Biologi Uppdrag 1

Front 1

Fotosyntesen
kemisk formel

Back 1

6c02 + 6h20 + energi(solen) = 602 + C6H12O6

Front 2

Atmosfären och antal andel av gaser

Back 2

syre 0 21% (konstant) pga. organismer förbrukar syre
koldioxid = 0,035 % (med en ökning på 4% årligen)
kväve = 78%
Ädelgaser = övriga

Front 3

hur går fotosyntesen till i text

Back 3

Växer tar åt sig skolenergi med hjälp av klorofyllet i växterna, det är där självaste fotosyntesen sker. solenergi tillsammans med vatten och atmosfärens koldioxid förvandlas till syrgas och druvsocker

Front 4

Va där kvävefixering?
- vart kan kvävefixering sker

Back 4

Det är en organisms förmåga att binda till sig kväveföreningar direkt från atmosfären. detta utförs av kvävefixerande organismer ex. cyanobakterier,blågröna alger och lavar.
- sker både på land och i vatten

Front 5

Hur kan kväve i atmosfären ge upphov till sura nederbörd?

ge exempel

Back 5

1 - Kväveoxider kan bildas i förbränningsmotorer vid häga temperaturer, när dessa luftföroreningar reagerar med vatten bildas salpeterssyra HNO3 , denna syra faller sedan som nederbörd och försurar mark,åkrar och sjöar.

2 -Handelsjödseln är en annan mänsklig aktivitet som orsakar försurning.

Front 6

Mängden koldioxid har ökat i atmosfären ge faktorer till varför det kan bli så?

Back 6

1. Balansen mellan fotosynten och cellandningen blir rubbad då man skövlar stora andel skogar och förstör växtriket vilket innebär att koldioxiden ökar i atmosfären.
2.förbränning av fossila bränslen som släpper ut koldioxiden ut i atmosfären igen ( döda djur/växter som legat långa perioder under tryck).
Fossila bränslen = olja, bensin ,kol
Naturen har själv en reglerande mekanisk på koldioxiden genom fotosyntesen och genom att lagra koldioxiden i form av fossila bränslen men denna balans förstörst med mänsklig påverkan.

Front 7

Cellandning vad är det ?
Visa kemisk förmel

Back 7

syre + glukos = ATP + koldioxid + vatten

Det är cellernas biologiska förbränning för att utvinna det som konsumeras och sedan av detta bildas resprodukter. organismen konsumerar föda med kolhydrater och andas in syre biprodukten blir koldioxid,vatten och atp (energi som kan omvandlas till värme/rörelse ect.

Front 8

Hur tar växterna upp kväve ? (Biologisk fixering)
Ge exempel på en symbios?

Back 8

1. växterna tar upp kväve med hjälp av dem kvävefixerande organismerna eftersom växter ej kan ta upp kväve direkt från atmosfären utan gör detta i form av nitrat och ammonium joner.

Ärtväxten lever i symbios med bakterie släktet Rhizobium som specialiserat sig på ärtväxternas rötter. Bakterien avger kväveföreningar till ärtväxtens rötter och får i utbyte glukos/näring tillbaka.Detta är en symbios - ett samarbete där båda organismer gynnas.

Front 9

kväveoxider
ge exempel på deras uppkomst och destruktiva roll i naturen?

Back 9

kväveoxider bildas när kväve och syre utsätts för höga temperaturer och tryck exempel på detta är : förbränningsmotorer där kväveoxider kan bildas = Industriell Fixering av kväve

-Atmosfärisk fixering då kväveoxider bildas av blixten Kväveoxiderna följer sedan med regnet .

Front 10

Nämn 2 sätt koldioxid frigörs ut i naturen

Back 10

1. Atmosfärens koldioxid utnyttjas av växterna genom fotosyntesen. detta konsumeras av andra organismer i form av druvsocker. koldioxiden blir då kemiskt bunden i denna organism och frigörs sedan vid cellandning ut i atmosfären.
2. förbränning av fossila bränslen.

Front 11

Solens Energi "Flödar" genom ett kretslopp
- förklara varför man säger att den flödar och dem delarna i detta kretslopp

Back 11

Solen energi flödar därför att då den genomsyrar hela kretsloppet så går den också förlorad, den omvandlas från kemiskbunden energi till värme ect. och en del av värmen försvinner ut i atmosfären.

1. Solens energi binds genom fotosyntesen till Kemiskt bunden energi.(1 % av den energi går till fotosyntesen resten reflekteras eller avgår som värme).

2. Nettoproduktionen förs vidare i näringskedjan.
- Herbivorerna (växtätarna/premiärkonsumenter)

Front 12

Näringskedjan
Ge exempel på en simpel näringskedja och namnge aktörerna

Back 12

sedd nerifrån och upp lik en pyramid.
1.Producenter
-
2.premiärkonsumenter
3.sekundärkonsumenter
4. tertiärkonsumenter
5.Toppkonsumenter

- desto längre näringskedjan är ju mer energi går förlorad för varje nivå. För varje energi nivå omvandlas 90 % av energi till värme och spillning.
- Energin vandrar i kretsloppet där den ständigt omvandlas.

Front 13

Jordmånens egenskaper
5 egenskaper som styr Jordmånens utseende och egenskaper.
Namnge dessa

Back 13

1. Modermaterialet
2.Klimatet
3.Tidsåldern
4. Biologiska faktorn
5.Topografin(terrängs fysiskaform)

Front 14

Jordmånsbildning
Faktor nr 1
- ge 4 faktorer som ingår i den förutsättningen

Back 14

Modermaterialet
1. Mineralsammansättningen
- avgörs av bergarten vilket den grundas på
majoriteten i Sverige = Morän(bergarten) = urberg som Inlandsislen smulat sönder.
2.Kornstorleksförledningen
3.Jordarten
- podsol,brunjord
2.Kornstorleksfördelningen
- små partiklar ger en större yta och genom kemisk vittring lämnar ifrån sig mer mängd näringsämnen.
3.Jordarten
-
4.Jordtäcketstjocklek

Front 15

Jordmånsbildning
Faktor nr 2
- ge 3 faktorer som ingår i den förutsättningen

Back 15

Klimatet

- påverkar kemiska,biologiska och fysikaliska processer i marken.
- Temperatur,Frost
- Nederbörd
*Vittring ,*urlakning *tillförsel/nedbrytning av organiskt material - processer som påverkas av klimatet
Sverige har hög nederbörd vilket leder till urlakning dvs. blekjord( näringsämnen lagrad i jorden urlakas och forslas bort/Kan hända med sur regn.

- Atmosfärisk deposition = dvs. sura ämnen i marken som kommer med nederbörden.

Front 16

Jordmånsbildnig
Hur påverkar Topografin en jordmån?

Back 16

- tillgång på vatten dvs. grundvattenytans läge och markvattnets rörlighet. Tillgången på vatten är också kopplat med tillgången på syre.
- en hög grundvattensyta kan leda till syrebrist = ett fattigare jordmån --> påverkar dem biologiska processerna ex. minskad nedbrytning.

Front 17

Jordmånsbildning
Biologiska faktorn

Back 17

Organismer
- daggmasken är viktig då den rör om i markytan när den gräver och på detta sätt tillför marken mer syre samt att den hjälper nedbrytningen.

Front 18

vad är förnan ?
Vad är humus? - mår? - mull?

Back 18

1.Förnan är det lager som ligger längst uppe på jordmånen och den består av döda växter och djurdelar. Förna består av organiskt material och kan också vara hem till insekter ect.

"Dött organiskt material" - definitionen av förna.

2. Humus bildas i markens översta skitkt och består av rester från nedbrytning av organisk material, är rik på näringsämnen.

Mår är en typ av Humus , det är näringsfattigare och finns oftast i barrskogar eftersom omsättningen inte är lika rik där.

Mull är rikare humus täcke till skillnad från Mår och finns i ängsmarker och lövskogar, odlad mark. Biologiska djur såsom dagmaskar i Mull hjälper till markens näringsomsättning.

Front 19

Vilka är dem 2 mestvanligaste jordarterna i Sverige och ge konkreta exempel på dessa.

Back 19

1.Podsol 50% av Sveriges skogsytor
- barrskogar ( långsam nedbrytning)
-Barr ger marken ett lägre PH ( otrivsamt för insekter).
-Mår - mineralfattig
- Humuslager - blekjord - Rostjord . Rostjord pga alminium föreningar som följer vattnet nedåt.

2.Brunjord
- bördig,lämpar sig för jordbruk.högt Ph, finkornigt jordart, mycket tillgång på saprofyter, förna bildas snabbt (bildas mull).

Front 20

Jordmånsbildning
Tidsåldern

Back 20

Påverkar jordmånsutvecklingen
- I sverige har jordmånen bildats efter nedisningen för 8000 - 12000 år sedan.
- utveckligen av skikt i marken

Front 21

Skillnaden mellan Mår och Mull :

pH
Jordstruktur
Vegetation
Klimat
Mineraljord

Back 21

pH :
Mår : under 4
Mull : 4 - 7,5

Vegetation:
Mår : lavar,ris,mossor
Mull : Bred bladiga gräs,örter

Klimat :
Mår : tempererat,ej så fuktig
Mull: fuktigt,svalt

Mineraljord :
Mår : kalkfattig, sandig,grusig, svårvirrtande

Mull:lättvittrande, kalkinslag,lerhaltig

Front 22

Moränlera och sediment jord ger upphov till vilken typ av jordmån ??

Back 22

BrunJORD!!

Front 23

Vegetationen påverkar jordmånen

Back 23

Barrskogen
-barren ger upphov till lägre temperatur,
-barren bryts inte ned lika flitigt som löv.
- ger fattigare förna
- ge upphov till Mår
- daggmaskar och bakterier ersätts av svampmycel som är långsammare (saprofyter).
- bildar podsol.
-Nederbörden som passerar måren i fattiga podsol jord skapar blekjord dvs jorden urlakas på mineralerna dessa ämnen följer med vattnet neråt till att bli rostjord.

Front 24

Östersjön
1- vilken typ av vatten finns i Östersjön
2- inrinningsområden
3- vad innebär språngskitet?

Back 24

Brackvatten
1- vattnet är en bladning av söt och salt vatten.

2-sötvatten : älvar och åar
saltvatten: strömmar in från Atlanten

3 - språngskitet innebär en gräns mellan det söta och salta vattnet, eftersom saltvatten är tyngre än sötvatten så ökar saltvattnet med djupet.Språngskitet motverkar att söt och saltvatten beblandas och detta kan orsaka syrebrist på sjöbotten.

Front 25

Huvudsaklig orsak till varför det är syrefattigt på Östersjöns botten.

Back 25

Nedbrytarna på sjöbottnet använder sig av syre och eftersom språngskitet motverkar att dem två vatten typerna beblandas så cirkulerar inte syret. Även när det sker en övergödning dvs.

Front 26

Östersjönsbotten
- förklara fenomenet från aeroba förhållanden till anaeroba?

Back 26

- Eftersom språngskitet förhindrar att syrerikt vatten beblandas med syrefattigt så resulterar detta i ett syrefattigare miljö. Nedbrytnings processerna på sjöbotten går ifrån aeroba(syrerik) till anaeroba nedbrytning och detta resulterar i annan biprodukt. I detta fall "Fosfat". Fosfaten gynnar planktonen på ytan och detta innebär att det blir mer plankton -->mer dött biologiskt material--> ökad nedbrytning(anaerob).

Övergödning av Östersjön är också en annan orsak till syrefattiga bottnar.Detta kan bero på konstgödsel som vi använder inehåller mycket fosfor o kväve/mineralämnen dessa läcker ut till österjän genom vattendragen och östersjön övergöds.

Front 27

Vad kan man göra för Östersjön?

Back 27

1. Öka syretillförseln till sjönsbotten
2. Förhindra övergöddning genom att kontrollera och minska industi utsläppen o dem näringsämnen som rinner dit.

Front 28

Populationer
Nämn faktorer som kan öka en population tillväxt
(älgar)

Back 28

1. Föda - älgen har en egen nisch.
- tilgången på mat, konkurrensen. samt ekosystemets vegetation
(Populationens storlek kontra ekosystemets börkraft (resurser att tillgå)
3.Ökar parning.
4. Inga rovdjur, inga direkta hotbilder.(predatorer)
5.Mindre population ger minskad sjukdoms spridning.

Front 29

Populaioner
Nämn faktorer som var orsak till att populationen (älg) minskade kraftigt efter 9 år
(declined)

Back 29

1. Föda - älgpopulationens storlek är större i förhållande till ekosystemets bärkraft, resurser blev mindre och hanni nte återhämta sig.

2. Tidigare Inavel som påvisas genom förkortning av indivernas liv. I den lilla populationen händer inavel och avkomman av detta dör i detta skede vilket minskar populations antalet.

3. Sjukdomsspridningen blir större.

4. Migration - Älgarna börjar migrera pga bristen på föda
5. konkurrans om födan ( mellan tjurarna ect) eftersom föda blr en bristvara

Front 30

När växt och djurarter försvinner

ge nåra exempel

Back 30

1. Vargar i Nordamerika minskas drastiskt pga jakt, antalet minskas-->fler växtätare(deras byten ökar) -->minskad vegetation --> negativ påverkan på ekosystemet.

2. Skogsbruket morderniserade under 1900 talet o 1800-talet och man lämnade inte gamla träd kvar. ---> hackspettens habitat förstördes (inga träd att skapa bon) ---->ugglans habitat förstörs (uggla tog över gamla hackspettbon) --->smågnagare ökar i antal (pga mindre ugglor) ----> insekter ökar i antal (pga minskad antal hackspett) ---> skador på träd o mark ökar ---> resultat ekosysemets balans rubbas.

3. stridsmyran och acaiträdet..trädet lockar till sig myror med en nektar--->myrorna bygger bo i trädets ihåligheter ---> myrorna skyddar trädet mot herbivorer ect giraffer ---> utan myran hade trädet betats sönder / utan träd hade myran ingenstanns att bo. ( ett samspel - symbios)

Front 31

Lav
- Definitionen
- symbiosen

Back 31

Lav är en samspel , Ett mutalistiskt förhållande mellan svamp och alg.

Front 32

Vad är nyckelarter och vad skiljer dessa från andra arter

Back 32

En art i ett ekosystemt som spelar in viktig roll vilket många av ekosystemets är beroende av. Det kan ge en kedjereaktion till ekosysemets alla individer, oftast är det toppkonsumenter som håller andra populationer i shack som kan vara en nyckelart.

Front 33

Ekosystemets känslighet
biotiska och abiotiska faktorer

Back 33

Biotiska faktorer : Biologiska levande faktorer dvs. djur konsumenter, predatorer.

Abiotiska faktorer : temperatur förändringar ex) växthuseffekten, förstörelse av habitat pga mänsklig påverkan ex)skogsskövling

Front 34

Östersjön
Ge exempel på nyckelart""

Back 34

Zooplankton.
- zooplankton äter växtplankton
-Zooplankton äts av skarpsill.

många skarpsill--->äter för stor population av zooplankton ---> ökar växtplankton populationen ---> blomming. Torsken håller skarpsillen nere men när torsken försvinner pga överfiske så förstör man balansen.

Front 35

Man försökte uttrota Pilfinken i Kina
- förklara

Back 35

Kina under ledningen av Mao Zedong försökte man uttrota pilfinken som åt av skörden, detta trodde man skulle rädda stora delar av skörden och spara landet mycket pengar. Pilfinken åt förutom säd också "grässhoppor"! grässhopporna blev så många att det inte gick att kontrollera dem. Grässhopporna orsakade så pass stora skador på skörden att man 30 miljoner människor dog i svält pga detta.

Front 36

Andra faktorer som kan förstöra ett ekosystem ?
- konkurrans "nya"arter
- konekt exempel

Back 36

inflyttade arter kan konkurrera ut inhemska arter i föde/plats. Oftast händer det hos växterna men kan ske bland djuren också.

Front 37

Genetik
Definitionen och syftet av Meios och Mitos

Back 37

Mitosen = Vanlig celldelning sker i kroppens vävnader. Syftet är att skapa identiska kopior av modercellen för att ersätta förlorade celler, reparera skadad vävnad,byta ut gamla celler.
Meios= könslig celldelning, syfte skapa avkomma från en blandad genetisk pool.
sker i äggstockarna hos kvinnan och i testiklarna hos mannen.

Front 38

Genetik
Ge 7 skillnader mellan Meios och Mitos

Back 38

1. Mistos --> dipolida celler "dubbel kromosom uppsättning : 46 kromosomer - 23 från varje förälder.

Meios --> Hapolida celler " enkel (bildas genom reduktionsdelning) kromosomuppsättning" halveras alltid annars skulle det dubblas för varje generation

2.Mitosen ger identiska kopior av modercellen. Meiosen producerar celler med olika antal kromosomer och en annan genetisk uppsättning än modercellen (ökar biologiska mångfalden)

3.Syftet : mitosens syfte är uppbyggnad,reparation av vävnad, utbyte av celler, alla kroppen konstruktiva delar.
Meiosen : könsceller som ska paras ihop med andra könsceller för att resultera i en ny individ.

4. Överkorsning : I meiosen sker en överkorsning dvs. kromosomerna (icke syster kromatider) placerar sig tättihop och utbyter genetiska sekvenser när deras armar korsar varandra sedan återgår dem till varsin systerkromatid. Detta ökar den genetiska blandningen av gener och ökar mångfalden.
Mitosen : ingen överkorsning

5.Mitosen består av en enda celldelning, Meiosen består av en vanlig celldelning och sedan en reduktionsdelning..
6.Mitosen ger upphov till två celler, två dotter celler. Meiosen ger upphov till 4 celler
7 I mitosens "anafas drar kärnspolens trådar varsin systerkromatid mot centriolerna medan i meiosens anafas drar kärnsspolens trådar varsin homolog kromosom mot centriolerna.

Front 39

Bild på meiosis

Back 39

Front 40

Meiosen fakta

- förklara kort meiosens innebörd
- förklara kort vad
1- dipoloida celler är
2.haploida celler är

Hur månag kromosomer innehåller människans celler?

vad är systerkromatider ?

Back 40

Meios = reduktionsdelning
"annars skulle antalet kromosomer dubbla för varje generation"

Reduktionsdelning = enkel koromosom uppsättning, får en kromosom av varje sort eftersom dessa ska paras med kromosomerna från den andra partnern.

1. dipolida celler = celler men enkel kromosomuppsättning som könscellerna dvs oocyte och sperm cellen.
2.hapolida celler= celler med dubbel kromosom uppsättning.

- människans celler inehåller 46 kromosomer varav 23 kromosompar.

-Systerkromatider är två identiska DNA kedjor som sitter ihop och bildas när en kromosom replikeras under celldelning.

Front 41

Meiosen
Några steg beskriv

Back 41

Meiosens celldellning görs i 2 steg tillskillnad mot mitosen.

1 - enkel cell delning = Interfas

2 - kromosomer förenas parvis - en från modern och en från fadern - Profas I

3 - Kärnmembranet är upplöst och kromosomerna har samlats vid cellens mittlinje = Metafas

4 - En kromosom för varje par dras mot var sin cellpol #systerkromatider skiljs ej fråm varandra" = Anafas

5 - Telofas = Två hapolida celler bildas
6 - Profas II/Telofas II = fyra dotterceller bildas med halverat kromosom antal.

Front 42

Genetik

Definitionen av en transgen växt?

Back 42

En genetiskt modifierad organism
GMO
det mest vanliga är att man gör växter resistanta mot bekämpningsmedel

Front 43

Genetik

Det finns 2 metoder för genöverföring till växter
- Förklara
1. en metod för två hjärtbladiga växter
2.en metod för en hjärtbadiga växter

Back 43

Två hjärtbladiga växter
1. Utnyttjar bacterier som bärare av den nya genen :
Ex) jordbakterien Agrobacterium tumefasciens - en tumörbildande jordbakterie.skickar in sina gener bland växcellenskromosomer och generna aktiveras och börjar kodas av växten.Man har använt bakterier på detta sätt också för att hjälpa växten att bli immun mot skadeinsekter, plantan börjar producera en slem som påverkar insekternas näringsupptag. genom vegetativ förökning bildar plantan en klon där dessa gener följer med.


En hjärtbladiga växter
2.tryckkanon används,man skjuter in generna genom att skjuta in kulor av guld in i cellkärnan belagda med den önskvärda DNAt.

Front 44

Genetik
Vad kan genteknik vara bra för dvs. GMO växter och djur?

Back 44

1. Öka skyddet på växterna mot sjukdomar orsakade av virus,svampar,bakterier.
2. Tolerans mot bekämpning och bessprutningsmedel.
3.Att kunna odla stora delar av grödor på kortare tid för att i framtiden kunna mata världens befolkning. Befolkning växer avsevärt idag än det gjorde för 100 år sedan och detta kommer öka pga bättre förhållanden ect. det krävs då större resurser att tillgå.

Front 45

Vad är proteiner och deras funktion?

Vad står order DNA för ? RNA ?

Förklara hur en nukleinsyra ser ut ?
Vilka 5 kvävebaser finns det? och hur binds dem ihop ?

- tripletter ?

- hur många aminosyror använder sig cellen av?

Back 45

proteiner är långa sammansatta kedjor uppbyga av aminosyra sekvenser = polypeptid kedjor.
Proteiner = kroppens byggstenar, enzymer är uppbyggda av proteiner, många av cellens transport molekyler är proteiner, immunsystemet består av proteiner. Ex : hemoglobin.Hormoner

- Dna inehåller nucklein syra = Deoxiribonuckleic acid
- RNA = ribonucleiacid

- Nuckleinsyra består av nukleotider = en fosfatgrupp + en monosakarid + kvävebas

dna(monosakariden deoxiribos)
rna(monosakariden ribos)

- kvävebaserna : C(cytosin) , G ( guanin) A ( adenin) T (tymin) U (uracil). uracil finns bara i RNA.
- paren : A - T , C - G .
Koromsom = består av tätt packade kromatin trådar.
Kromotintråd = DNA lindat runt histoner " protein spole".

- varje aminosyra defineras av 3 kvävebaser som är intill varandra = tripletter.
- 20 stycken essentiella aminosyror

Front 46

Vad är recessiva och dominanta alleler?
vad är en allel ?

Back 46

Allel, eller genvariant, är en av flera alternativa versioner av gen eller annan nukleotidsekvens.
Hos människan kan olika alleler påverka till exempel hårfärg, ögonfärg eller blodgrupp.

Människans 23 kromosompar bär på dessa alleler på bestämda platser (loci). Eftersom kromosomerna kommer i par har vi på samma plats i kromosomparet två möjliga alleler, en nedärvd från mamman och en nedärvd från pappan. Dessa två kan antingen vara samma eller olika alleler, och då kallas individen för homozygot respektive heterozygot för den specifika genen.

Många genetiska sjukdomar orsakas av recessiva alleler. Ibland kan sjukdomar orsakas av dominanta alleler.

Front 47

"Proteinsyntesen aka protein tillverkningen"

stegvis

Back 47

1. Transkription - DNA separeras och öppnar sig, RNA - polymerase läser sedan av bassekvenserna och bildar ett mRNA ( Tyamin utbytt mot Uracil).
mRNA går ut ur cellkärnan och till ribosomerna och dit kommer också tRNA som har med sig aminosyror som ett ett anikodon till ribosomen där sedan aminosyrorna placeras ihop till en polypeptidkedja.

varje kodon består av 3 kvävebaser och motsvarar en aminosyra.
tRNA släpper aminosyror på löpande band till ribosomerna och en polypeptid kedja bildas och denna kallas Translation".

Front 48

Fortsätt så!

Back 48

Bra Bra!

Front 49

Förklara varför Ozonet kan vara skadligt samtidigt nödvändigt

Back 49

Ozonet är en molekyl på 3 syreatomer. Det är en gas.

1. Marknära Ozon kan vara farligt eftersom det är irriterande för oss människor och djur, det irriterar slemhinnor och också förstör växter. Det är oxiderande och har också en nedbrytande effekt på gummi.

2.Ozon bildning på ekvator höjden är viktig då den skydda livet på jorden mot överstrålnning från solen. Dvs. mot skadligt UV-B ljus. Ozon skitet ligger i stratosfären 10-50 km höjd. men pga luft föroreningar från industrier ect har makrnära ozon bildats vilket är den skadliga typen.

ozonskitet i stratosfären har på senare tid tunnats ut och detta medför mindre skydd mt Uv strålningen och en ökad hälsafara för livet på jorden. man kan idag hitta ozonhl där ozonet har blivit så pass tunt att det försvinner på 20 km höjd. Ozon nybildas hela tiden men för att motverka ozon hål ska man vara försiktig mot att använda ozon förstörande produkter.

Front 50

Försurning

Vad är försurning och vart kommer det ifrån?

Back 50

yes kommer längre ner
fortsätt så

Front 51

Försurning
- vilka 3 ämnen bidrar mest till försurningen och varifrån härstammar dessa ?

Back 51

1. Svaveloxider
- vid eldning av fossila bränslen reagerar svavlet med syre och bildar svaveldixoid.

2.Kväveoxider
- bildas i reaktion mellan kväve och luften syrgas exempel i förbränningsmotorer vid höga temperaturer.Käveoxider kan också reagerar med vattenångan i luften och bilda salpeteresyra.

3. Ammoniak
ammoniak neutraliserar sura ämnen i luften men i marken kan den bidra till försurning. ammoniak utsläpp kommer mestadels från jordbruket.

Front 52

Försurning
- vad händer med marken, vatten vid sura nederbörd.

Back 52

Dessa kan komma ner som surt nederbörd .
- sur nederbörd
I sjöar kan detta vara avgörande, då många arterna inte klarar av pH förändringar och kommer då att dö ut.vissa av dessa arter är ekosystemets nyckelarter.

marken :

när sur nederfall når jorden så kommer marken att ta upp vätejoner* och lämna ifrån sig närsalter som tex kalcium,magnesium och om pH värdet sjunger tillräckligt låg dvs. 4,5 så kommer tungmetaller frigöras tex. aluminum som kan skada trädets rötter och rubba trädets förmåga att ta upp vatten och näring.

Barr och bladen på träden kan komma påverkas.

Lavar har inga rötter och förlitar sig på regnvattnet vilket för dem extra känslig ( saknar också vaxskikt) och om regnvattnet är försurat kan detta leda till att dem dör ut. Lavar kan användas som en indikator på försurnings drabbade områden.

Front 53

Försurning
- Förklara hur skogsskävling kan påverka markens pH och näring/mineral balans

Back 53

. Marken är beroende av träden och växternas tillförsel av närsalter och joner för att förhindra att marken försuras och urlakas på näringsämnen. Växternas rötter tar till sig dem positiva jonerna i marken samtidigt som den frigör negativa vätejoner. marken drabbas delvis av ett lägre pH värde av detta men nnär växten väl dör och bryts ned i marken så återfår marken återigen dem positiva jonerna vilket skapas någonlunda balans och återställning av pH balansen.Om dessa växter dvs. träd skulle skövlas bort så innebär det att dem positiva jonerna samt näringsämnena går förlorad och marken kan inte återfå dessa och detta resulterar i en sorts försurning. Ett annat fenomen som sker i detta fall är att dem kvarvarande negativa "vätejonerna" tränger ut näringsämnen såsom kalcium, magnesium och kalium vid surregn och marken urlakas.

Front 54

Försurning

Sjöns pH värde, hur mycket ligger pHt på i en sjö när det börjar bli skadligt för sjöns ekosystem. ?

- vad annat kan försurning föra med sig förutom ett lägre pH?

Back 54

1. När sjöns vätekarbonater slås ut hamnar pHt på 4,5 = dör fisklivet ut och vitmossann täcker botten.
mörten är känsligast .

2.Metaller i sjön når fiskarnas gälar så kan aluminiumhydroxid bildas som kväver fisken.
3.snäckor som bygger kalkhaltiga skal minskar eftersom deras skal inte blir lika starka då försurningen fräter på dem och dem blir lätta byten.

4 insekterna ökar då fiskarna dör av försurningen.
5.vitmossan tar över sjö botten och konkurrerar ut andra arterna mossa och växter.

Front 55

Urval
anpassning till miljön
- vad är naturligt urval?
- varför kan naturligt urval vara en osäker utveckling för vissa arter jämnfört med förr?
- darwins observation av bofinkar?

Back 55

1 - Naturligt urval "natural selection" var charles darwin som först utvecklade den teorin som gåt ut p¨å att "dem individer som är starkast överlever" survival of the fittest - med starkast innebär bäst anpassad till sin nuvarande habitat. Dessa individer lever och kan föra sina anlag vidare.

2 - vi lever idag i en värld som konstant befinner sig i förändring pga mänsklig påverkan. ect luft föroreningar som sotar trädbarken och gör det vårt för den vita björkmätaren att utnyttja sitt kamoflage.

3- Darwin hade observerat 13 finkfåglar på galapagosöarna , alla fåglar härstammade från samma art men hade genom det naturliga urvalet anpassat sig till sin miljö och utvecklat speciella fenotyper.ex näbbform,klor. beroende på öns ekosystem och födan som fanns.

Front 56

The survival of the fittest "

Back 56

" Att dem individer som är bäst anpassad till sin miljö lever vidare och för sina anlag vidare "

Detta sker oftast genom mutationer som ger individen en egenskap som gynnar dess överlevnad och till slut blir en faktor. Detta kan också härledas till varför leoparden blir snabbare i samma takt som deras byten blir det - för att dem har haft mutationer som gynnat både bytet som har kunnat fly bättre och leoparden som har kunnat jaga bättre.


Ett annat exempel som orsakar problem för oss människor är insekter som fått mutationer och blivit immuna mot bekämpningsmedel och att man hela tiden måste utveckla nya bekämpningsmedel för att kontra dessa mutationer, i fallet med insekterna är att den indviden som överlever kan föröka sig ganska snabbt och ge upphov till flera hundra avkommor som bär på mutationen och dessa i sin tur gör det. Deras livslängd är kort och därför går hela deras biologiska tidsaspekt fortare.

Front 57

Ge 3 teorier till varför Zebran har utvecklat ränder ?

Back 57

1 - för att dem ska kunna förvirra predatorerna , då zebrar rör sig i flock så ska det vara svårare för predatorerana att urskilja en individ för attack.

2 - att lejonet inte ska kunna urskilja zebran när den står i högt gräss eftersom lejonet inte har full färgseende

3 - Det är ett sätt för zebrorna att skydda sig från tsetse flugans sjukdomsframkallande bet , då tsetse flugan oftast markerar stora mörka förmål så fungerar ränderna som en förvirring för flugan som inte avser zebran då som ett mål.

Front 58

Förökning
förklara följande begrepp

- sexuell förökning
2 typer

Back 58

Sexuell förökning
1. - Korsbefruktning
Vanligen syftar sexuell förökning på en könlig förökning där hapolida könsceller oftast från en från en hona och en annan från en hane smälter samman och bildar en dipolid cell " en ni individ"
Detta är sammanlänkar med meios dvs reduktionsdelning hos både föräldrarna.

2. - självbefruktning : självbefruktning är också en sorts sexuell förökning och sker hos plattmaskar, ledmaskar b . la. : självbefruktning finns också hos växter " pollen från den egna blomman fastnar på pistillen" . " bildas en klon" av moderplantan - men ger ej lika stor genetisk mångfald som korsbefruktade. - många växter har utvecklats för att att förhindra självbefruktning Exempel ståndaren och pistillen kan mogna vid olika tillfällen.

Front 59

Förökning
Förklara begreppen

sexuell förökning
Ge nackdelar med självbefruktning i jämförelse med korsbefruktning.
Ge fördelar för självbefruktning

Back 59

1 - Utvecklingen går långsamare för dem självbefruktade växterna.

2 - Sårbara för förändringar och insekter och parasiter eftersom deras försvars mekanism inte utvecklas i kapp.

3. - den biologiska mångfalden finns inte utan enda sättet för utveckling är genom mutationer.

4. - ogynnande mutationer förs vidare genom generationerna och sållas inte bort.
5. - kan inte hantera miljö/klimat förändringar eftersom dem inte kan sträcka sig långa sträckor, växten är fast i ett och samma område. (självbefruktning kräver inte att man går bortom själva kolonin")

Fördelar med Självbefrukning :
1. - behöver ingen partner utan om den skulle flyttas till ett nytt område " genom mänsklig aktivitet" kan den ensamt bilda nya individer.

2. - Mindre energi krävande jämnförelse med korsbefruktning.

3. - inte beroende av andra faktorer för att föra arvet vidare exempel, vind,insekter ect för pollinering eller en partner som hos maskarna#

Front 60

Asexuell förökning
- förklara begreppet och ge exempel på fenomenet

Back 60

1. - MITOS asexuell förökning utan könscellers inverkan, inga gameter . en cellduplikation = en celdellning där från en modercell bildas en identisk dottercell. " prokaryoter"

2.Jungfrufödel/Partenogenes = avkomma produceras exempel ägg utan att det blir befruktat "identisk kopia med modern" men avkomman blir alla av honkön. "ex reptiler vissa ormar" . Hanar kan behövas för att embryot ska bildas en en befruktning sker aldrig.


3. Apomixis - hos växter en avkomma produceras utan meios eller inblandningen av gemeter = en identisk kopia av föräldern.

4. Avknoppning : knoppar som bildas som sedan blir en avkomma.
5. - revbildning = växter som skjuter ut ett skott från sidan som slår rot och växer, som en exakt kopia - sitter alltid ihop till växten, som en förlängning av själva växten.

Front 61

Asexuell förökning
Ge nackdelar för
Partenogenes / Apomixis

Back 61

Partenogenes:
1. - minskad genetisk mångfald
2. - får bara honar som avkomma
3.- sårbar för förändringar
4, . långsam utveckling.
5. - ogynsamma mutationer följer med i generationera.

Front 62

Djur och Kommunikation
Ge 4 exempel på kommunkationssätt mellan djur
(bara namn)

Back 62

4 kommunikations sätt

1. - Audative
2. - taktile
3.- visuell
4.- kemisk

Front 63

Varför behöver djur kommunicera ?

Back 63

1. kommunication med flockmedlemmar
vissa djur har mer utvecklade kommunikations teknik samt uttryck än andra djur exempel apor kommunicationsätt är mer komplex än hos ormar - beror på vilka behov djuret har och hur den lever.

1. - kommunicera med flockmedlemmar
2. - varningssignaler för andra predatorer samt avskräcka predatorer.
3. - uttryck för parning
4, - hävda sig själv
5. - markera territorium/revir

Front 64

Visuell kommunikation

2 typer , förklara

Back 64

1. - Märket : färgen och formen hos djuret själv ex älgens stora horn, elefants, Silver ryggen på en gorilla

2. - Displayen : beteendet exempel en orm som sträcker på kroppen för att se större och längre ut när den känner sig hotad . En varg som blottar tänderna.

Front 65

Audititva kommunikationer

Back 65

Ljud som djuren åstadkommer.Anpassningsbar signal vilket ger olika tolkningar beroende på signalens ton och läte.
Exempel : vargens morrande,ylande

Front 66

Taktil kommunikation
vad innebär detta och hur uttalar det sig ( ge exempel)

Back 66

Taktil = berörning
Chimpanser kan ta varandra i handen när dem hälsar på varandra, eller utföra "grooming" för att komma närmare medlemmarna i flocken.

Front 67

Kemisk kommunikation
Innebörden
Exempel

Back 67

Kemisk kommunikation = lukt / smak
Insekter kan göra detta, kakerlackor lämnar ifrån sig en doft som kan spåras av andra kakerlackor när dem dör för att varna för fara.

Front 68

Vilka ekologiska roller svampar kan ha i en ekosystem

2 typer av myrrkorrhiza

Back 68

1. - Nedbrytare aka saphrofyter
- har enzymer som kan bryta ned döda organismer, bildar långa hyfer som tränger in i stammar och grenar och bryter långsamt ner dem.
2. - Parasiter
3. - symbioter
- Svampar kan också leva i symbios med andra växter i ett mutualistiskt tillstånd. svampen låter sina hyfer växa samman med växtens rötter och båda gynnas, växten gynnas på det sätt att den ökar växtens förmåga att ta upp vatten och närsalter mer effektivt. Svampen får näring i form av socker från växtens fotosyntes. kallas mykorrhiza.

Ektomyrrkorrhiza = svamparnas mycel lägger sig som en filt runt trädetsrötter.
VA myrrkorrhiza = svampen bildar blåsor inuti rotcellen i en växt.

4. skadegörare : exempel Röta" ,
4. - Föda exempel kantarell, karl johan.

Front 69

Ryggradsdjur

Naämn dem 5 klasserna ryggradsdjur som finns ?

Back 69

1.- Fiskar
2. - Groddjur
3. - Reptiler
4. - Däggdjur

Front 70

Ryggradsdjur
- vad definerar Ryggradsdjur

Back 70

1. - Inre skellett
2. - CNS dvs. centralt nerv system med hjärna och ryggrad

Front 71

Ryggradsdjur
Fiskar
- egenskaper, särskilda

Back 71

1. - växelvarma djur = temperatur varierar med omgivningen

2. - Gälar för att andas
3. - Fjäll täckta kroppar
4. - Lägger flertal ägg i vatten

Front 72

Ryggradsdjur
Groddjur aka amfibier
-egenskaper

Back 72

1. - Kan leva både på land och i vatten = är amfibie (andra amfibier = salamander,paddor)
1. - växelvarma
2. - Vissa grodor har 2 stadier i sitt liv . 1 - yngel stadie (gälar) 2 - stadie växer får ben och lungor.
Dem genom går "Metamorfos"

Front 73

Ryggradsdjur
Reptiler
- egenskaper
ge 6 exempel på reptiler

Back 73

1. - växelvarma/ kallblodiga ( ligger oftast i solen och värmer upp kroppstemperaturen.
2. - Lägger ägg med amniotisk vätska ( förhindrar ägget från torka) .
3. - Kläcks som minatyr kopior av sina föräldrar ( genomgår ej metamorfos) .
4. - täckt av fjäll som är vattentätt

6 exempel på reptiler = ödlor,ormar,krokodiler,dinosaurier,leguaner,
sköldpaddor.

Front 74

Ryggradsdjur
Fåglar
- egenskaper
- 5 exempel på fåglar

Back 74

1. - varmblodiga - blodcirkulationen håller deras kropps temperatur konstant.
2. - fjädrar som täcker kroppen
3. - kan flyga ( enda djur som kan kan förutom fladdermöss = däggdjur) .
4. - lägger ägg med hårt skal.
5. - har inga tänder utan näbb

Exempel fåglar = pingviner,strutsar, kolibre, ugglor,falkar,örnar

Front 75

Ryggradsdjur
Däggdjur
- egenskaper

-exempel på däggdjur

Back 75

1. - Har hårväxt på kroppen
2. - Diar sina ungar
3. - varmblodiga dvs. konstant kroppstemperatur
4. - tar han om sina ungar
5. - föder levande ungar (utom kloakdjuren ex. näbbdjuren lägger ägg).

-Exempel på däggdjur = människor, elefanter, kattdjur, hästar, gnagare, valar,apor.

Front 76

df

Back 76

df

Front 77

df

Back 77

df