Biologi Tenta 2

Front 1

Hur uppkom levande organismer?

Back 1

1. Blixtar i moln av CO2, H2O och N. Heterotrofer först.

2. Föregångare till arkebakterier skapade organiska föreningar av CO2 och ammoniak. Autotrofer först.

Nukleotider och proteiner bildas ur någon av dessa.

Front 2

Beskriv symbiosteorin som uppkomst av eukaryoterna.

Back 2

En mindre cell som kunde andas invaderade en större, utvecklades mitokondrier, eukaryot. (djurcell)

En mindre blågrön bakterie invaderade och kunde leva i en eukaryot cell och blev kloroplast. (Växtcell)

Front 3

Uppkomsten av flercellighet.

Back 3

Tidiga eukaryoter blev flercelliga och levde sannolikt av encelliga eukaryoter (Predatorer). Första fossilen 600 milj år gamla. Maneter och koralldjur.

Front 4

Jorden skapades. Hur länge sedan?

Back 4

4,6 miljarder år sedan.

Front 5

Livet uppstår. Hur länge sedan?

Back 5

4 miljarder år sedan.

Front 6

Äldsta bergarterna. Hur länge sedan?

Back 6

3,8 miljarder år sedan.

Front 7

Stromatoliter med spår av de första prokaryoterna (blågröna bakterier). Hur länge sedan?

Back 7

3,5 miljarder år sedan.

Front 8

Stromatoliterna ökar långsamt syrehalten i luften. Hur länge sedan?

Back 8

2,5 miljarder år sedan.

Front 9

Stromatoliter och blågröna bakterier vanliga. Cellandning uppstår. Första troliga fossilen av encelliga eukaryoter. Hur länge sedan?

Back 9

2 miljarder år sedan.

Front 10

Första troliga fossilen av flercelliga alger. Hur länge sedan?

Back 10

1,3 miljarder år sedan.

Front 11

Första fossilen av flercelliga, ryggradslösa djur. Hur länge sedan?

Back 11

630 miljoner år sedan.

Front 12

De fyra hominiderna som utvecklades till Homo habilis.

Back 12

Australopithecus -ramidus, -anamensis, -afarensis, -africanus.

Hint 12

RAMANAFAF

Front 13

Utvecklingen av släktet Homo.

Back 13

Homo habilis blir erectus blir florensiensis och heidelbergensis. Heidelbergensis blir neanderthalensis och sapiens.

Front 14

Nutida människans geografiska ursprung.

Back 14

Heidelbergensis delvis till Europa 800 tusen år sen, utvecklades i mellanöstern till Neanderthalensis och i afrika till sapiens. Sapiens invaderade europa 150 000 år sedan. Cro-magnon ur Afrika för 50 000 år sedan.

Front 15

Analoga strukturer.

Back 15

Organ med samma funktion från olika organismer som inte har samma ursprung.

Front 16

Homologa strukturer.

Back 16

Organ hos olika organismer som har olika funktion som har samma ursprung.

Front 17

Namn på domäner.

Back 17

Arkéer, Eubakterier, Eukarya.

Front 18

Exempel på riken eubakterier.

Back 18

Bakterier

Front 19

Exempel på riken eukarya.

Back 19

Gröna organismer, svampar, djur

Front 20

Beskrivning och ekologisk roll växter.

Back 20

Mossor, ormbunksväxter och fröväxter. Fotosyntetiserar, binder kväve och koldioxid.

Front 21

Beskrivning och ekologisk roll svampar.

Back 21

Svampceller i långa trådar som bildar nätverk under mark. En fruktkropp kan finnas över jord. Nedbrytare.

Front 22

Beskrivning och ekologisk roll djur.

Back 22

Flercelliga organismer med inre matspjälkning. Muskler och sinnesorgan samordnas av nervsystem.

Filtrerare (musslor), rovdjur, parasiter.

Front 23

Strategier för gasutbyte.

Back 23

Lungor: Syre i luft byts mot koldioxid i kroppen.

Gälar: Blod syresätts av vatten via gälar.

Trakéer: Via porer bildar rör ned på cellnivå och levererar syre.

Front 24

Exempel på hur stödjande strukturer utvecklats.

Back 24

Fiskars främre fenor, till framben, till bla. hovar, armar, valfenor.

Front 25

Exempel på steg enskild cell till ryggradsdjur.

Back 25

Broskfiskar, benfiskar, amfibier, reptiler, fåglar och däggdjur.

Front 26

Princip för vetenskaplig namngivning.

Back 26

Domän, rike, stam, klass, ordning, familj, släkte, art.

Front 27

Beskriv variation i evolution.

Back 27

Individer har variation på ärftliga egenskaper (olika alleler på samma gen). Egenskapen ska påverka fitness.

Front 28

Beskriv selektion i evolution.

Back 28

Ärftliga egenskaper som minskar fitness försvinner. De som ökar fitness selekteras genom naturligt urval.

Front 29

Beskriv artbildning i evolution.

Back 29

Ny art kan bildas genom lång tid, geografisk isolering eller korsning.

Front 30

Förklara art.

Back 30

Bestånd med individer som kan få avkomma med varandra.

Front 31

Förklara fitness.

Back 31

Goda förutsättningar för en individ att överleva och producera avkomma.

Front 32

Förklara mutation.

Back 32

Förändring i arvsanlagen som gör avvikande egenskap.

Front 33

Förklara resistens.

Back 33

Immunitet mot någon yttre påverkan. Kan intensifiera naturliga urvalet.

Front 34

Förklara riktat/stabiliserat urval.

Back 34

Stabiliserande urval hindrar evolutionen av en egenskap hos en art.

Riktat urval gynnar evolution av avvikande egenskaper.

Front 35

Beskriv korsningsbarriärer.

Back 35

Hindrar arter från att blandas. Avsaknad att kunna befrukta eller steril avkomma.

Front 36

Beskriv geografisk isolering.

Back 36

Populationer av samma art som separeras geografiskt. Kan utvecklas till olika arter.

Front 37

Beskriv endemisk art.

Back 37

Ar som bara finns inom ett visst geografiskt område.

Front 38

Beskriv hybridisering.

Back 38

Korsning mellan två arter. Om avkomma inte kan para sig med föräldraarten blir det en ny art.

Front 39

Beskriv utdöende av arter.

Back 39

Oftast för att miljö förändras så snabbt att evolutionen inte hinner anpassa arten.

Front 40

Beskriv konvergent evolution.

Back 40

När arter liknar varandra morfologiskt och/eller genetiskt men inte är nära besläktade. Beror på miljö/levnadssätt.

Front 41

Beskriv samevolution.

Back 41

När arter påverkar varandra under så pass lång tid att de anpassas till varandra.

Front 42

Faktorer som påverkar fitness.

Back 42

Effektivarejaktbeteende hos rovdjur ökar artens fitness men ökar samtidigt fitness hosbytesarten genom att mindre lämpade blir byte.

Front 43

Hur verkar selektion på generna?

Back 43

Genom att organismer som inte är lika bra anpassade efter miljön som andra av samma art inte överlever i samma utsträckning.

Front 44

Förklara taxi.

Back 44

Ett beteende som utlöses av en retning, men som avslutas när retningen upphör.

Front 45

Förklara fixa rörelsemönster.

Back 45

Ett beteende som utlöses av en retning och fullföljs även om retningen försvinner under utförandet.

Front 46

Förklara instinktshandling.

Back 46

När fixa rörelsemönster och taxi förekommer gemensamt. Utlöses av nyckelretningar.

Front 47

Förklara nyckelretning.

Back 47

Ett stimuli som utlöser ett visst beteende hos ett visst djur.

Front 48

Supernormal stimuli.

Back 48

En retning som utlöser ett förstärkt beteende.

Front 49

Förklara retningssummation.

Back 49

En summa av retningar som krävs för att utlösa ett visst beteende.

Front 50

Förklara prägling.

Back 50

En inlärning som sker under en viss period i livet.

Front 51

Förklara motivation.

Back 51

Hur motiverat ett djur är att utföra vissa beteende varierar med tid och situation.

Front 52

Förklara överflödeshandling.

Back 52

Beteende som uppstår i kombination med hög motivation och låg stimuli.

Front 53

Förklara överslagshandling.

Back 53

Ett beteende som byter ut när två motsatta beteende hämmar varandra. Ofta något som ständigt är motiverat.

Front 54

Förklara ritualisering.

Back 54

Den process som innebär att strukturer och beteenden får singalfunktion under evolutionens gång. Förtydligar struktur/beteende.

Front 55

Exempel på akustisk signal.

Back 55

Fågelsång, rop, skall, prata.

Front 56

Exempel på kemisk signal.

Back 56

Markera revir. Utsöndra att man är redo för parning.

Front 57

Exempel på fysisk signal.

Back 57

Att picka förälders näbb eller slicka förälders mun för att få mat.

Front 58

Exempel på visuell signal.

Back 58

Visa tänder. Stark varningsfärg.

Front 59

Fördel med flockliv.

Back 59

Mindre risk att bli bytesdjur. Större nettovinst vid jakt. Försvara revir.

Front 60

Fördel med singelliv.

Back 60

Mindre konkurrens om resurser.

Front 61

Förklara revir.

Back 61

Område/boplats med resurser som ett eller fler djur försvarar. Ska vara lönsamt.

Front 62

Förklara rangordning.

Back 62

Uppstår bland sociala grupper av djur. Fördelaktig för högre och lägre rang, konflikt undviks.

Front 63

Förklara altruism.

Back 63

När en individ offrar sig för en annan.

Front 64

Förklara släktskapsselektion.

Back 64

Sambandet att ju närmre släkt djur är, desto större är chansen för altruism. Selektion som gynnar släktingar men inte individen.

Front 65

Förklara reciprok altruism.

Back 65

När selektion gynnas att hjälpa en annan individ för att det innebär att den själv kan bli hjälpt.

Front 66

Förklara evolutionära fördelen med sexuell förökning.

Back 66

Variationen av gener ökar, evolutionen går "snabbare". Nya genkombinationer kan bildas som kan vara fördelaktiga i försvar mot sjukdomar och parasiter.

Front 67

Förklara sexuell strategi för hane/hona.

Back 67

Hanen producerar stora mängder spermier och kan befrukta många utan stor investering. Hanen kräver låg stimuli för att vilja para sig.

Honan lägger mer energi på ägget och att föda ungen. Honan kräver hög stimuli för att para sig.

Front 68

Förklara sexuell selektion.

Back 68

Den eller de egenskaper djur baserar sitt val av partner på. Denna egenskap behöver inte nödvändigtvis öka fitness, kan t.o.m. minska.

Front 69

Förklara partegoneses.

Back 69

Innebär att nya ungar föds utan föregående befruktning.

Front 70

Förklara kamouflage.

Back 70

Beteende och/eller färgteckning som är fördelaktigt för en individs fitness.

Front 71

Förklara kryptiska färger.

Back 71

Färger som kamouflerar en individ.

Front 72

Förklara aposematisk färgteckning.

Back 72

En färgteckning som varnar rovdjur.

Front 73

Förklara mimikry.

Back 73

När en art härmar en annan till sin fördel. Färgteckning eller beteende.