Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
51 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Förklara följande termer a. Proximal b. Dorsal c. Blastocyst d. Terrester e. Bilateralsymmetri f. Hermafrodit g. Lateralt h. Anterior i. Posterior |
a. Närliggande struktur/organ i förhållande till viss utgångspunkt eller centrum. b. Tydlig Ryggsida c. Tidigt utvecklingsstadier efter befruktning & visst antal celldelningar (utveckla) d. Landlevande, på land e. Hur ex. en kropp kan indelas i två symmetriska delar (utveckla) f. Självbefruktande, tvåkönad individ g. Vänster & höger kroppssidor h. Tydlig framända i. Tydlig bakända |
|
|
Skillnaden mellan exkretion & exkremet. Ge kort beskrivning av hur exkretionen fungerar, inklusive en kortfattad beskrivning av de organ som är inblandade hos följande djurgrupper; a. kräftor b. insekter c. maneter |
Exkretion = avfalls/restprod. från cellandningen Exkrement = avföring, ej restprod. utan avfall som kroppen ej kan tillgodose sig energi/näring från. a. Antennkörtel, blindsäck i huvudregionen, utsöndrar till tub där återabsorption sker, därefter till blåsa som mynnar i exkretionspor. b. Malphigiska kärl, rörliknande strukturer som mynnar ut i tarmen. c. Gastrovaskulärsystem m diffusion genom "huden" |
|
|
Redogör för de tre huvudtyperna av stadgande strukturer "skelett" som finns bland djur. Ge ett ex. från varje grupp och beskriv konsekvenser för lokomotionen i vart och ett av exemplen. |
Hydroskelett - vattentryck som skapar stadga, ex hos maneter. Fungerar bra i vatten då det ej behöver ha en bärande effekt utan snarare för att bibehålla formen hos organismen och tillåta ett mer "flytande" rörelsemönster. Endoskelett - inuti, som hos däggdjuren, ger stor rörlighet och flexibilitet, det bär upp all muskulatur och ger stadga inifrån. Exoskelett - utanpå, som hos Arthropoda. Ger stadga på utsidan, begränsar rörligheten till lederna, "osmidig" lokomotion. Exoskelett |
|
|
Beskriv de viktigaste morfologiska skillnaderna mellan en fisk & de tidiga salamandrarna, map anpassning till ett liv på land. |
- Lungor, näsborrar (utvecklas till sekundär gom & näsa) - Fenorna på främre delen av kroppen på fiskarna utvecklas till att bli mer armlika hos salamandrarna, så att de på land kan dra sig fram mha av dessa. Blir senare framben (även bakben). Benen lyfts så att kroppen ej på marken. - Muskulatur blir mer koncentrerad till extremiteterna än stjärten för att orka bära kroppstyngden på land & lyfta huvudet. Förbenat (starkare) skelett. - Ögats lins anpassas - ljus bryts på ett helt annat sätt än i vatten (plattare lins) - Örat, ljud transporteras annorlunda o krävde en lösning (trumhinna & hörselben) -Utveckling av organ för gasutbyte på land. lungor ineffektiva, kompletteras m hudandning. - Huden, skydd mot UV-strålning, skydd mot uttorkning, minimera vätskeförlust. |
|
|
Man säger ibland att fåglar är de enda nu levande dinosaurierna. Förklara hur man kan rättfärdiga ett sådant påstående? |
Inom reptilerna är fåglarna de som är närmst besläktade med dinosaurierna, från samma utvecklingslinje (utveckla, fick 3/6p på denna) |
|
|
Nyligen gjort ett antal fynd av Homo Erectus som inneburit att man ev. behöver omtolka tidigare fynd av Homo. Varför och vilka är de nya scenario man skulle kunna komma fram till? |
Har funnit skelett/kranium vilka visar på en diversetet inom H. erectus man ej sett tidigare. Jmf dessa fynd m tidigare fynd så har dessa likheter med varandra, problemet är att de tidigare fynden har lett till att man tolkat de olika fynden som olika släkten av Homo, just för att de sett så olika ut. Kanske är inte tidigare fynd skilda släkten utan faktiskt samma släkte bara att de har haft väldigt olika karaktärer inom släktet. |
|
|
I Denisovagrottan i Altaibergen har man gjort ett fynd av ett lillfingern och några tänder, som lett till sensationella nya rön. Vilka? |
Dessa har kunnat dateras väldigt långt bak i tiden och skull kunna visa på att människans utveckling/spridning från Afrika sett annorlunda ut än hur vi idag ser på den. (utveckla, fick 1,5/3) |
|
|
Beskriv livscykeln för ett hjuldjur (Rotifera). Kommentera koppling till årstider och överlevnadsvärdet för olikheter mellan årstiderna (6p) |
Reprod. börjar med att de diploida honorna lägger ägg som är haploida. Om dessa ägg ej blir befruktade utvecklas de till hanar. Detta sker i perioder då det inte finns några hannar som kan befrukta äggen. De haploida hanarna befruktar äggen, de befruktade äggen blir sk. vilägg (dessa utvecklas ej omedelbart) som sedan utvecklas till honor. Dessa kan sedan prod. nya ägg som är diploida (behöver ej befruktas), vilka utvecklas till honor. På hösten lägger dessa honor haploida ägg, vid avsaknad av hanar utvecklas alla dessa ägg till hanar och cykeln börjar om. |
|
|
Beskriv hur lansettfisk (Acrania) är byggs och redogör för likheter och skillnads med en sjöpung (Tunicata). Vilka kapaciteter eller begränsningar medför skillnaderna för respektive djur (6p) |
Lancettfisk är frilevande och kan jaga sin föda. Sjöpung är sessil och kan ej födosöka. Lansettfisk är byggd som en fisk med mun och gälar. (utveckla, fick 1p) |
|
|
Microsporidiernas placering i det eukaryota trädet har länge varit en gåta. Molekylära data visar att de hör hemma i svampriket men vad är det som gjort dem så svårplacerade? |
De har starkt reducerade mitokondrier vars DNA är flyttat till kärnan, kvar är sk. mitosomer. Detta har gett upphov till att man tidigare trott att de varit ett förstadie till den eukaryota cellen. (utveckla, fick 1/2p) Mikrosporidier är starkt reducerade obligata parasiter. |
|
|
Vad är en lav? Beskriv uppbyggnaden av en lavbål. Vad har de för spridningsstrategier? |
En lav är en symbiont som lever i symbios med andra organismer. Uppbyggnad: Övre bark Alglager Medulla Undre bark Rhizier (fästorgan) Spridningsstrategi: Fragmentering - små lavbitar. Soredier - alg + svamphyfer Isidier - bark + alg + hyfer Apothecier Basindier Konidier |
|
|
Vad är mögel? I vilken miljö finner man dem? Hur sprider de sig? |
Mikroskopiska svampar som bildar hyfer (klonar sig) och ses som en individ. Finns i fuktiga och näringsrika miljöer Förökning/spridning sker med sporer (luftburna) (har fått 1,5/2p) |
|
|
Beskriv livscykeln hos basidiomycota (basidsvampar). Rita gärna och markera var plasogami, karyogami och meios sker. Vad är det för typ av livscykel, vilket stadium dominerar. |
Två haploida (n) primärmycel av olika könstyp sammansmälter och bildar ett dikaryotiskt sekundärmycel = Plasmogami (n+n). Sekundärmycel tillväxer och bildar senare, vid lämplig tidpunkt, ett tertiärmycel i form av en fruktkropp (basidioma). Tertiärmycelet blir differentierat, specialiserade hyfer får olika funktion inom fruktkroppen. Lameller utvecklas skyddade på undersidan av hatten hos skivlingar. På lamellytan bildas ett hymenium. I basiderna i hymeniet sker karyogami (2n) och reduktionsdelning (meios). Kärnorna vandrar upp i sterigmerna & sporerna bildas. Då sporerna är mogna knoppas de av & frigörs från basidierna. Diplontisk livscykel får dikaryotisk fas dominerar. Karyogami = kärnor smälter ihop Plasogami = membran förenas och blir ett |
|
|
Beskriv/förklara följande begrepp och ge ex. på en grupp där det förekommer. a. Plasmodium b. Zoosporer c. Perithecium d. Teliosporer e. Coenocytisk |
a. flerkärnig cellmassa - Slemsvampar b. flagellerade (gameter) sporer m. en/två flaneller - Gisselsvampar c. Flask- eller klotformad fruktkropp som utmärker kärnsvampar (formgrupp). Asci (sporsäck/sporangie) bildas här. Hos Pyrenomyceter (Ascomycota - Sporsäckssvampar) d. Vilosporer Hos Rostsvampar e. Sammansmältning av celler/cellvägar till flerkornighet, typ av syncytium - Basidsvampar (utveckla/kolla upp, fick bara 0,25/1p) |
|
|
Beskriv/förklara följande begrepp och ge ex. på en grupp där det förekommer. a. Plasmodium b. Haustroium c. Perithecium d. Arbuskler e. Meiosporangium |
a. Flerkärnig cellmassa som uppkommit genom kärndelning utan motsvarande delning av cytoplasman - Slemsvampar b. Absorptionsorgan hos växt eller parasitsvamp. Specialiserade hyfer genom vilka parasiterande svampar kan absorbera näring. c. Flask- eller klotformad fruktkropp som utmärker Kärnsvampar (Formgrupp Pyrenomyceter). Asci (sporsäck/sporangie) bildas här. Hos ex. Mjöldryga d. Trädliknande strukturer- hyfer som penetrerar enskilda rotcellers väggar, näringsutbytet sker i arbusklerna. e. Sexuell rekombination - tjockväggiga härdiga vilosporangier. Efter viloperiod sker meios i meiosporangierna & haploida zonsporer bildas. Zonsporerna ger upphov till ennu gametofyt-generation. |
|
|
Beskriv/förklara följande begrepp och ge ex. på en grupp där det förekommer. a. Zoosporer b. Sporangium c. Aesiosporer d. Coenocytisk |
a. sporer rörliga & försedda med gissel (ett/två). Fungerar som tameter eller utvecklas direkt till nya individer. Bildar en zygot efter "parning". Hos Gisselsvampar. b. Organ som bildar sporer, ex. sporgömme, sporkapsel, sporsäck. c. Sporer med Två kärnor, kedjelika formationer Hos Rostsvampar d. avgränsande cellväggar saknas, flerkärnighet i cell/struktur. |
|
|
Redogör mkt grovt för Homo erectus utbredning. Varifrån kom pop. ursprungligen? Vad hände med H. erectus tillslut? Vad hände med den delen av pop. som blev kvar i området H. erectus kom från? |
H. erectus levde i Asien och härstammar från H. ergaster i Afrika. De populationer av H. ergaster som vandrade ut till Europa & Asien kallas Homo erectus. H. erectus dog sedan ut. H. ergaster utvecklas till H. sapiens & H. neanderthalensis (ut ur Afrika). Senare koloniserar H. sapiens resten av världen och H. neanderthalensis utrotas. |
|
|
Hur kan man utifrån detaljer i skelettet avgöra om en av människans ancestorer gick upprätt på två ben eller ej? |
Bäckenets storlek (minskat) och hur höft- & knäled är konstruerade visar på upprätt gång, mer utåtvinklad knäled & annan vinkel i höftleden. |
|
|
Förklara innebörden av följande termer a. Ventral b. Homolog c. Atrium d. Radiärsymmetri e. Gastrula f. Korda g. Distal |
a. Tydlig Buksida b. Utvecklingsmässigt samma ursprung c. steg i embryonala utvecklingen av hjärtat. d. återfinns ofta hos fastsittande djur. e. fas i den embryotiska utvecklingen (betyderliten mage). Inbuktning i plastulan bildas, yttervägg = ektoderm, innervägg = endoderm. Mellan dessa skikt utvecklas senare mesodermet. Skeendet kallas gastrulation. f. Nervrör (kan sedan bli ryggsträng) g. Längst bort ifrån... motsats till proximal som är närmast placerat ex. hjärtat. |
|
|
Förklara kortfattat följande termer a. Mesoderm b. Parallell utveckling c. Choanocyt |
a. Det mittersta av den tidiga embryonala utvecklingens kroppskikt, ligger mellan ekto- och endodermet. b. biologisk utveckling där två arter eller artgrupper i något eller några avseenden inte utvecklas i olika riktningar efter det att de skilts ut från en gemensam förfader. c. Typ av cell hos svampdjuren |
|
|
Endoparasiter har specifika svårigheter i samband med reproduktionen, nämligen att komma från en värdindivid till en annan. Beskriv hur problemet lösts hos en valfri parasitisk plattmask (Platyhelminthes). Ange vilken art du beskriver. |
Sugmaskar (trematoda) är alla endoparasiter. En som tillhör Plattmaskarna (Platyhelminthes) är Binnikemasken (Cestoda). Livscykel: Ägg hamnar på marken vi exkrement. Vissa djur, ex. grisar, äter avföringen och väl inne i grisens tunntarm kläcks äggen. De borrar sig sedan genom tarmen till en muskel, där kapslar de in sig i en cysta. I cystan kan de ligga i dvala i flera år. När muskeln äta av ett annat djur kläcks cystorna och larverna färdas till tunntarmen där de håller sig fast med hakar eller sugskålar. Masken har kontinuerlig tillväxt med avknoppning i bakänden. |
|
|
Beskriv mundelarna hos en gräshoppa (3p). Förklara vilken roll och betydelse just mundelarna haft i leddjurens evolution (3p). |
Insekternas mundelar, tuggapparaten, består av ombildade extremiteter. Då de har många potentiella byggstenar kan de ha stor variation i hur mundelarna kan se ut vilket är en av anledningarna till att de är så mångordiga. Klarar nästa allt vad gäller födointag (bitande, sugande, stickande+sugande, lapande). |
|
|
Beskriv de viktigaste skillnaderna i muskulaturens organisation mellan Rundmaskar (Nematoda), Daggmarkar (Annelida) och Kräftdjur (Arthropoda) (6p). |
Annelida - Har yttre cirkulära muskler och inre längsgående (longitudinell) muskulatur. Hudmuskelsäckar. Nematoda - Enbart längsgående muskulatur. Musklerna går till nerverna, inte tvärtom, som är det normala. Hudmuskelsäckar? Arthropoda - Har tvärstrimmig muskulatur i separata muskelgrupper, arrangerade i isolerade segmentala band. Inte hudmuskelsäckar. |
|
|
Hur är ett nässeldjur (Cnidaria) uppbyggt? Vilka celltyper finns, vad har de för funktion, var finns de? Ange vilket djur du väljer som exempel (6p). |
Manet (diploblastisk = två kroppsskikt) Epidermis - Skydd (yttre lager), avgränsar mot omgivningen. Gastrodermis - Omsluter gastrovaskulärsystemet Celltyper (i epidermis): Cnidocyter (nässelcell) - har cilier (cnidocil) som känner av beröring. Nässelcellerna sitter omslutna av en Epitelmuskelceller. Sinnesceller m. cilie som känner av beröring. Körtelceller m. cilier (i gastrodermis) åstadkommer blandning i magen. Körtelceller utsöndrar enzymer som spjälkar födan i magen. (Näring tas in genom fagocytos) |
|
|
Beskriv respiration hos fåglar (Aves). Vilken är den viktigaste enskilda skillnaden gentemot däggdjur (Mammalia) (6p) |
Är ett enkelriktat luftflöde i lungorna hos Aves, vilket gör syreupptagningen mycket effektiv. (Luftsäckar förekommer också vilket gör fågeln lättare) |
|
|
Respirationen äger rum på olika sätt i olika djurgrupper & i olika organ/strukturer. Ge en kortfattad beskrivning av de organ som är inblandade i gasutbytet hos följande djurgrupper. a. kräftor b. sjögurkor c. däggdjur d. spindlar e. insekter f. maneter |
a. gälar - bihang på gångbenen, rader av lameller b. vattenlungor - bihang från kloaken (rytmiska rörelser ger cirkulation). Anv. till både närings- och gastransport. Vissa har hemelsystem = tydliga kärl & regioner m peristaltisk pumpning. c. lungor - alveoler -> kapillärer -> hjärtat pumpar runt blodet -> syrefattigt blod tillbaka till lungor -> utandning d. boklungor - består av säck m. öppning på kroppens undersida, ytförstorande effekt. e. trakésystem - gasutbyte sker i trakeoler (de finaste rören), har fuktig spets för att O2 ska kunna lösa sig. f. gastrovaskulärsystem - matspjälkning & gasutbyte i samma organ. |
|
|
Beskriv hur huden är uppbyggd generellt hos ryggradsdjuren (Craniata). Ange två karaktärer i huden som är unika för däggdjuren (6p). |
Generell uppbyggnad: - Epidermis (överhud) - Dermis (läderhud - segt fodral) - Subcutis (lucker bindväv), dämpande mellan hud & muskulatur. Tillkommande hos däggdjuren: Hår- & svettkörtlar - värme/temp.reglerande funktion. Muskel till varje hårstrå. Svettkörtlar specialiserade i armhålor (revir/signalfunktion). Talgkörtlar (fettprod.) gör huden vattenavstötande |
|
|
!! Redogör för de viktigaste grundläggande skillnaderna i skelett & muskulatur som skiljer mellan fåglar (höna/duva) & däggdjur (människa/katt/råtta), samt beskriv vad detta får för konsekvenser för deras rörelseförmåga. (svaret behöver utvecklas) |
Höna: Stel ryggrad (bäckengördel) = ökad stabilitet Lilla bröstmuskeln fram ger hävstångseffekt tillsammans med den stora bröstmuskeln. Bröstbenskam fäste för flygmuskler ger låg (och central) tyngdpunkt. Reduktion och sammanväxning i handen - vingar Benen har reducerad muskulatur Ihåligt skelett. Katt: Utvecklad nackmuskulatur för att hålla upp huvudet. Skuldergördeln & främre extremiteterna drivs huvudsakligen av abdominal muskulatur. Rörlighet ryggrad, smidighet - men varför |
|
|
Beskriv hur en sjöstjärna (Asteroidea, Echinodermata) är uppbyggd (6p) |
Femfaldigt radiärsymmetrisk. Munnen nedåt. Från magsäcken går körtlar ut som bihang till magen och fyller ut armarna nästan helt. Coelomet är fyllt med vatten. Gonader i armarna Kalkplattor i huden Slangfot med kanal som går in i stjärnans centrum (funktion?) |
|
|
Beskriv hudmuskelsäckens konstruktion, samt coelomets konstruktion hos en Daggmask (Annelida) och en Rundmask (Nematoda). Redogör för hur de skillnader som finns påverkar djurets lokomotion (6p) |
Annelida: Kutikula - Epidemis - Cirkulära muskler - - Längsgående muskler - Parapodier Nematoda: Tjock elastisk kutikula (ömsas 4ggr/livstid) Längsgående muskler Pseudocoel = vätskefylld, fungerar som hydrostatiskt skelett & transporterar näringsämnen runt i kroppen. Epidermis - Muskellager - Pseudocool Skillnader i lokomotion: |
|
|
Redogör för likheter och skillnader i kroppstålighetens (coelomets) uppbyggnad & funktion hos Rundmaskar (Nematoda) & Ringmaskar (Annelida), och dels för likheter & skillnader i hudmuskelsäckens uppbyggnad. Vilka praktiska konsekvenser medför dessa morfologiska skillnader för djuren? (se över svaret, utveckla coelomet?) |
Nematoda (Ecdysozoa): Muskler enbart längsgående, ger stela ineffektiva rörelser. Pseudocoel, fylld med vätska som fungerar som hydrostatiskt skelett. Annelida (Lophotrocozoa): Yttre cirkulära muskler och intre longitudinella = hudmuskelsäck. Rak tarmkanal m framträdande svalg, mage & baktarm. Peristaltisk lokomotion. |
|
|
Beskriv livscykeln hos en öronmanet (Scyphozoa, Cnidaria) |
Sessil (fastsittande) asexuell polyp & motil (frilevande) sexuell medias. Medusa producerar ägg/spermier. Har sexuell & vegetativ förökning. Sexuell: Honor prod. ägg som blir befruktade av spermier som hanarna släpper i vattnet. Ägget blir en planulalarv, som sitter kvar på munarmarna (växer & skyddas). Planulalarven släpper från munarmarna (frisimmande) & fäster på hårt underlag där den äter & växer till sig under ganska lång tid. Polyp bildas, strobilation, & mognar, ser ut som en tallriksautomat. Kloning sker här, asexuell avknoppning. Polyp mognar & producerar små medusor, en larv (Ephyra) som simmar iväg & växer till en fullvuxen individ som sedan kan reproducera sig. |
|
|
Redogör för hur ett svampdjur (Porifera) är uppbyggt: vilka celltyper finns, vad har de för funktion, var finns de? Beskriv också hur djurets organisation påverkas av dess storlek (6p). |
Porocyter - Rörformade celler för vattenströmning, reglerar intag. Från ytan till atrium. Sållar bort för stora partiklar. Choanocyter - Ger vattenström mha flaneller, fagocyterar. Amöbocyter - Får näringspartiklar fr Choano, fullbordar nedbrytningen. Tillverkar spikler & spongin Pinacocyter - Platta celler, täcker svaldjurets yttre, likt ett epitel (pinacoderm). |
|
|
Redogör för viktiga egenskaper hos insekterna som bidragit till att deras exempellösa förmåga att bli så många, både arter & individer (6p) |
Små, flygande = Kan inta mängder med nischer. Små, ej resurskrävande individer. Tjock kutikula som skydd, hindrar vattenavdunstning Malpighiska kärl tillåter ordentlig återabsorption av H2O ur exkretionsprodukterna. Välskyddet gulerikt ägg. Metamorfos minskar inomartskonkurrensen, larver & vuxna individer har stora olikheter, kan även ha olika födoresurser. Allt detta ger dem stor konkurrensfördel! |
|
|
Exkretion äger rum på olika sätt i olika djurgrupper & i olika organ/strukturer. Ge en kortfattad beskrivning av de organ som är inblandade i avlägsnandet av metaboliska restprod. hos följande djurgrupper: Kräftor, Daggmaskar, Däggdjur, Rundmaskar, Insekter & Maneter. |
Kräfta - Antennkörtel, blindsäck i huvudregionen, utsöndrar till tub där återabsorption sker, därefter till blåsa som mynnar i exkretionspor. Daggmask (Annelida) - Metanefridier, icke förgrenade rör, öppna i båda ändar, mynnar i porer på kroppsytan. Däggdjur - Njurar med nefron (urinbildande enheter), med återupptag av H2O. Rundmask (Nematoda) - Exkretionskanal i sidolisterna, består av en enda cell som ofta är H- eller U-formad. Osmoregulatorisk funktion. Insekt - Malphigiska kärl/rör, mynnar i bakre delen av tarmen. Återabsorption av H2O till blodet. Manet - Gastrovaskulär -system med diffusion genom "huden". |
|
|
Förklara skillnaden mellan extremet & exkretion. Beskriv de inblandade organen eller kroppsdelarna hos Plattmask (Lophotrochozoa), Daggmask (Annelida) & Gräshoppa (Arthropoda) (6p) |
Exkretion = avfalls/restprod. från cellandningenExkrement = avföring, ej restprod. utan avfall som kroppen ej kan tillgodose sig energi/näring från. Plattmask - Exkretion: protonefridier, förgrenat med cilieceller, sk. flamceller, skapar vattenström som genererar ett undertryck så att slaggprod. förs ut via porer på kroppsytan. Exkrement: Grenat tarmsystem Daggmask - Exkretion: metanefridier, ej förgrenade rör, öppna i båda ändar. Från kroppshåla -> Nefridier -> Porer på kroppsytan. Exkrement: Rak tarmkanal m. pharynx, mage & baktarm. Gräshoppa - Exkretion: Malphigiska kärl -> Malpighiska rör, mynnar i tarmen. Exkrement: Magtarmkanal mynnar i anus, bakre abdomen. |
|
|
Förklara kortfattat följande termer: a. Allatois b. Metamorfos c. Distal d. Pedicillarie e. Ventral f. Falsifierbarhet |
a. En av fosterhinnorna hos kräldjur, fåglar & däggdjur (avfalls/urinsäck). b. Förändring i kroppsform, ex. ägg -> larv -> puppa -> adult c. Belägen (relativt sett) långt bort från en utgångspunkt/centrum. (Motsats = proximal) d. Pincettliknande organ på kroppsytan på Sjöstjärnor (Tagghudingar). Plockar bort skräp/parasiter som försöker settal. e. Tydlig buksida, intill eller riktad mot buksidan av kroppen. f. Att det är teoretiskt möjligt att motbevisa. Metodologiskt krav inom vetenskapen för att en teori skall anses vara vetenskaplig. |
|
|
Förklara kortfattat följande termer: a. Placenta b. Spiralklyvning c. Homologi d. Lateral e. Aposematisk f. Pterygot |
a. Moderkaka, tillfälligt organ hos däggdjur av honkön under graviditet. Förser fostret m. näring & syre förbinder modern & fostret. b. Hos protostomer (ecdyso- & lophotrochozoa), 1/4 vridning efter varje klyvning. (Jmf. radiärklyvning som är en symmetrisk delning hos Deuterostomer.) c. Likhet/gemensamt ursprung sett till specifika morfologa eller genetiska egenskaper. d. Höger/vänster, lägesangivelse, belägen vid sidan om, utgående från sidan. e. Varningsfärger (färgteckning) som varnar att djuret är giftigt. f. Vingförsedd insekt (Paleoptera = "gamla" vingar, Neoptera = "nya" vingar). |
|
|
Redogör för generella anpassningar i skelettets organisation hos terrestra fyrfota djur som gynnar följande egenskaper (olika anpassningar för resp. egenskap) - snabb lokomotion - ökad kraft i rörelse av extremiteter - förflyttning genom hopp |
Snabb lokomotion: Benens placering (reptil vs. mammal) fötterna +- under kroppen. På tå (naglarna), springa snabbt - "långa"/små (reducerade) fötter ex. häst, häl långt upp på benet. Ökad rörelsekraft: Kraftiga ben (ex. grävlingens framben), bröstbenskam hos fåglar, för att fästa starka muskler & klara av den kraften. Hopp: Hävstångseffekt, hälens placering och längden på vad/lår-ben avgör denna effekt. |
|
|
Beskriv hur en sjöstjärna (Asterias, Echinodermata) är byggd. Redogör för vilka organ & strukturer som är inblandade i lokomotion, respiration & metabolism, samt översiktligt hur de fungerar (6p). |
Lokomotion - Slangfötter m. sugskål på undersidan av armarna (kan böjas, styrs av vattentryck & muskulatur) tillhör amulakralsystemet. Respiration - Hudgälar, andning genom diffusion Metabolism - Ambulakralsystemet. Från magsäcken går körtlar ut och fyller armarna nästa helt. Föda tas in, spjälkas & skickas ut i armarna för att spjälkas ytterligare. Mun nedåt, anus uppåt. |
|
|
Fylogenetiska trädet! |
|
|
|
Redogör för de viktigaste grundläggande skillnaderna i skelett & muskulatur som skiljer mellan reptiler & däggdjur, samt beskriv vad detta får för konsekvenser för deras rörelseförmåga (6p) |
- Skelett: Benens ställning, under/utanför kroppen. - Muskulatur: Reptiler: Skuldergördel & främre extremiteter drivs huvudsakligen av abdominalmuskler. Segmenterad muskulatur, Däggdjur: Förstärkta muskler på extremiteterna så de kan jobba självständigare. Mindre segmentgrad muskulatur. Konsekvenser av detta: Smidigare och mer "förfinat" rörelsemönster hos däggdjur än hos reptiler. |
|
|
Jmf. magtarmkanalen mellan en Sjöstjärna, Haj & Fågel. Vad är gemensamt, vad skiljer? |
- Sjöstjärna: mun, mage, körtlar(tarmar?), anus (ambukralsystem) - Haj: svalg, magsäck, lever, pancreas, tarm m ytförstörande spiralveck, ändtarm - Fågel: svalg, kräva, körtelmage, muskelmage, duodenum, tunntarm, blindtarmar, tjocktarm, ändtarm, kloak. |
|
|
Beskriv & jmf. magtarmkanalen från tänder till ändtarm hos ko, häst, gris & hund. Redgöt för likheter & skillnader, och förklara konsekvenser av skillnaderna. |
- Ko: - Häst: - Gris: - Hund: |
|
1. Brödsvamp (Porifera) 2. Lövmask (Annelida) 3. Blåvinge (Arthropoda) 4. Blåval (Däggdjur, Chordata) 5. Blåmes (Fågel, Chordata) 6. Blåmussla (Mollusca) 7. Rundmask (Nematoda) 8. Ätlig sjöborrs (Echinodermata) 9. Huggorm (Reptil, Chordata) 10. Ätlig groda (Amfibie, Chordata) |
1 (3, 7) - A = Ecdyzozoa (2, 6) - B =Lophotrochozoa (8, 4, 5, 9, 10) - C = Deutrostomer |
|
1. Daggmask (Annelida) 2. Duva (Chordata) 3. Groda (Amfibie, Chordata) 4. Kammanet (Ctenophora) 5. Krabba (Arthropoda) 6. Krokodil (Reptil, Chordata) 7. Människa (Däggdjur, Chordata) 8. Rundmask (Nematoda) 9. Snigel (Mollusca) 10. Torsk ( Fisk, Chordata) Ange även kladerna på A, B, C |
4 (5, 8) - A = Ecdysozoa (1, 9) - B = Lophotrocozoa (10, 7, 2, 6, 3) - C = Deuterostomer |
|
1. Sandmask (Annelida) 2. Sandlöpare (Fågel, Chordata) 3. Sandödla (Reptil, Chordata) 4. Sandräv (Däggdjur, Chordata) 5. Sandskädda (Fisk, Chordata) 6. Sanddollar (Sjöborre, Echinodermata) 7. Strandpadda (Amfibie, Chordata) 8. Rundmask (Nematoda) 9. Bläckfisk (Mollusca) 10. Kammanet (Ctenophora) 11. Sjöpund (Tunicata, Chordata) |
10, 11, 2, 3, 4, 7, 5, 6, 8, 9, 1 |
|
1. Havsanemon (Cnidaria) 2. Blodigel (Annelida) 3. Ollonborre (Arthropoda) 4. Åkersork (Däggdjur, Chordata) 5. Orre (Chordata) 6. Bläckfisk (Mollusca) 7. Rundmask (Nematoda) 8. Sjölilja (Echinodermata) 9. Krokodil (Reptil, Chordata) 10. Åkergroda (Amfibie, Chordata) |
1 (2, 6) - A = Lophotrochozoa (3, 7) - B = Ecdysozoa (8, 10, 9, 5, 4) - C = Deuterostomer |
|
1. Brännmanet (Cnidaria) 2. Blodigel (Annelida) 3. Blåvinge (Arthropoda) 4. Blodhund (Däggdjur, Chordata) 5. Blodfasan (Fågel, Chordata) 6. Blåmussla (Mollusca) 7. Rundmask (Nematoda) 8. Ätlig sjöborre (Echinodermata) 9. Huggorm (Reptil, Chordata) 10. Salamander (Amfibie, Chordata) 11. Krokodil (Reptil, Chordata) |
8, 10, 5, 11, 9, 4, 3, 7, 2, 6, 1 |
|
|
Ett antal evolutionära nyheter som dök upp hos Craniatas incestro förefaller ha samverkat & bidragit till dessa djurs evolutionära framgångar. Redogör för de fördelar muskulaturen i tarmen, neuralkam, sinnesplattor & förmåga till mjölksyraprod. medförde, samt evolutionära konsekvenser av dessa (6p.) |
|
|
|
Redogör översiktligt för människans evolution. Ex. med några arter ur släktena Australopithecus & Homo. Berätta om vilken ordning uppträdde, var de levde, vilka gav sig ut på vandring, vart vandrade de? Vilka tror man gick upprätt på två ben & hur kan man avgöra det (6p.) |
. |
