Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
44 Cards in this Set
- Front
- Back
Vilka ben består hjärnskålskraniet av? |
Os frontale (pannben) Os parietale (hjässben) Os occipitale (nackben) Os temporale (tinningben) Os sphenoidale (kilben) Os etmoide (silben) |
|
Vilka ben består ansiktskraniet av? |
Os zygomaticum (okben) Os palatinum (gomben) Os nasale (näsbenet) Os lacrimale (tårben) Chocha nasalis inferior Vomer (plogben) Mandibula Maxilla |
|
Sinus |
Bihåla |
|
Foramen magnus |
Hålighet i skallen där blod och nerver går till hjärnan. |
|
Mandibulan från sidan består av: |
Processus condylaris (käkledsutskott) Processus coronideus (kronutskott) Ramus mandibulae Angulus mandibulae Corpus mandibulae Formanen mentale Processus alveolaris |
|
Mandibulan ovanifrån: |
Processus condylaris (käkledsutskott) Septa interradicularia (vägg mellan rötterna i samma tand) Septa interalveolaria (vägg mellan alveolerna) Alveoli dentales |
|
Maxillan utifrån (lateral sida) |
Processus frontalis Processus zygmaticus Tuber maxillae Processus alveolaris Foramen infraorbitale |
|
Maxillan utifrån (mediala sidan) |
Sinus maxillaris Processus frontalis Processus palatinus Canalis incisivus Processus alveolaris |
|
Foramen palatinum majus |
Hålighet för nerver och kärl i os palatinum |
|
Vomer |
Ben som ingår i nässkiljeväggen (plogbenet) |
|
Os Hyoideum |
Tungbenet bärs av: Tubgrot plus halsmuskler |
|
"Muskelns ursprung" betyder |
Den del av kroppen som sitter på den fasta kroppsdelen, så som kraniet |
|
"Muskelns fäste" betyder |
Den del av muskeln som sitter på en rörlig kroppsdel, som mandibulan |
|
Munslutande muskler |
M. Temporalis M. Masseter M. Pterygoideus medialis |
|
Munöppnande muskler |
M. Digastricus M. Pterygoideus latetalis |
|
Vad består halspulsådern av? |
Arteria carotis communis Arteria carotis interna Arteria carotis externa |
|
N. Trigeminus |
Trillignerven Odontologislt mest betydelsefulla nerven Stor sensorisk och mindre motorisk del |
|
N. Trigeminus består av |
N. Ophthalmicus (ögonnerven) N. Maxillaris (ÖK-nerven) N. Mandibularis (UK-nerven) |
|
N. Infraorbitale |
Den största grenen av n. Maxiallris som avger nervgrenar till tänder och tandkött i ÖK |
|
N. Lingualis |
Innerverar tungan och munbottens slemhinna |
|
N. Alveolaris inferior |
Innerverar tänder och tandkött i UK |
|
N. Mentalis |
Innerverar underläpp och haka |
|
Canalis mandibulae |
Mandibularkanaler, i UK för nerver och blodkärl |
|
Lymfsystemet |
Mjälte, brässen, mandlarna, lymfknutorna och lymfkärlen |
|
4 olika vävnadstyper |
Epitel - hud, slemhinna m.fl Stödje - ben, brosk, fett, blod Muskel -skelett-, glatt- och hjärtmuskulatur Nerv - |
|
Nervsystemet |
Hjärnan, ryggmärgen och nerver |
|
CNS |
Centrala nervsystemet - hjärna och ryggmärg |
|
PNS |
Perifera nervsystemet - nerverna ute i kroppen som länkar till CNS |
|
Somatiska nervsystemet |
"Viljestyrda" impulser. Syn, hörsel, smak, lukt, känsla |
|
Autonoma nervsystemet |
Automatiska funktioner som |
|
Akuttandvård inkluderar |
Ordontogensmärta och infektion Post.op. besvär och komplikationer Trauma Slemhinnebesvär Besvär av protetik |
|
Vid lokal allergisk reaktion |
Avbryt beh. Ge ev. Medhavda mediciner (Alt. Betametasom) Druvsocker vid huiergkykemi Återinandning vid hyperventilation Lågt huvudläge vid svimmming |
|
Vid systemisk allergisk reaktion |
Avbryt beh. Ge adrenalin 112 Betametasom (Vid astma salbutamol + syrgas) Övervaka noga |
|
Vid allergisk chock |
Avbryt beh. Adrenalin 112 Betametasom Friabluftvägar Plant läge med hög fothöjd |
|
Munslemhinneförändringar beror på |
Virus Bakterier Svamp Skav från exempelvis protetik Materialallergi Tumörer/cystor |
|
Första noteringar vid slemhinneförämdringar |
Färgförändringar (vit, röd eller annan avvikande färg) Sår Faktaförändring/blåsa |
|
Herpes simplex |
2 virus Symptom: klåda, blåsa, spänner Triggas av trauma, uv-strålar, trötthet, förkylning eller stress Läker på 2-3 veckor Antivirala medel |
|
Afte |
Kan utlösas av hormoner, förkylning, trauma och stress Birsta med zendium och skölj med zendiumlösning |
|
Svampinfektioner |
Ofta vid nedsatt immunförsvar Kan vara temporärt eller kroniskt |
|
Snus |
Ger lesioner, frätskador,etsskador, |
|
Eliminering genom |
Njurar Gallan Lungorna Levern |
|
Sedering tillämpas vid |
Fobi Vissa sjukdomar som CP Låg behandlingsmognad Kväljningsreflex Sömnstörningar inför behandling |
|
Att betrakta vid val av anastetika |
Toxixitet, duration, verksamma ämnen (adrenalin), |
|
Typer av anestesimedel |
Carbocain dental 3 % Citanest 3 % (adrenalin) Septocain 4 % (adrenalin) Xylocain 2 % (adrenalin) |