Bakteriologi

Front 1

Proteus spp.

Back 1

Proteus vulgaris
Proteus mirabilis
Hund - urinvägsinfektion, urinsten. Mirabilis även otit.
Proteus - många olika värddjur inklusive människa
Mirabilis - hund, katt, nöt mfl
Svärmar, ej enstaka kolonier
Normala tarmfloran. Fakultativ anaerob, opportunist, peritrika flageller
Gramnegativ liten stav. Oxidas-, Katalas+, laktos-, glukos+, indol-, sockerrörsjäsning
CLED-agar motverkar svärmning

Front 2

Escherichia coli

Back 2

Tarminfektioner och septikemi. Extraintestinala infektioner, sepsis. Ödemsjuka hos gris. Hemorragisk kolit hos människa. Diarré. Mänga värddjur, inkl. människa
Virulensfaktorer: Adhesiner på fimbrier, kapsel, endotoxin-LPS, exotoxin-verotoxin+enterotoxin, hemolysin
Medelstora (3-6mm) opaka, kladdiga, gråvita kolonier
Normalflora i tarmen. Karaktäristisk lukt
Fakultativt anaerob, bildar ej sporer, motil - peritrika flageller, kan ske konjugation.
Gramnegativ stav, oxidas-, katalas+, laktos+, indol+, växer på McMonkey, vissa stammar har hemolys (patogena), BG-agar för att skilja på E.coli och Salmonella

Front 3

Salmonella spp.

Back 3

Salmonella enterica subsp. enterica
Tarminfektioner, extraintestinala infektioner, bakteriemi
Diarré. kräkningar, buksmärta, feber. Matförgiftning. Kan vara symtomfri. Många värddjur inkl. människa
Virulensfaktorer: Flageller, adhesiner/fimbrier
Medelstora och gråvita opaka kolonier (2-4 mm)
Fakultativt intracellulära, fakultativt anaerob. Peritrika flageller.
Gramnegativ stav, oxidas-, katalas+, laktos-, indol-, BG-agar ej gulfärgning runt kolonierna pga laktosnegativ, XLD-agar svarta kolonier med röd/lila färg på agarn, MRSV-agar svärmning. Sockerrörsjäsning för Salmonella

Front 4

Klebsiella pneumonie

Back 4

Nöt - koliform mastit, kalv och föl - lunginflammation, ston - endometrit, hund - urinvägsinfektion
Virulensfaktorer: LPS, kapsel, adhesin, sidephorer
Gråa, runda, glänsande och mukösa kolonier (2-3mm)
Fakultativt anaerob, opportunist
Gramnegativ stav, bildar par eller korta kedjor, ej hemolys, oxidas-, katalas+, laktos+ (svagare än E.coli), glukos+, indol-, SELMA för mjölkprov, CLED för urinprov

Front 5

Yersinia spp.

Back 5

Yersinia pestis
Yersinia enterocolitica
Yersinia pseudotuberculosis
Pestis - böldpest och lunginflammation, drabbar människa, katt och hund. Vektor - loppa. reservoar - gnarare
Enterocolitica - homo: yersinios (matförgiftning), gris: enterit (grov- och tunntarm), får: abort. Reservoar - gris.
Pseudotuberculosis - liknande tuberkulos, nekros i lever, mjälte, lymfknutor. Homo: magsmärtor och feber. Drabbar människa, idisslare, fågel, gnagare
Virulensfaktorer: Yops - virulenta ytproteiner
Y. enterocolitica: små (1-2mm) halvgenomskinliga kolonier, som blir mörkröda i centrum ("bulls-eye") på CIN-agar.
Fakultativt anaerob, tänkbart biologiskt vapen, Y.pseudotuberculosis och enterocolitica har peritrika flageller. Enterocolitica - psykrotrof
Gramnegativ stav, oxidas-, katalas+, laktos-, glukos-, indol-, ureas- (pestis) + (pseudotuberculosis och enterocolitica), arterna har olika kolhydratfermentation - sockerrörsjäsning, CIN-agar med mannitol och pH-indikator

Front 6

Pseudomonas aeruginosa

Back 6

Nöt: mastit, abort. Häst: corneasår, metrit. Får: inflammation i hud. Hund: otit. Drabbar nöt, får, häst, hund, mink, fjäderfä, människa, reptiler mm.
Virulensfaktorer: LPS, exotoxin, pyocanin, pyoverdin (sideophor), adhesiner/pili, invasiner, kapsel, hemolysin
Stora, plana och grönaktiga kolonier (2-4mm) med oregelbundna kanter och typisk metallglans.
Fakultativt anaerob. Har karaktäristisk lukt: karamell, smultron eller hallonsoda. En del stammar producerar ett grönt fluorescerande pigment, pyoverdin. Vissa har även blått pigment, pyocanin. Monotrik flagell. Kan bilda biofilm. Opportunist. Resistent mot många antibiotika, naturlig resistens.
Gramnegativ stav, ibland klar hemolyszon, oxidas+, katalas+, laktos-, glukos+, indol-, 5-rörs sockerjäsning

Front 7

Burkholderia spp.

Back 7

Rots (Glanders) hos häst. Zoonos. Luftvägsinfektion. Hudinfektion med uppsprickande små bölder och sår där varet är mycket smittförande.
Strikt aerob. Finns ej i Sverige. Anmälningspliktig. Krävs liten infektionsdos. Tänkbart biologiskt vapen.
Gramnegativ kockoid stav, katalas+, ingen hemolys, fermenterar ej kolhydrater

Front 8

Actinobacillus spp.

Back 8

Actinobacillus pleuropneumonie
Actinobacillus equuli
Actinobacillus ligneriesii
pleuropneumonie - pleuropneumoni hos svin (unga oftast)
Equuli - septikemi hos föl
Ligneriesii - trätunga (actinobacillos) hos nöt, granulom i tunga och intilliggande lymfknutor
Gråvita kolonier
Fakultativt anaeroba. Normalflora i luftvägar och munhåla.
Gramnegativ kockoid stav, vissa hemolyserar (pleuropneumonie lite), oxidas+ (v), katalas+ (v), glukos+, laktos+, indol-, identifiering med 5-rörsjäsning

Front 9

Pasteurella multocida subsp. multocida

Back 9

Atrofisk rhinit, nyssjuka svin, deformerat tryne. Pneumoni hos svin och nöt. Septikemi och mastit hos nöt. Hönskolera. Orsakar infektion vid kattbett på människa (zoonos) och andra katter.
Virulensfaktorer: kapsel, adhesin på fimbrier, dermonektrotiskt exotoxin (orsakar deformerat tryne och nekros av hud och ben), LPS (lunginflammation), endotoxin (septikemi)
Fakultativt anaerob. Normalflora i munhåla och luftvägar hos flera djurslag. Karaktäristisk lukt. Liknar M.haemolytica.
Gramnegativ kockoid stav, enskilt, i par eller korta kedjor. Ingen hemolys, vissa stammar ger grönaktig avfärgning. Katalas+, oxidas+, glukos+, laktos-, indol+, sockerrörsjäsning

Front 10

Mannheimia haemolytica

Back 10

Luftvägsinfektion (pneumoni) på får och nöt. "Shipping fever". Septikemi på lamm. Mastit hos får.
Virulensfaktorer: adhesiner, kapsel, leukotoxin (lyserar neutrofiler och trombocyter), LPS
Små gråaktiga kolonier (1-2mm)
Fakultativt anaerob. Ofta infektion som följd av stress. liknar P.multocida. Ingen karaktäristisk lukt.
Gramnegativ liten stav, svag hemolys, oxidas+, katalas+, glukos+, laktos v, indol-, vissa stammar växer på McConkey, Sockerrörsjäsning

Front 11

Bordetella bronchiseptica

Back 11

Primär och sekundär luftvägsinfektion på många djur. Hund: kennelhosta (rinit). Gris: nyssjuka (tillsammans med P.multocida)
Virulensfaktorer: fimbrier, LPS, cytotoxiner
små, vita och blanka kolonier (1-2mm)
Obligat aerob. Aerosol smitta. Fråga efter bakterien på remissen.
Gramnegativ liten stav, enskilt eller i par, tunn hemolyszon, oxidas+, katalas+, indol-, fermenterar ej kolhydrater. Smith-Baskerville-medium (selektivt)

Front 12

Moraxella bovis

Back 12

Keratokonjuktivit på nöt (pink eye), grumlig cornea, ulcus. Vektor: fluga.
Virulensfaktorer: Pili (för adhesion till epitelceller i hornhinnan), hemolysin och hyaluronidase, cuytotoxin (lyserar epitelceller)
små torra kolonier (1-2mm)
Aerob
Gramnegativ liten stav, oftast hemolys, oxidas+, katalas+

Front 13

Haemophilus parasuis

Back 13

Glässers sjukdom (transportsjuka) på svin. Pneumoni, ledinfektioner, förlamning.
Fakultativ aerob. Ej vanlig i Sverige.
Gramnegativ liten stav, oxidas+, katalas+, indol-

Front 14

Erysipelothrix rhusiopathiae

Back 14

Rödsjuka hos svin. Röda, romboida fläckar på huden pga inflammation i och runt blodkärl som orsakar proppar och skador. Akut (död) och subakut (hudförändringar) och kronisk (ledinflammation, hjärtklaffsinflammation) form. Led/klövinflammation hos lamm. Drabbar även andra djur. Reservoar: gris, gnagare, fåglar, fisk. Zoonos - drabbar oftast riskgrupper. Lokal kutan form är vanligast=erysipeloid. Hudinflammation. Systemisk sjukdom, ledinflammation.
Virulensfaktorer: kapsel, vävnadsnedbrytande enzymer: fosfolipas, hemolysin, neuraminodas, hyaluronidas
Små genomskinliga, opigmenterade kolonier (0,2-1mm)
Fakultativt anaerob. Naturligt förekommande i vatten och jord. Utsöndras i kroppssekret och träck. Tålig bakterie. Överlever intracellulärt i fagocyter.
Grampositiv kort stav (avfärgas lätt), ibland smal alfahemolyszon, oxidas-, katalas-, indol-, laktos+, glukos+

Front 15

Listeria monocytogenes

Back 15

Listerios. Drabbar alla varmblodiga djur oftast svagare individer, vanligast hos idisslare (ffa får och nöt). Kan hos människa ge ögon-, gastrointestinala (matförgiftning) och hudinfektioner. Neural form: vanligast hos djur (kringsjuka). Septikemisk form: fokala nekroser i lever och myokardium. Blodförgiftning, hjärt- och hjärnhinneinflammation, ögoninflammation, mastit. Metrogen form: abort, kastning, död eller sjuk unge.
virulensfaktorer: Internalin (membranprotein som inducerar fagocytos), listeriolysin (ett hemolysin), ActA (iför intracellulär spridning), intracellulär
Små (0,5- 1 mm) kolonier
Fakultativt anaerob. Psykrotrof. Omgivningsbakterie. Motil med peritrika flageller. Fakultativt intracellulär (epitelceller, monocyter, fagocyter). Anmälningspliktig. Tänkbart biologiskt vapen. Smittar oftast via livsmedel: ensilage, ej värmebehandlad lax, ost, mjölk, chark. Ange misstanke på anamnes.
Grampositiv lång smal stav, hemolys. Oxidas-, katalas+, indol-, glukos+, laktos+ OCLA-agar gröna kolonier pga β-glukosidas och utfällning pga lecitinas. Sockerrörsjäsning.

Front 16

Trueperella pyogenes

Back 16

Mastit, bölder, pneumoni mm på nöt, gris, får, get m.fl. Drabbar olika organ.
Mycket små vita, opaka och blänkande kolonier (0,2-0,5 och 0,2-1,0 mm i diameter efter 1 respektive 2 dygn).
Normalflora i näs- och munhåla. Opportunist. Fakultativt anaerob. Varproducerande.
Grampositiv kockoid stav i V-form eller filament, β-hemolys (klar hemolys). Katalas–

Front 17

Actinomyces bovis

Back 17

Aktinomykos/aktinos (lumpy jaw, strålsvamp). Kronisk inflammation i käkbenet. Följd till skador i munhålan. Drabbar nöt och häst.
Små opaka kolonier (0,5-1 mm i diameter).
Normalflora i munhålan. Fakultativt anaerob. Växer långsamt.
Grampositiv liten böjd stav i grenade filament. Katalas-, oxidas-, indol-, glukos+

Front 18

Corynebacterium spp.

Back 18

Corynebacterium pseudotuberculosis
Corynebacterium renale
C.pseudotuberculosis: “Böldsjuka”(kaseösa granulom i lymfknutor) hos får, get, alpacka.
C. renale: urinvägsinfektion, cystit, pyelonefrit hos nöt och får.
Orsakar oftast varig inflammation.
C. pseudotuberculosis: vita till gråaktiga och vaxartade kolonier. C.renale: små gulaktiga opaka kolonier.
Normalflora på slemhinnor. Opportunist. Fakultativt anaerob.
Grampositiva kockoida stavar “kinesiska tecken”, Pseudotuberculosis: hemolys, Renale: ingen hemolys. Katalas+, oxidas-, glukos+

Front 19

Nocardia asteroides

Back 19

Kronisk pyogranulomatös inflammation i t ex hud, thorax, juver, livmoder
Brösthinneinflammation hos hund
Juverinflammation hos nöt
Abort hos gris och nötkreatur
Aerob. Saprofytiska jordbakterier, opportunist. Smittar ofta via inhalation, sår, spenkanal, (oralt).
Grampositiv stav. Katalas+

Front 20

Rhodococcus equi

Back 20

Lunginflammation och lungabscesser hos föl. Hög dödlighet. Nedsatt allmäntillstånd, hög feber, varblandat näsflöde, snabb andning, onormala andningsljud. Kronisk varig inflammation i luftrör och lungor. Bölder i lymfknutorna.
Andra djur (ovanligt): inflammation i huvudets lymfknutor. Reservoir: jord.
Stora glänsande mukoida kolonier, som ofta flyter ihop på agarplattan p.g.a. kraftig slemproduktion (kapsel). På blå- (med laktos) och Sabouraud-agar blir kolonierna lax-rosa på grund av att ett γ-karotenliknande pigment produceras.
Obligat aerob. Finns i jord och i träck hos betande djurarter och kan växa till här. Värme och torra dammiga miljöer gynnar spridning. Ofta kopplat till vissa stuterier med många föl. Typisk lukt (jordkällare, gamla stubbar el. ruttna päron). Intracellulära i alveolära makrofager. Orsakar celldöd.
Grampositiv kockoid stav, ej hemolys. Katalas+, oxidas-,indol-, fermenterar ej kolhydrater. Ger hemolys vid CAMP-test med S.aureus eller C.pseudotuberculosis.

Front 21

Dichelobacter nodosus

Back 21

Smittsam klövsjukdom D. nodosus + F. necrophorum +Trueperella pyogenes
Infektion i klövhud och klövhorn. Mild till grav form. Vävnadsnekroser, typisk unken lukt, avlossning av sula och klövkapsel.
Hälta, står på framknäna, nedsatt aptit, avmagring, feber.
Virulensfaktorer: Proteas, motilitet
Små (0,5-3,0 mm i diameter) halvgenomskinliga grå-vita kolonier efter 3-7 dagar. Växer långsamt.
Obligat anaerob. Vanligare sjukdom i tempererat klimat (ex. Aus, NZ, GB) under sommarhalvåret då vädret är varmt och fuktigt. Anmälningspliktig. Antibiotikabehandling och fotbad (zinksulfat)
Gramnegativ stor rak el. böjd stav med rundade och förstorade ändar. Katalas-, oxidas-

Front 22

Campylobacter spp.

Back 22

Campylobacter fetus subsp. Fetus
Campylobacter fetus subsp. Venerealis
Campylobacter jejuni subsp. Jejuni
Campylobacter coli
Campylobacter lari
Campylobacter upsaliensis
C.fetus subsp. fetus: Abort, enterit hos nöt och får.
C.fetus subsp. Venerealis: Infertilitet, abort hos nöt
C.jejuni: Enterit, abort, hepatit, sepsis (matförgiftning hos människa, ffa från kyckling) hos däggdjur och fågel. Zoonos.
C.coli: Enterit hos fågel och däggdjur, ffa gris.
C.lari: Enterit hos människa. Hund, fågel, skaldjur. Reservoir: avföring från friska måsar, andra fåglar och hundar.
C.fetus subsp. fetus: Små färglösa till gräddfärgade kolonier (ca. 1 mm i diameter).
C.fetus subsp. Venerealis: Små kolonier (1-2 mm i diameter) med grov yta och oregelbunden kant. Opaka och vita till ljusbruna.
C.jejuni: Små, grå och halvgenomskinliga kolonier (1-2 mm i diameter) med metallglans och smöraktig konsistens. Kolonierna har jämn kant men oregelbunden form. Kolonierna kan också vara utflytande (svärmande) och betydligt större.
C.coli: Små vita till ljusbruna kolonier (1-2 mm i diameter). Kolonierna kan bli större och flyta ut och svärma på fuktig agar.
C.upsaliensis: Små nålsticksliknande kolonier. som är icke-hemolytiska och svärmar på fuktig agar.
Mikroaerofil. Mkt rörlig. Alla utom C.fetus är termofila. C.jejuni och C.coli finns i normalfloran hos en del djur. Humana Campylobactinfektioner är anmälningspliktiga och tänkbart biologiskt vapen. Peroral smitta.
Gramnegativ böjd eller spiralformad stav, ”måsvingar”. Katalas+ (C.upsaliensis -), oxidas+, fermenterar ej kolhydrater. C.fetus växer vid 25 grader, de andra växer vid 42 grader.

Front 23

Fusobacterium necrophorum subsp. necrophorum

Back 23

Leverabscesser och klövspaltsinflammation hos nöt. Livmoderinflammation (metrit) hos kor. I blandflora vid tandlossning hos människor.
Små gräddfärgade och metallglänsande kolonier.
Obligat anaerob. Normalflora i tamen. Luktar härsket smör (el. kokt kål). Kolonierna fluorescerar i neongrönt under långvågigt UV-ljus. Kan omvandla mjölksyra till propionsyra.
Gramnegativa kockoida stavar till tunna filament. Många ger tunn hemolyszon på blodagar. Katalas-, oxidas-, indol+

Front 24

Bacteroides fragilis

Back 24

Bölder (flera djurslag t ex hund och katt). Juverinflammation och abort hos nötkreatur. Neonatal diarré hos lamm, kalv, föl, spädgris. Även människa kan drabbas.
Små, runda och halvgenomskinliga kolonier (1-3 mm i diameter).
Anaerob, men syretolerant. Finns i munhålan, luftvägar, tarm och urogenitalia.
Gramnegativ stav enskilt eller i par. Katalas+, indol-, glukos+, laktos+

Front 25

Clostridium spp.

Back 25

Clostridium botulinum
Clostridium tetani
Clostridium chauvoei
Clostridium perfringens
Clostridium difficile
C. botulinum – botulism (Slapp muskelförlamning)
C. tetani - tetanus/stelkramp (spastisk paralys) drabbar flera djurslag (ffa häst och människa). Häst känslig (stelhet, kraftig reaktion på yttre stimuli, svårt att äta, framfall av tredje ögonlocket, krampanfall och slutligen förlamning av andningsmuskulaturen, sågbocksställning, hög dödlighet), hund ovanligt. Genom sårinfektion.
C. chauvoie - Frasbrand/gasgngrän (blackleg) hos nöt och får (gris). Hälta, feber, ansvälld muskulatur som ”frasar”. Vävnaden går i nekros, ligger ofta på sidan med sträckta ben, hittas plötsligt döda. Vid obduktion hittar man mörkt missfärgade områden i muskulaturen, gas och vätska i vävnaden, illaluktande muskulatur. Peroral smitta.
Olika toxingrupper hos C.botulinum som är verksamma hos olika arter.
C.tetani: tetanolysin (underlättar toxinspridning), toxin (överstimulering), tetanospasmin (neurotoxin, binder irreversibelt till perifera nerver och transport till ryggmärgen). Inhiberar frisättning av neurotransmittorer.
C.chauvoei: Toxinet CctA (cytotoxiska som skapar porer), hyaluronidas, Dnase
C.botulinum: Stora gråvita kolonier (5 mm i diameter) med mycket oregelbunden kant.
C.tetani: På torrare blodagar kan enskilda medelstora kolonier bildas (4-6 mm i diameter). Dessa kolonier är platta, halvgenomskinliga och gråaktiga med en oregelbunden kant.
C.chauvoei: Bildar små kolonier, som lätt flyter ihop på plattan till en tät matta (”svärmar").
Anaerob. Bildar endosporer. C.tetani – finns vaccin. Anmälningspliktig och tänkbart biologiskt vapen. C.tetani och C.chauvoei har peritricha flageller och är motil.
Grampositiv stor stav (kan vara svårfärgad), ger hemolys. Katalas-, oxidas-, indol-, laktos-