Wowo Biologi - Inför Prov

Front 1

Vad är DNA?

Back 1

DNA är en jättemolekyl som finns i cellkärnan och har info om våra biologiska egenskaper.

Består av två trådar, socker och fosfat, och 4 olika kvävebaser, A, T, C & G. Ordningen på kvävebaserna bestämmer vilka egenskaper vi får.

Front 2

Vad är är en kromosom?

Back 2

Syns vid celldelning, synlig i mikroskop. DNA och proteiner som har veckat ihop sig.

Vi har 46 kromosomer per cell, alltså 23 kromosompar.

Front 3

Vad är en gen?

Back 3

Bestämmer specifika egenskaper, t ex ögonfärg.

En del av DNA-tråden.

Vi har ca 25 000 olika gener.

Ett recept på proteiner, där finns infon hur ett visst protein ska se ut.

Front 4

Hur bildas protein?

Back 4

Varje gen har ett eget recept för ett speciellt protein. När genen är aktiv så skapas en kopia av den i cellkärnan (mRNA). Kopian skickas ut till ribosomerna, proteinfabrikerna. Där används kopian som en mall för att skapa proteiner.

Front 5

Vad har protein för funktioner?

Back 5

Byggmaterial i cellerna, enzymer, signalämnen som styr kroppen.

Våra proteiner är grunden till våra biologiska egenskaper. Proteiner kan t ex bilda hår.

Front 6

Hur kommer det sig att alla celler inte är lika?

Back 6

Alla celler bär på samma information i sitt DNA, men alla gener är inte aktiva. Olika gener är aktiva i olika sorters celler. De tillverkar därför olika sorters protein som får olika utseende och funktion.

Front 7

Vad är mitos?

Back 7

Vanlig celldelning, sker när vi växer eller när gamla celler byts ut. Resultat: två nya celler som är identiska med den gamla cellen.

1. DNA:t kopierar sig själv och krullar ihop sig till kromosomer.

2. Cellkärnan löses upp.

3. Kromosomerna radar upp sig i mitten.

4. Kromosomerna delas och dras år varsina håll.

5. Cellen delas i två.

6. Det skapas cellkärnor i det nya cellerna.

Front 8

Vad är meios?

Back 8

Reduktionsdelning, könsceller bildas. Resultat: Fyra celler med 23 kromosomer.

1. DNA:t gör kopior av sig själv, krullar ihop sig, cellkärnan löses upp.

2. Kromosomparen radar upp sig. De ligger så tätt att gener börjar byts ut, och det skapas nya kombinationer.

3. Paren dras isär åt olika håll.

4. Cellen delas i två.

5. De två nya cellerna delas i mitos.

Front 9

Vad är det som avgör vilka egenskaper vi får?

Back 9

DNA:t och miljön samspelar. T ex hur lång en person blir, det beror dels på gener, mängden tillväxthormon, och dels på näringen vi får i oss.

Front 10

Vad händer med kromosomerna i befruktningen?

Back 10

Vid befruktning så slås äggets 23 kromosomer ihop med spermiens 23 kromosomer. Den befruktade äggcellen får på så sätt 46 kromosomer.

Därefter tar den vanliga celldelningen fart, den nya individen växer, och varje cell innehåller 23 kromosomer från pappan och 23 från mamman.

Front 11

Vad är könskromosomerna?

Back 11

En man har 22 vanliga kromosompar i sina kroppsceller, och så könskromosomerna X och Y. Den mindre kromosomen kallas Y och innehåller en gen som gör att ägget utvecklades till en pojke.

En kvinna har 22 vanliga kromosompar och könscellerna XX.

Alla kvinnans äggceller har en X-kromosom. Hälften av mannens spermier har X, och hälften har Y.

Om barnet blir en flicka eller pojke beror på om det är en X- eller Y-spermie som befruktar ägget.

Front 12

Vad är tvåäggstvillingar?

Back 12

Beror på att två ägg har blivit befruktade samtidigt av två olika spermier. Tvåäggstvillingar är inte mer genetiskt lika varandra än två vanliga syskon. På motsvarande sätt kan det även födas trillingar, och ännu fler.

Front 13

Vad är enäggstvillingar?

Back 13

Den befruktade äggcellen kan dela sig i två, och det blir då två individer som har exakt samma genetiska uppsättning.

Att de ändå kan få olika egenskaper beror på att miljön påverkar.

Front 14

Vad är dominanta och vikande/recessiva gener?

Back 14

Vid befruktning bildar generna par, och en gen bestämmer, eller slår igenom.

Dominanta - gen som alltid slår igenom hos bäraren.

Vikande - gen som bara slår igenom om båda generna i genparet är vikande/recessiv.

Front 15

Vad är homozygot och heterozygot?

Back 15

Homozygot - den som har två vikande eller två dominanta gener i ett genpar. Vikande gener kan bara slå igenom hos en homozygot.

Heterozygot - den om har en dominant och en vikande i ett genpar. Den dominanta slår då alltid igenom.

Front 16

Vad är ett korsningsschema?

Back 16

En tabell som visar hur en gen kan ärvas. Man måste veta om genen är dominant eller vikande.

Front 17

Vad har hänt med kromosomerna när ett barn föds med Downs syndrom?

Back 17

När könscellerna bildas så ska dem få 23 kromosomer, men ibland blir det fel. Downs syndrom beror på att det är fel antal kromosomer i cellerna, 47 st istället för 46. Det är den vanligaste medfödda sjukdomen som beror på kromosomer.

Front 18

Vad kan skada DNA:t?

Back 18

• Kemikalier

• Strålning från radioaktiva ämnen eller solen.

Front 19

Vad är en mutation? Hur uppstår den?

Back 19

En mutation är en bestående skada i en gen i DNA:t. En mutation kan uppstå när DNA:t skadas av kemikalier eller strålning.

Front 20

Vad kan mutationer eller skador i DNA:t leda till?

Back 20

Vissa mutationer leder till att cellen inte vet hur den ska sluta dela sig, det kan utvecklas till cancer.

Skador i DNA:t i könscellerna kan ärvas eftersom det är deras DNA som förs vidare till avkomman.

Front 21

Vad beror ärftliga sjukdomar på?

Back 21

Skadade gener som förs vidare från föräldrarna till barnet. Ofta skadade vikande gener, alltså träder dem bara fram om den får genen från båda föräldrarna.

Ärftliga sjukdomar som alltid slår igenom beror på skadade dominanta gener.

Front 22

Vad beror blödarsjuka på?

Back 22

Skada i könskromosomerna, könsbundet arv. Genen till proteinet som gör att blodet levrar sig är skadad. Genen finns bara i X-kromosomen. Flickor, som har XX skyddas därför om de har ett friskt X. Pojkar däremot har ju XY, så att om deras X är skadat så skyddas dem inte. Därför drabbar blödarsjuka nästan bara män.

Front 23

Vad är könsbundet arv?

Back 23

Anlag som ligger i X- eller Y-kromosomerna.

Front 24

Vad beror färgblindhet på?

Back 24

Könsbundet arv. X-kromosomen bär på de gener som gör att ögat kan se röda och gröna färger. En flicka har generna i båda sina könskromosomer, men en pojke har dem bara i en. Därför drabbas nästan bara män av färgblindhet.

Front 25

På vilket sätt kan både arvet och miljön påverka sjukdomar?

Back 25

T ex om båda föräldrarna är allergiska så är risken stor att barnet också kommer att bli det. Men risken ökar ytterligare om någon röker hemma.

Front 26

Vad gör man vid fosterdiagnostik?

Back 26

Man tar prover på foster i mammans mage för att få veta om det bär på någon svår sjukdom eller handikapp. Det kan göras genom antingen gentester eller kromosomundersökningar.

Det kan också användas i samband med provrörsbefruktningar. Informationen används då för att välja vilket embryo som ska föras in i kvinnans livmoder, för att öka chansen att det blir ett friskt barn utan ärftlig sjukdom.

Front 27

Hur kan vi framställa läkemedel från bakterier?

Back 27

Hur man framstället tillväxthormon.

1. Man klipper ut en gen för tillväxthormon ur mänskligt DNA med hjälp av enzymer.

2. Man klipper upp en DNA-ring från en bakterie med en annan enzym.

3. Man sätter in genen i bakterieringen.

4. Man sätter in ringen med genen i en bakterie. När bakterien förökas följer genen med.

5. När bakterierna odlas i stora behållare tillverkas tillväxthormon.

6. Man renar odlingen och då har man fått mänskligt tillväxthormon.

Front 28

Vad är genteknik?

Back 28

Att "klippa och klistra" med gener.

Front 29

Vad är genterapi? Vad används det till?

Back 29

När man sätter in nya gener i våra egna celler. Används för att bota ärftliga sjukdomar, t ex blödarsjuka, och även cancer.

Front 30

Vad är gentester?

Back 30

När man tar ett test på generna för att kolla om man har någon ärftlig sjukdom. Vissa tester görs på alla nyfödda barn i Sverige.

Ger ofta ganska oklara svar. Även fast man har riskgenen så betyder det inte att man kommer att få sjukdomen eftersom flera gener + miljön spelar in.

Front 31

Vad är gör DNA-sonder?

Back 31

Med DNA-sonder kan man spåra bakterier och virus som orsakar infektioner. Man letar efter kända "bokstavskombinationer" i virusets/bakteriens DNA.

Man kan också spåra sjukdomsframkallande bakterier i mat.

Front 32

Vad är genkartor bra för?

Back 32

• Att se hur olika gener samspelar med varandra.

• Se hur arvet påverkar en cell eller en hel organism.

• Ta reda på vad olika gener har för uppgift.

• Man hoppas på att man med den nya kunskapen kan förutsäga, förebygga & behandla sjukdomar.

• Det blir lättare att jämföra arvet med olika organismer.

Front 33

Vad är genetiska fingeravtryck?

Back 33

Man tar ett DNA-prov av brottslingar/döda.

1. DNA-provet klipps sönder med enzymer.

2. Provet masskopieras.

3. Man sorterar provet i storleksordning så att det ser ut som en streckkod.

4. Man kan sedan jämföra koden med andra koder för att hitta mördaren.

Tekniken används även när man vill veta vem pappan är.

Front 34

Vad händer om det biologiska mångfaldet minskar?

Back 34

Jordbruket kan få problem, bristen på genetisk variation kan leda till att sjukdom slår ut en hel skörd istället för bara en del av den. Det kan också leda till att varianter av arten där motståndskraften mot sjukdomar inte finns kvar.

Front 35

Vad är genbanker?

Back 35

Bank där man samlar så många frön som möjligt av så många arter som möjligt. Då har man alltid en reserv om växten skulle dö ut.