sjukdomen är. |
|
|
Vad är myelom?
|
En myelomcell är en malignt omvandlad plasmacell. Det tillkommer ca 500-600 nya fall/år. 75% av alla är över 65 år vid diagnos.
Proteinet som myelomcellen producerar kallas för M-komponent och utgörs av hela, eller delar, av immunoglobulin. Dessa proteiner kan mätas i blod eller urin vid elfores (plasmaprotein-fraktionering) Myelomceller kan även bilda öar i skelettet som då blir försvagat och kalcium svämmar ut i blodet |
|
|
Vilka symptom och vilka utredningsfynd återfinns vid myelom?
|
- Anemi
- Skelettsmärta - Mkt hög sänka? - Njurskada - Hyperkalcemi - Infektionskänslighet |
|
|
Hur ställs diagnosen myelom?
|
- Ökad mängd plasmaceller vid benmärgsprov
- M-komponenter i blod/urin - Uppklarning i skelettet vid röntgen |
|
|
Hur behandlar man myelom?
|
- Symptomfri behandlas inte.
- Äldre får cytostatika och kortison i kombination --> lite biverkningar--> patient kan vara hemma - Kombination av ännu fler preparat ger ofta bättre effekt men då ger det även fler biverkningar - Autologtransplantation för yngre och i övrigt friska patienter. Kan ge flera år utan aktiv sjukdom. Behandlingen kan dessutom upprepas. (- Det har utvecklats några nya sätt att angripa tumörceller: Thalidomid, Bortezomib, Lenalidomid) - Även smärtlindring brukar ges - Skelettstärkande behandling med bisfosfonater. Detta har dock visat sig vara associerat med risk för osteonekros |
|
|
Vad är ITP?
|
= Immunologisk Trombcytopen Purpura
- Autoimmunt tillstånd med bildning av antikroppar riktade mot trombocyterna - De trombocyter som blir märkta av antikroppar förstörs, ffa i mjälten - Trombocytens livslängd kan förkortas kraftigt från 8-10 dagar till endast någon timme - Benmärgen förblir normal |
|
|
Hur behandlar man ITP?
|
Behandlingen är riktad på att försöka få stopp på trombocytdestruktionen. Detta sker mha:
- Kortison - Kirurgiskt borttagande av mjälten (splenektomi) - Immunoglobuliner Den här sjukdomen går i skov och alla patienter behöver inte behandling |
