Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
217 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Kapitel 7 |
Kapitel 7 |
|
|
Hur kontrollerar celler in- och utförsel? |
Genom deras speciella "portar" som bara släpper in eller ut vissa ämnen (kan beror på ämnenas polaritet) |
|
|
Varför sprids koncentrationen av ett ämne tills den är lika i hela rummet? |
Ämnet undergår "diffusion", vilket innebär att en högre koncentration av ett ämne sprider sig till ställen med lägre koncentration |
|
|
Vad krävs för att koncentrera ett ämne? |
Energi (aktiv transport) |
|
|
Ange två skäl till att celler är så små |
-De har större möjligheter till effektiv transport tack vare deras större yta i förhållande till volym -Diffusion är en långsam process och fungerar bäst över korta avstånd |
|
|
Hur transporteras laddade resp. oladdade partiklar över mebranet? |
-Laddade: stora, kräver speciella protein kanaler -Oladdade: små, inte är dipoler, har lätt att passera igenom |
|
|
Beskriv passivtransport |
-Molekyler rör sig mot lägre konc. -Speciella signalämnen öppnar proteinkanaler (pk); eller så öppnas dem när de reagerar med membran-pk (el-spänningen) -båda sätten är viktiga vid t.ex. nervimpuls |
|
|
Hur korsar vattenmolekyler igenom membranet? |
Vattenmolekyler är polära, och kräver därför speciella proteiner för att korsa igenom det -proteinerna kallas "akvaporiner" |
|
|
Beskriv osmos och hur den sker |
Vatten undergår osmos när den ska komma in i cellen -den fungerar nästan samma som diffusion, fast kräver akvaporiner |
|
|
Hur påverkar osmos en växtcell i förhållande till t.ex salt-koncentrationen? |
-När det är en högre konc. salt i cellen flyter vatten in i cellen, men cellen sprängs inte tack vare dess cellväggar -När det finns lika konc. salt inuti och utanför cellen finns det en balans i osmos -När det finns en högre konc. salt utanför krymps cellen medan vattnet flyter ut |
|
|
Hur påverkar osmos en djurcell i förhållande till t.ex. salt-koncentrationen? |
-När det är en högre konc. salt inuti cellen, flyter vattnet in i cellen så att den sprängs (och dör) -När det finns lika konc. salt inuti och utanför cellen finns det en balans i osmos -När det finns en högre konc. salt utanför cellen flyter vattnet ut så att cellen krymps och dör |
|
|
Beskriv aktiv transport |
Aktiv transport är nödvändigt när t.ex. mineraler i låga konc. måste tas upp av växter -ATP bryts ner för att öppna membranproteinkanalerna för att släppa in låga koncentrationer mineraler |
|
|
När pågår aktivtransport? |
Hela tiden, eftersom ATP bryts ner och byggs upp i processen |
|
|
Vad händer om aktivtransporten upphör?
|
Cellen dör av brist på ATP eller energi eftersom den inte kan upprätthålla processen |
|
|
Beskriv membranpotential |
Efter som aktiv transport ofta leder till skillnader i konc. joner på ömse sidor om membranet, orsakas en elektrisk spänning i membranet -Ofta har cellens inre en lägre spänning än omgivningen |
|
|
Ange ytterligare två exempel på "membranpotential" |
-skillnaden i oxoniumjoner när man mäter pH-värden
-skillnaden kopparsalt i en bägare med porös glasskiva |
|
|
Vad är exocytos? |
Exocytos är processen då cellen kan utsöndra membranblåser som ligger inuti cellen som små paket -membranblåsen skickas från inuti cellen till utanför cellen -exempelvis hormonproduktion |
|
|
Vad är endocytos? |
Endocytos är processen då cellen bildar en inbuktning som omsluter ett ämne utanför cellen -exempelvis som med vita blodkroppar |
|
|
Förklara skillnaden mellan fagocytos och pinocytos |
-Fagocytos: när cellen tar in fasta partiklar (t.ex vita blodkroppar) -Pinocytos: när en vätskedropp tas in i cellen |
|
|
Hur äter en amöba?
|
En amöba äter genom att "sluka" toffeldjur med endocytos |
|
|
Vad är cytoplasmaströmning? |
Den är när organeller rör sig igenom cellen genom att använda mikrotubuli -fungerar som ett sätt för långväga transport i t.ex. stora växtceller |
|
|
Hur fungerar cytoplasmaströmning? |
Den fungerar som en samverkan mellan aktintrådar och myosin (proteiner): -Organellblåsen (paketet) rör sig med hjälp av en receptor och en motorprotein till receptoren -Det krävs energi från ATP att få till stånd rörelsen |
|
|
Kapitel 8 |
Kapitel 8 |
|
|
Hur slutar DNA som fungerande protein? |
-En gentråd i DNA blir till RNA, där A ersätts med U. -intronerna i RNA klipps bort för att skapa mRNA, som är mall för proteintillverkning |
|
|
Hur mycket DNA finns i varje cell? |
Varje cell innehåller lika mycket DNA; bara en del av DNA:n används. |
|
|
Hur kan enzymer aktiveras när de behövs? |
Med hjälp av små molekyler eller metalljoner aktiveras dem. |
|
|
Vad får celler att reagera? Ange tre exempel på fysikaliska och kemiska stimuli. |
fysikaliska: ljus, temperatur, dagslängd kemiska: hormoner och andra signalämnen (från granceller och celler längre bort) |
|
|
Förklara och ge ett exempel på en dygnsrytm |
Dygnsrytmer är rytmer eller cykler som sker cirka varje 24 timmar
-Exempelvis i växters bildning av proteiner |
|
|
Förklara och ge ett exempel på en månadsrytm |
Rytmer eller cykler som sker cirka varje månad -exempelvis menstruationscykeln |
|
|
Förklara och ge ett exempel på en tidvattenrytm |
Rytmer eller cykler som sker i förhållande till tidvattnet -exempelvis palolomaskens fortplantning i havet i Afrika |
|
|
Förklara och ge ett exempel på 17-årscykler |
17-årcykler sker varje 17:e år -exempelvis cikadornas livcykel |
|
|
Hur påverkar fysiska eller kemiska signaler celler? |
Fysiska: några receptorer "märker" när det t.ex. lyser ute Kemiska: receptorer märker och reagerar med signalämnen från andra celler eller kroppsdelar, som t.ex nervimpulser eller aktivering av immunförsvaret |
|
|
Hur kommunicerar celler med sina granceller? |
Oftast kommunicerar de genom att forma en direkt förbindelse mellan deras cytoplasma med antingen "gap junctions" (djur) eller plasmodesma (växter): -->0 0<-- >>> ->00<- |
|
|
Hur verkar signalmolekyler? |
-Genom aktivering av gener eller av redan existerande enzymer inuti cellen -exempelvis genom membranreceptorer eller sekundära bärare |
|
|
Förklara signalmolekylernas sekundära receptor metod |
-Signal molekylen kommer fram till receptoren, som släpper en sekundär molekyl in i cellen för att förmedla signalämnets "budskap" till kärnan eller enzymer |
|
|
Förklara steroidens metod att komma in i cellen |
Steroiden är lik en lipid i sin kemiska struktur, och kan därför tränga sin väg in genom cellmembranet för att tas emot av en annan receptor |
|
|
Hur blir celler specialiserade? |
Gener inuti cellens DNA aktiveras eller stängs av, ett mönster som kan ärvas |
|
|
Vad är "hox-gener"? |
"Hox" är förkortad "homeobox", en typ av gen som kodar olika speciella proteiner (transkriptions-faktorer) genom att selektivt aktivera och deaktivera specifika genfamiljer
-sedan delegeras denna uppgift till andra gener och proteiner |
|
|
Varför skadades dem som kallas "neurosedynbarnen"? |
Medicinen som gavs till de väntande kvinnorna oavsiktigt störde hox-generna som styrde armarna och benen i fostret. |
|
|
Hur tar bakterier upp nytt genmaterial trots könlös förökning? |
Bakterier kopierar och utbyter plasmider, som delas med andra bakterier |
|
|
Varför är vegetativ förökning ibland fördelaktig? |
Därför att den är fortare; organismen slipper besväret av att hitta det andra könet; könlig förökning behövs inte i stabila miljöer |
|
|
Vad skulle hända om växter förlorade förmågan att föröka sig könligt? |
Det skulle innebär massdöd om miljön förändrades, för då är det så många växter med samma genomsättning |
|
|
När uppstod könlig förökning? |
Drygt en miljard år sedan. |
|
|
Beskriv de tre stegen till extra variation i nästa generation |
1. Meios - omkombination av kromosomer inom hanliga och honliga sexuella celler (2^23 möjliga kombinationer) 2. Mutation - när gener muteras och får nya egenskaper 3. Överkorsning - kromosomer överkorsar varandra under befruktningen |
|
|
Beskriv storlek och rörlighet hos ägg och spermier (från brunalger till människor)
|
Ägg: stora och orörliga Spermier: små och rörliga |
|
|
I vilken delningsstadium kan en befruktad äggcell fortfarande ge identiska kloner? |
När ägget har delat sig åtta gånger och är odifferentierat (efter 3 dygn)
|
|
|
Var befinner sig äggcellen? |
Livmodern |
|
|
Vilka tre skikt uppstår efter 2 veckor? |
mesoderm - muskulatur, skelett- och bröstvävnad samt blodceller endoderm - mag- och tarmkanal med körtlar ektoderm - nerv- och hudvävnad samt ögats lins |
|
|
Varför börjar cellerna identifieras? |
Oklart; cellernas DNA och miljö inverkar, transduktion sker (celler påverkar andra celler att bli lika) |
|
|
När börjar hjärtat att slå? |
I femte veckan |
|
|
Hur integrerar embryots blodkärl med moderkakan? |
Diffusion och passiv transport |
|
|
När börjar man kalla embryot för foster? |
I den åttonde veckan |
|
|
Vad är en blivande människas vikt och längd vid 8 veckor? |
Längd: 2-3 cm Vikt: 4g |
|
|
Hur arbetar njurar och lungor under sista 1/3 del av graviditeten? |
Njurarna "kissar" i fostervattnet, som faktiskt sväljs och andas in av fostret för att ordentligt utveckla lungorna |
|
|
Nämn problem som drabbar de för tidigt födda |
Riskerna ökas ju mindre fullgånget fostret är: -andningsproblem -bestående skador |
|
|
Hur vanlig är spontana aborter? |
Spontana aborter kallas "missfall", och orsakas oftast av felutveckling: -ungefär 30% av alla graviditeter blir missfall -en sak att komma ihåg om missfall är att naturen inte aborterar utan anledning |
|
|
Ge flera exempel på programmerad celldöd (apoptos) |
-simhuden mellan fingrar och tår försvinner -mellanörats hålrum respktive ryggmärgkanalens utveckling -den tidiga svansen försvinner -när tumörceller utvecklas oavsiktigt |
|
|
Beskriv apoptos hos grodor |
-Den första ynglen har svans och är utan framben -När den blir äldre försvinner svansen lite mer, och framben utvecklas -Vuxna grodan har ingen svans |
|
|
Vad är meristem? |
(Växter) Meristem är en speciell tillväxtvävnad t.ex. i skiktet mellan veden och barken hos träd som kan utveckla vilken specialisering som helst |
|
|
Var finns stamceller? |
Hos däggdjur; finns i benmärgen, och kan ge upphov till vilken cellvävnad som helst |
|
|
Varför är stamcellsforskning kontroversiell? |
-Förhoppningarna är att kunna ersätta defekta vävnader och organer i däggdjur och människor
-Problemet är att man måste ta stamcellerna från en provrörsbefruktning eller från aborterade foster, vilket kan anses att förneka fostret eller befruktningen möjligheten av liv |
|
|
Kapitel 9 |
Kapitel 9
|
|
|
Ange tre egenskaper som är specifika till prokaryoter |
1. Cirkulärt DNA 2. Har plasmider 3. Kvävefixering |
|
|
Vad är en ester bindning? |
En bindning mellan syre och alkohol |
|
|
Vad är en eter bindning? |
En bindning mellan alkohol och alkohol |
|
|
Vilka celler kan bli kemoautotrofa? |
Bakterier och arkeer (prokaryoter) |
|
|
Vilken bindning har arkeer respektive eukaryoter och bakterier i membranlipiderna? |
-Arkeer: eter -Bakterier/eukaryoter: ester |
|
|
Hur varier storlek och tillgång till organeller hos prokaryoter? |
Storlek: 1-10 mikrometer Sällan flera organeller, trots undantag i storlek och mängd |
|
|
Hur känner man igen olika prokaryoter? |
Form och hur de reagerar med färgningsämnen, samt lukt -inga andra organismer kan biologiskt utföra kvävefixering |
|
|
Var finns arkeer? |
Arkeer lever i miljöer där andra organismer har svårt att klara sig, t.ex. mycket varma miljöer och salta platser |
|
|
Ange några typer arkeer |
1. metanbildande arkeer 2. salttoleranta arkeer 3. termofiler (de som tål höga temp. och har proteiner att hjälpa dem) |
|
|
Vad innebär bakterietypen "kocker"? |
Kulformiga, som är som små kulor -Monokocker, diplokocker (2+2), streptokocker (kedjor) och stafylokocker (klumpar) |
|
|
Vad innebär bakterietypen "baciller"? |
Lite längre än kockerna, runda som "stäver" |
|
|
Vad innebär bakterietypen "spirochaeter och spiriller"? |
Långa, spiralformiga bakterier, som liknar tråd eller garn |
|
|
Vad innehåller en vanlig bakterie? Hur ser den ut? |
-Har oftast flageller -DNA är långt och trådlikt i sin okomplicerade kromosom -Har plasmider, cytoplasma, cellvägg, små ribosomer, och veckbildningar |
|
|
Vad krävs för att odla bakterier? Hur odlas dem? |
Det krävs sterilteknik, för att bli av med alla andra mikroorganismer; detta görs med uppvärmning eller autkoklavering (20 min. vid 120 C)
Bakterierna odlas på en agar (petriskål) eller i en vätska; sprids med platinatråd |
|
|
Vad består bakteriernas cellväggar av? |
Kvävehaltiga sockerarter, speciella polysackarider som kallas peptidoglukaner |
|
|
Vad är skillnaden mellan grampositiva och gramnegativa celler? |
-Positiva: tjocka cellvägg utan några strukturer; mörk blåa -Negative: tunn vägg utanför cellmembranet med extra "cellmembran" just utanför; ljus röda |
|
|
Vad är en flagell? |
Mindre än eukaryota celler, det finns en motor inuti med den hårlika delen utanför |
|
|
Vad är pili? |
Speciella trådar som prokaryota använder för att fasta sig på någonting |
|
|
Vad är sexpili? |
Trådar som används för att utväxla DNA mellan bakterier |
|
|
Vilka tre uppgifter har olika bakteriers cellmembran? |
1. Elektrontransport och ATP-bildningen 2. Fotosyntes 3. Veckas för att få större yta under ovanstående processer |
|
|
Vad är endosporbildning? |
Något som byggs för att bakterier ska kunna klara extrema miljöer: -har extra tjock cellvägg, cellmembran, DNA och några organeller -används för att bakterierna ska leva igen |
|
|
Vad är mjältbrand? Vad orsakas det av? |
Mjälbrand är en sjukdom som är mycket svårt att döda; den orsakas av endosporbildande bakterier -har nästan används som biologiskt vapen -drabbar mest växtätande djur |
|
|
I vilken form kan DNA uppträda i bakterier? |
En enda stor, ringformad DNA-molekyl inom ett kärn-liknande område, "nukeloiden", som kan innehålla flera kopior |
|
|
Vad saknas i bakteriernas DNA men inte i eukaryoternas? |
Introner, generna som tas bort vid DNA-kopiering i eukaryota celler |
|
|
Hur infekterar virus bakterier? |
Genom att överföra plasmider som innehåller virus DNA |
|
|
Hur försvarar sig bakterierna? |
Med hjälp av restriktionsenzymer |
|
|
Beskriv ett exempel av krigföring med mjältbrand och anthrax |
Det har använts sjukdomar och bakterier som biologiska vapen i krig, t.ex. med mjältbrand som kan sprida sig bland fienden som dödliga infektioner -Ett attentat har skett, oav. eller ej, då mjältbrand släpptes ut i populerade omräden i Ryssland 1979 och USA 11-9-2001 |
|
|
Beskriv autotrofa bakterier |
Autotrofa bakterier behöver inte organiskt material för att överleva; de använder mest CO2 och energi, samt oorganiska ämnen |
|
|
Beskriv fotoautotrofa bakterier |
Dessa bakterier använder ljusenergi för att bilda energirika ämnen som ATP |
|
|
Hur utför cyanobakterier fotosyntes? |
Samma som växter, de har klorofyll och utnyttjar vatten |
|
|
Hut utnyttjar vissa fotoautotrofa bakterier vätesulfid? |
De använder vätesulfid i fotosyntes för att bilda fritt svavel, och har bakterieklorofyll som anv. ljus med längre våglängder |
|
|
Vad fixerar fotoheterotrofa bakterier? Varför är detta märkvärdigt? |
Fotoheterotrofa bakterier fixerar koldioxid, en egenskap som troddes bara tillhöra växtplankton i haven |
|
|
Vad är cyanobakterier? Var hittas dem? |
Cyanobakterier är blågröna, kvävefixerande bakterier som kan fixera kväve rent från luften -de hittas i fuktiga ställen som bergssidor, hav och sjöar -har mutualism med växter |
|
|
Beskriv kemoautotrofa bakterier |
De utnyttjar oorganiska kemiska reaktioner för att bilda energirika ämnen -utför nitrifikation, omvandlar vätesulfid till sulfat och överför järn(II) till järn(III) |
|
|
Vad använder de flesta heterotrofa bakterier? Vad kan även några använda? |
De flesta använder syrgas, och därför är aeroba -några kan använda oxiderande molekyler eller joner |
|
|
Beskriv denitrifikationsbakterier |
Dessa bakterier utnyttjar nitratjoner för att bilda kvävgas i syrefria miljöer -anaeroba |
|
|
Hur används vissa bakteriers ämnesomsättning i saneringssyfte? |
Det finns bakterier som lever på råolja och olja utsläpp som kan användas för att rena oljaspill |
|
|
Ge exempel på kvävefixerande bakterier. Var finns dessa? |
Rhizobium och cynabakterier som omvandlar luftkväve till ammoniumjoner och proteiner -finns fritt i naturen bland några växter, svampar, ärt arter, träd och buskar |
|
|
Vilka två grupper förutom virus saknar ämnesomsättning? Hur förökar de sig? |
Viroider och prioner -förökar sig genom att invadera celler |
|
|
Vilket ärftligt material finns inuti virus? Vad kan omge viruspartikeln? Hur kan dem analyseras? |
Materialet: DNA eller RNA, enkel- eller dubbelsträngad -Kan omges av ett yttre hölje som har sitt ursprung i värdcellens membran -Kan analyseras genom elektronmiskroskopi och röntgediffraktion |
|
|
Hur har viruset uppstått ur evolutionen? |
Man vet inte exakt hur: -möjligen kopllades loss nukleinsyror som började existera på egen hand |
|
|
Vilka organismer kan angripas av virus? |
Vissa virus verkar bara angripa en viss art, men tycks kunna överallt angrip vilken organism som helst |
|
|
Hur byggs nya viruspartiklar? |
Dess nukleinsyror ger signaler till värdcellen för att tillverka fler virus |
|
|
Vad är en bakteriofag? |
Virus som angriper bakterier för att föröka sig |
|
|
Vad är en lytisk cykel? |
Virusets livcykeln av att hitta värdcellen, spruta i nukleinsyran för att tillverka fler virus, och sedan döldsintegrera med cellen |
|
|
Vad är en lysogen cykeln? |
När nukleinsyran inkuberas istället inuti cellen tills någon förändring i miljön frigör eller aktivera den och bygger nya virus |
|
|
Vad är en profag? |
DNA-avsnittet med virusets arvanslag |
|
|
Beskriv lysogen cykeln, kortfattat |
1. Viruset hittar en värdcell och sprutar i nukleinsyran med profagen
2. Profag blir en del av värdcellens DNA ring 3. Värdcellen delar och förökar sig 4. Profagen blir aktiverad på något sätt 5. Virus tillverkas och spränger värdcellen |
|
|
Beskriv en retrovirus (RNA-virus) livcykel, kortfattat |
1. Viruset hittar en värdcell och fastnar sig till den 2. RNA:et i viruset kopierar sig och blir till DNA med omvänt transkriptas, som förs in i cellkärnan; använder en speciell enzym 3. Cellkärnan tillverkar DNA med virus transkriptas, som lämnar cellen i form av nya virus |
|
|
Hur vet man att virus är ett viktigt inslag för evolutionen? |
Ibland tar upp viruset värdcellens DNA, som överförs till andra celler (möjligen andra av annan art), som bidrar till evolutionen |
|
|
Ange exempel på virustyper |
-DNA-virus, dubbelsträngade: adenovirus, herpesvirus -DNA-virus, enkelsträngade: t.ex. parvovirus -RNA-virus, enkelsträngade: t.ex rotavirus |
|
|
Förklara DNA-virus jämfört med RNA-virus |
DNA-virus: långsamma förändringar RNA-virus: snabba förändringar som är svåra att kontrollera |
|
|
Kapitel 10 |
Kapitel 10 |
|
|
Hur fördelas växternas vävnader i olika "organ"? |
Tre typer av organ: -hud -grundvävnad -ledningsvävnad |
|
|
Vilket ursprung har blommans delar? |
Alla delar betraktas som omvandlade blad |
|
|
Vad betyder totipotenta? |
Det betyder att de flesta cellerna i en organism (t.ex. växter) kan ge upphov till en ny individ, "kloner" |
|
|
Ange exempel på hur växtceller är totipotenta |
-Varje cell har "utrustningen" i DNA:et för att växa en ny individ -Man kan klippa nästan någon del av växten för att bevisa detta |
|
|
Ange exempel på växters tillväxtzoner |
-skottspetsen; har rotmeristem -rotspetsen -stammen -kambiet, mellan bark och ved i träd |
|
|
Hur byggs cellväggen upp? |
Den byggs upp av cellulosa, kolhydratmolekyler och även vedämnet lignin |
|
|
Varför behövs plasmodesmer? |
För att tillåta en förbindelse mellan cellerna i en växt fungerar plasmodesmer som "porer" i cellväggen |
|
|
Hur förökar sig växter? |
Könlig eller könlös förökning |
|
|
Hur kan växter "sorteras" efter livslängd? Det vill säga, vilka olika livslängder finns det i växter? |
1. Perenna - de som lever en gång och dör, t.ex fast kan blomma många gånger 2. Annuella - de som blommar en gång om året 3. Två åriga växter 4. De som blommar en gång efter flera år |
|
|
Ange exempel på växter med obegränsad livslängd |
-örtartade perenna växter -de som klonar sig könlöst -svampar (inte en växt) -träd som skapar kollinier genom rötterna |
|
|
Ange olika sätt att pollinera en blomväxt |
-fågelpollinering -vindpollinering -insektpollinering |
|
|
Kapitel 11 |
Kapitel 11 |
|
|
När använder växter cellandning? |
-i rötterna dygnet runt -över jorden, på natten |
|
|
Vad kan en autotrof organism? |
-den är inte beroende av andra organismer för energi eller byggmaterial |
|
|
Vad är en kloroplast? Hur fungerar den? |
En grön organell inuti växtcellen. Den fångar upp ljus och skickar de bildade sockerarter genom cytoplasman till olika delar av växten
-har dubbel membran -innehåller tylakoider (runda) och stroma, vätskan |
|
|
Vad sker i stroma? |
Koldioxidfixering händer härinne |
|
|
Vad sker i tylakoiderna? |
Fotokemiska reaktioner |
|
|
Nämn tre typer av plastider (en organell som inkluderar kloroplaster) |
1. kloroplaster - gröna, utför fotosyntes 2. leukoplaster/amyloplaster - vita, färglösa, finns i underjordiska organ 3. kromoplaster - röda, gula; finns i blommors kronblad |
|
|
Vad trodde man innan fotosyntesen upptäcktes? |
Att växter levde av humusämnena i marken |
|
|
Hur tidigt förstod man fotosyntesens summaformel? |
-På början av 1800-talet CO2 + H2O --> kolhydrater + O2 |
|
|
Hur visade man experimentellet vilka våglängder ljus som används i fotosyntesen? |
Genom att skina trådalg med olika färger ljus kunde man se när aeroba bakterier samlade is stora mängder kring växten -rött och blått ljus fungerar bäst |
|
|
Vilken roll har vatten i fotosyntesen? När förstod man detta? |
Syret i vattnet oxideras till syrgas, -II till 0; denna "reducerande förmåga" överförs från syret till kolet med hjälp av NADP+ -1930-talet förstod man detta |
|
|
Hur tas de energirika väteatomerna om hand? |
Med den laddade vätebäraren NADPH, H+
|
|
|
Nämn stegen i fotosyntesens ljusreaktion |
1. Fotosystem II
2. Vätejoner transport och elektrontransport 3. Fotosystem I 4. ATP-bildning |
|
|
Förklara fotosystem II |
-Ljusenergi tas upp av "antennen" -Energin för bort elektroner, som tvingar reaktionscentret att ta upp nya elektroner från vattnet (vilket delar vattnet) -metallen mangan är viktig här |
|
|
Förklara elektrontransporten och vätejonernas transport |
-Elektroner förs till Fotosystem I för att hjälpa bilda NADPH, H+k -Vätejoner förs till insidan tylakoiden för att orsaka en överskott av vätejoner |
|
|
Förklara fotosystem I |
-Vätebäraren bildas med hjälp av solenergi och elektronerna som fördes till ljusinfångande antennen |
|
|
Förklara ATPs bildning |
-ATP bildas när överskottet av vätejonerna förs genom tylakoidens membran, som i cellandning |
|
|
Vad består ljusinfångande "antennerna" av? |
-klorofyll a och b -karotenoider |
|
|
Vad används ljusenergin till i fotosystem II? |
Att bryta ner vatten till O2 och H+, samt elektroner som förs till fotosystem I |
|
|
Varför behövs fotosystem I? |
Mer ljusenergi behövs för att bilda NADPH, H+, vilken fångas upp av fotosystem I |
|
|
Vilka våglängder används i kloroplastens fotosyntes? |
-ordentligt rött mellan 670nm och 700nm |
|
|
Vilka tre punkter används ljusenergin till i ljusreaktionen? |
1. vattenuppdelning - H20 blir O2, eleketroner och H+ 2. att kombinera elektroner och vätejoner med NADP+ för att bilda energirika molekyler 3. Att bilda ATP för ytterligare energi |
|
|
Jämför mitokondriens process med kloroplastens fotosyntes |
-Båda processerna använder ett överskott vätejoner för att bilda ATP |
|
|
Sammanfatta ljusreaktionen |
-Ljusenergin bryter ner vattnet för att använda vätejonerna och elektronerna att bilda NADPH, H+ och ATP -O2 bildas som en ren biprodukt, och flyter ut ur kloroplasten |
|
|
Nämn stegen i kloroplastens mörkersteg (Calvincykeln) |
1. Koldioxidfixering med rubisko och energi 3. Sockerutföring/lagring |
|
|
Förklara kort koldioxidfixeringen |
-Enzymet rubisko kombinerar CO2 med socker (5 kolatomer) för att bilda två 3-kol molekyler -använder ATP och NADPH, H+ för detta |
|
|
Förklara kort sockerutföringen |
-En del av "socker 3" förs ut ur kloroplasten eller lagras som stärkelse -En större del omvandlas tillbaka till "socker5" för att ta emot mer CO2 |
|
|
Vad är "fotorespiration"? Hur sker förluster i fotosyntes med den? |
Fotorespiration är när syrgas bindas till kolföreningen istället för kolet i CO2 -lika möjligt att rubisko för över syret oavsiktigt -sker vid hög temperatur och starkt ljus |
|
|
Beskriv bladets reaktioner |
-Bladet tar upp CO2 från luften och H2O från stammen, vilka omvandlas till kolhydrat och syre med hjälp av vätebärare och solenergi -syret kommer från vattnet |
|
|
Hur följde Melvin Calvin fotosyntes med radioaktiva kolisotoper? |
-Han tillät kolet tas upp av växten och inom kort följde och markerade var kolet hade hamnat
|
|
|
Hur många nivåer finns det i bladet? Vilka är de? |
4 delar: -huden -palissavävnaden -svampvävnaden -ledningssträngen (bladnerven) |
|
|
Hur skydds bladet mot uttorkning? |
Det skydds av en kompromiss mellan fotosyntesen och vattenhushållning |
|
|
Vad är klyvöppningarnas huvudsyfte? |
-att reglera gasutbytet mellan bladets inre och omvärlden -släpper ut vattenånga när CO2 tas upp |
|
|
Vad påverkar fotosyntesens hastighet? |
-ljusstyrka -temperatur -koldioxidhalt -vatten tillgång |
|
|
Vad är "kompensationspunkten" i växter? |
-när växter är tillräckligt svagt ljus så att nettoutbytet CO2 blir 0 |
|
|
Förklara kort skuggväxternas komensationspunkt |
Skuggväxternas komp. punkt blir en platå vid låg ljusstyrka eftersom de har en effektiv pigment för fotosyntesen vid den punkten -kan inte utnyttja starkt ljus |
|
|
Förklara kort solväxternas kompensationspunkt |
Solväxterna kommer till en platå vid hög ljusstyrka, och kan utnyttja starkt ljus bättre |
|
|
Förklara sambandet mellan fotosyntesen och temperatur |
-Hastigheten ökas med stigande temp. fram till 45 C, men effektiviteten kan vara bäst vid låg temp när cellandning också ökar med temp |
|
|
Varför klarar inga växter för hög temperatur? |
Cellandningen ökar också med ökande temp, men även att enzymer denatreras (förlorar formen) |
|
|
Vad innebär koldioxidkompensationspunkt? |
När CO2 halten är för låg blir det ingen nettofotosyntes i växten |
|
|
Förklara C3- och C4-växter |
-C3: vid normala halter CO2 i luften har den inte nått högst fotosyntes intensitet (t.ex vete); gynnas av lägre temp och högre CO2 -C4: redan vid normala halt har växten nått högst fotosyntes intensitet (t.ex. gräs); alltså högre temp, lägre CO2 |
|
|
Vad gör man i växthus med CO2 för att öka skörden? |
Genom att öka CO2 i växthus ökas tillväxten och fotosyntesaktivitet i allmänhet |
|
|
Beskriv C4-växters konstruktion i stora drag |
-Trivs mer i halvtorra och varma klimat eftersom de byggs mycket på Calvincykeln -Inuti cellerna kopplas CO2 bort och förs in av rubisko i Calvincykeln, så att fotosyntes koncentreras och foto. resp. förebyggs |
|
|
Vad innebär "C4" i "C4-växter"? |
-Det innebär att molekyler med 4 kolatomer bindar CO2 för att rubisko ska ta upp mer CO2 på grund av det ska koncentreras, alltså så att rubisko inte tar upp syre istället |
|
|
Förklara CAM-växter (Crassulacean Acid Metabolism) |
-växter som bor i extremt torra miljöer och växlar mellan natt och dag när de utför foto. -de bindar CO2 på natten och frigör det på dagen när Calvincykeln utförs -klyöppningarna är helt stängda under dagarna |
|
|
Förklara kort de tidiga vårblommornas livcykel |
-de blommar innan trädens löv spricker ut, tar up all energi till nästa år och kan ta upp H2O djupt från marken för att överleva trädens konkurrens
|
|
|
Förklara barrträd och lövfallande träd |
-Lövfallande: spricker ut sina löv sent på våren; tjäle i marken gör så att det finns för lite vatten för att slå ut löven på en gång under våren -Barrträd: Klyvöppningarna stängs under hösten tills långa dagarna kommer tillbaka och foto. kan effektivt drivas |
|
|
Hur konkurrerar mossor och lavar med högre växter? |
De kan överleva ganska uttorkat, bara för att komma igång igen när vatten blir mer tillgängligt
|
|
|
Beskriv begränsande faktorer i mineralämnesomsättning |
Omsättningen ska inte vara mer eller mindre än behövs -ämnena måste i stort sett finnas i som vattenlöslig i marken -en begränsande faktor är när ett ämne finns i för liten eller mycket mängd |
|
|
Hur kan kunskaper om mineralämnen gynna miljön? |
Hjälper med övergödning och försurning i marken: -När växter tar upp mineralerna med aktiv transport blir marken surare (överskott av H+); om vi hugger ner växterna och säljer dem kan inte mineralerna återkomma till marken |
|
|
Förklara tillverkning av konstgödning och guano |
Guano användes för gödning på 1800-talet tillsammans med HNO3 (salpetersyra) innan luftkvävet kunde fixeras på 1900-talet |
|
|
Nämn och förklara några mackronäringsämnen, samt deras brist symptomer |
-kväve: finns i klorofyll, proteiner, aminosyror; äldre blad gulnar och faller av, ygnre rödfärgas -fosfor: finns i nukleinsyror, ATP, fosfolipider; hämmad tillväxt, mörkgrön färg, äldre blad dör -svavel: proteiner, coenzymer; gulnande yngre blad, särskilt i nerverna |
|
|
Nämn och förklara några mikronäringsämnen, samt deras brist symptomer |
-järn: cellandning, fotosyntes, klorofyllbildning; gulnande blad, först nerverna -koppar: fotosyntes, cellandning, enzymaktivering; unga, gröna missbildade blad -zink: enzymaktivering, klorofyllbindning; förkortad stam, konstig bladkant, gulnande äldre blad |
|
|
Kapitel 12 |
Kapitel 12 |
|
|
Beskriv xylem |
Veddelen av växten; transporterar vatten och lösta mineralnäringsämnen från rötterna mot skottspetsen -ett rörsystem av döda celler |
|
|
Beskriv floem |
Sildelen av växten; transporterar organiska ämnen som socker och aminosyror -gjord av levande celler |
|
|
Vad är endodermis uppgift? |
Att skapa ett högt tryck inuti växtens rot; den är en barriär för att hålla in trycket -ett tätt skikt |
|
|
Var finns xylemets celler? |
I rötterna, genom stammen och ut i bladen |
|
|
Vilken energi krävs för vattentransport? |
Solenergi, inte ATP |
|
|
Var sker aktiv transport? |
I rötterna |
|
|
Vilka typer av döda celler hittas här i xylemet? |
Långsmala trakeider (rör) och rymligare kärl (cylindriska) -barrträd har bara trakeider |
|
|
Var bildas xylemet? |
I träd bildas det inuti kambiet, alltså på insidan av stammens tillväxt skikt |
|
|
Vad är skillnaden mellan kärnved och splintved? |
Kärn: förlorar vattenledande förmåga; mörkare Splint: kan leda vatten; ljusare |
|
|
Jämför möjligheterna med att trycka upp vatten |
-luftens tryck: med mycket lågt lufttryck kommer vattnet inte längre upp än ca 10 meter -rottryck: rötterna tar in lösta ämnen med aktiv transport och vatten genom osmos, men det räcker inte till 100 meter |
|
|
Förklara kortfattat hur vatten når 100m upp i trädet med hjälp av solenergi |
-Tunna vattenpelare ("kapillärer") bildas i xylemet eftersom vatten är en polär molekyl, och attraherar mer vatten genom vätebindningar -Solenergin avdunstar vattnet från bladen vilket skapar en "sug" som fylls av nytt vatten |
|
|
Förklara hur aktiv transport och cellandning orsakar att positiva joner kommer in i roten |
Positiva joner pumpas ut ur rötterna med hjälp av ATP, vilket orsakar ett underskott vätejoner samtidigt som kanaler för positivt laddade metalljoner öppnas |
|
|
Hur kommer vatten in i roten? |
Osmos; när det finns en högre koncentration näringsämnen i rötterna än i marken |
|
|
Varför måste vatten avdunsta för att få upp nringssalter till växtens alla delar? |
När vattnet avdunstar dras upp mer vatten med näringsämnen genom xylemet för de nya skotten |
|
|
Beskriv transporten av fotosyntesprodukter |
-produkterna pumpas av floemet från de gröna delarna till alla delar -floemet ligger strax innanför barken utanför vedet |
|
|
Hur kan växtens floem pumpa runt foto. produkterna? |
Aktiv transport av socker in i floemet med ATP och levande celler, trots att de förlorat cellkärnan, orsakar att mer vatten flyter in genom osmos -sockret transporteras ut i de andra cellerna samtidigt som vattnet går över till xylemet -ATP kommer från anslutande celler |
|
|
Hur varierar strömmen av foto. produkter med årstider? |
Våren: lagrade kolhydrater förs upp från jordstammen till växtens nya skott Sommaren: socker från foto. går till nya skott och rötter Hösten: kolhydrater förs nedåt för att bygga ett förråd stärkelse inför vinter |
|
|
Kapitel 13 |
Kapitel 13 |
|
|
Hur är skogsbränder ibland naturliga företeelser? |
Bränderna ger möjlighet för nya t.ex. tall att växa (de förs med vinden); då blir det mycket ljus och näringsämnen blir tillgängligare för nya växter -om man släcker bränderna upphör den här processen |
|
|
Hur hanterar växter vattenbrist? |
Klyöppningarna stängs; fotosyntes upphör i brist på CO2 |
|
|
Hur hanterar växter näringsbrist? |
Bladutvecklingen stannar upp |
|
|
Hur hanterar växter insektsangrepp? |
Växten bildar mer illasmakande ämnen |
|
|
Vad är fototropism? Gravitropism? |
Fototropism: När skottet böjs mot ljusets riktning om växten står i skuggen Gravitropism: När växten växer skottet uppåt och rötterna neråt, om jorden glider lätt iväg |
|
|
Hur "vet" växter när det är dags att blomma? |
Mestadels daglängden |
|
|
Hur påverkar auxin växtens strävan att nå ljus? |
Hormonet auxin omfördelas från skotsspetsen till cellerna på skottets skuggsida; det berättar växten på vilken sida den ska växa mer eller mindre för att rikta sig mot ljuset |
|
|
Hur verkar fytokrom? |
Ett ljuskänsligt ämne; rött ljus leder till att moleyklen blir aktiv och kan förmedla information till växtcellerna |
|
|
Hur inverkar rött ljus jämfört med mörkrött ljus? |
Rött: aktiverar fytokromet, som absorberar ljuset Mörkrött: inverkar så att fytokromet blir inaktivt |
|
|
Förklara långdags-/kortdagsväxter |
Lång: blommar endast när dagen är över en viss minimilängd Kort: blommar under långa nätter |
|
|
Hur stör gatubelysning och även åskväder växtsystemet? |
Växternas luras av belysningen att tro att sommaren fortfarande pågår även när det börjar bli hösten; då sätts inte processerna igång inför hösten |
|
|
Hur förbereder sig lövträd jämfört med barrträd inför vinter? |
Löv: tappar balden, ämnen i bladen skickas till stammen och rötterna, t.ex socker och kolhydrater
Barr: stänger kylöppningarna för att hindra avdunstning; ingen tillväxt |
|
|
Vad händer när man sätter sydliga frön i Sveriges norra delar? |
Det sprängs när trädet blir vuxet eftersom dess biologiska klocka är bered för sydliga vädermönster; det förbereder sig inte tillräckligt tidigt inför vinter |
|
|
Hur kan stärkelsekorn och auxin orsaka att skott växer uppåt och rötter nedåt? |
Effekten förmedlas av stärkelsekorn till cellerna genom omfördelning av auxin till cellerna "nedtill"; detta stimulerar skottens tillväxt och hämmar rotcellernas |
|
|
Hur verkar auxin? |
Stimulerar bl.a. sträckningstillväxt och rötters tillväxt; hämmar sidknoppars utveckling och bladfällning |
|
|
Hur verkar gibberelliner? |
"Aktiverar" växten; bidrar till att znymer bildas för att bryta ner reservnäring när växten blommar |
|
|
Hur verkar cytokininer? |
Stimulerar celldelning och knoppars utveckling; arbetar med auxiner för att bilda rötter och skott (knoppar) |
|
|
Hur verkar abskisinsyra? |
Dämpande hormon tillsammans med eten; får frön att gå in i vilstadiet; ökar rötternas förmåga att leda vatten under torra omständ. eller inför vinter; stänger klyvöppningarna -finns i båda rötter och skott |
|
|
Hur verkar eten? |
Dämpande hormon tillsammans med abskisinsyr; gasformig ner till 104 C, stimulerar inte bara den egna växten utan andra växtdelar och frukter i omgivningen att mogna -gör så att växter åldras, bladskaftens ovansida sträcks och bladen böjs nedåt |
