Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
163 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad heter cellerna som producerar slem och täcker flimmerhåren (cilierna) |
Bägarceller |
|
|
Vad är trachea uppbyggt av |
20 broskringar, elastisk bindväv och glatt muskulatur |
|
|
Hur många lober har vardera lunga |
Höger lunga har 3 och vänster 2 för att hjärtat ska få plats |
|
|
Vad täcker alveolerna |
Epitel och kapillärer |
|
|
Var sker gasutbytet |
I alveolerna |
|
|
Vad är diffusionsbarriären |
Avståndet mellan inandningsluften och kapillärerna |
|
|
Vilka celler finns i alveolerna och vad gör dom |
Typ 1: Bildar alveolväggen och är en typ av epitelceller Typ 2: Producerar surfaktant Alveolära makrofager |
|
|
Vad är surfaktant och funktion |
Diskmedelliknande ämne som minskar ytspänningen |
|
|
Vad heter de olika lager i pleuran |
Yttre lagret: pleura parietale Inte lagret: pleura viscerale |
|
|
Vad sker vid inspiration |
Diafragman trycks nedåt, trycket i alveolerna sänks och lyfts sugs ned i lungorna Luften strömmar nedåt i lungorna tills alveoltrycket och atmosfärtrycket är samma |
|
|
Vad sker vid expiration |
Passiv process med hjälp av elastiska krafter i vävnaden Sammandragning av thorax och trycket i alveolerna stiger och luften pressas ut ur lungorna tills alveoltrycket och atmosfärtrycket är det samma |
|
|
Vilka muskler används vid forcerad inspiration |
Diafragma, externus interkostalis, m sternocleidomaistoideus,m scaleni, m pectoralis |
|
|
Vilka muskler används vid forcerad expiration |
Rectus abdominus, interna interkostalis |
|
|
Vad heter nerven som förser diafragman och vilka kotor utgår den ifrpn |
Nevus phrenicus c3-c5 |
|
|
Vad sker vid inspiration vid vila |
Diafragman dras nedåt |
|
|
Vad sker vid inspiration vid fysisk aktivitet |
Accessorisk muskulatur används . Halsmuskler,bröstmuskler drar revbenen uppåt. Ökad volym -lägre tryck och luft strömmar ner i lungorna |
|
|
Hur transporteras syre i blodet |
Fritt i plasman Men främst Bundet till hemoglobin |
|
|
Vad är hjärtminutvolym |
Den mängd blod som passerar hjärtat (pumpas ut i aorta från VK)per tidsenhet. Räknas i liter per minut. |
|
|
Vad är vanlig hjärtminutvolym |
5 liter/minut i vila |
|
|
Vad är slagvolym |
Mängden blod som pumpas ut genom en av kamrarna i hjärtat under systole,per slag. Jag |
|
|
Hur ombildas co2 till hco3 |
I erytrocyterna med hjälp av enzymet karboanhydras. |
|
|
Hur transporteras koldioxid |
Fritt i plasman Bundet till hemoglobin Ombildat till bikarbonat |
|
|
Vad är hemoglobin |
Ett protein som kan transportera syre och koldioxid mellan celler och lungor |
|
|
Var sitter andningscentrum |
I medulla oblongata |
|
|
Var sitter kemoreceptorer och vad gör dom |
Sitter i medulla oblongata och registrerar co2 koncentrationen i blodet. |
|
|
Var sitter kemoreceptorer och vad gör dom |
Sitter i medulla oblongata och registrerar co2 koncentrationen i blodet. |
|
|
Var sitter perifera kemoreceptorer och vad gör dom |
Sitter i carotisbifurkationen och aortabågen. Registrerar o2 och H+ (väte) koncentrationen i blodet |
|
|
Vad styr centrala kemoreceptorer |
Arteriellt pco2 |
|
|
Vilka celler tillhör specifika immunförsvaret och gemensamt namn |
B celler o t celler Och nk celler kommer från lymfocyter Kallas lymfocyter |
|
|
Vilka celler tillhör det (inre )ospecifika immunförsvaret och gemensamt namn |
Nk celler Makrofager Neutrofila granolycyter Mastceller-frisätter histamin Basofila granol-frisätter histamin Monocyter Kallas fagocyter |
|
|
Vad tillhör det (yttre) ospecifika immunförsvaret |
Hud Flimmerhår Slemhinnor Magsyra Normalfloran |
|
|
Vad producerar benmärg |
Blodceller inkl b celler , t celler T celler mognar däremot i tymus |
|
|
Vilka lymfoida organ innehåller lymfocyter |
Lymfknutor Mjälten Tonsiller |
|
|
Antigen |
Alla molekyler som kan framkalla immunologisk respons |
|
|
Antikropp |
Produceras av b celler , flyter runt i kroppen och kan reagera med antigener på kroppsfrämmande ämnen |
|
|
Vad sker när antikroppar fäster vid antigen |
Sänder signaler till olika immunceller om att ämnet måste bort från kroppen genom fagocytos |
|
|
Vad gör mjälten |
Den lagrar immunceller och ser till att det bildas antikroppar och bryter ned förbrukade blodkroppar |
|
|
Neutrofil granulocyt |
Är bra på att bekämpa bakterieinfektioner |
|
|
Neutrofil granulocyt |
Är bra på att bekämpa bakterieinfektioner |
|
|
Eosinofil granolycyt |
Är bra på att bekämpa parasiter, astma och allergi |
|
|
Lymfocyter |
Kan vara b cell eller t cell |
|
|
Leukocyter |
Gemensamt namn för alla vita blodceller/blodkroppar |
|
|
Komplementfaktorer |
Plasmaproteiner som produceras i levern, ”Taggar” det kroppsfrämande så fagocyterna kan hitta dom lättare |
|
|
Mhc molekyler |
När fagocyter presenterar det dom har ätit på mhc molekyler |
|
|
Akutfasprotein |
Olika ämnen från levern som Förstärker effekter på immunförsvaret som respons på interleukiner |
|
|
Interferon |
Frisätts från virusinfekterade celler, säger till att bromsa proteinsyntesen och därmed bromsa spridningen av viruset |
|
|
Funktion av Th celler |
Aktiverar b och t celler Producerar cytokiner som fungerar hjälpämnen för hela immunsystemet Frisätter cytkiner(signalämnen) som ökar fagocytos Slår larm vid infektion Den t minnesceller. Bra vid immunitet |
|
|
Funktion av b celler |
Producerar antikroppar
Angriper mikrober på utsidan av cellen med hjälp av antikroppar som flyter runt fritt inkroppen |
|
|
Funktion av tc celler |
Går till angrepp på infiltrerade celler och cancerceller. Sprutar in ämnena infiltrerade celler som gör att cellerna dör ( apoptos) |
|
|
Funktion av b celler
|
Angriper mikrober på utsidan av cellen med hjälp av antikroppar som flyter runt fritt inkroppen
|
|
|
Hur mycket kissar vi ungefär per dygn |
1,5 Liter |
|
|
Vilka 4 stadier sker i njuren (nefronet) |
Filtration Reabsorption Sekretion Exkretion |
|
|
Faktorer som påverkar GFR |
Trycket från kapillärerna i glomerulus(Hydrostatiska trycket) Tryck i Bowmans kapsel Proteinosmotiskt tryck i kapillärerna |
|
|
Vad sker i arteria Renalis om blodtrycket ökar |
Det blir en kontraktion av arteriolen och kompenserar Så trycket till glomerulus hålls stabilt |
|
|
Var sker i efferent arteriolen om blodtrycket sjunker. |
Kontraktion av efferent arteriol och trycket kommer hållas stadigt |
|
|
Vad reabsorberas i proximala tubuli |
Salt,vatten,glukos |
|
|
Vad reabsorberas i uppåtgående henles slynga |
Salt |
|
|
Vad reabsorberas och sekrerar i distala tubuli |
Reabsorberar:vatten om adh är närvarande Sekrerar: syror ,kalium,urinsyra |
|
|
Vad reabsorberas i samlingsröret |
Vatten,här späs urinen ut eller koncentreras beroende på kroppens behov |
|
|
Vad sker om kroppen behöver spara på vatten |
Adh kommer utsöndras från hypofysen och då kommer samlingsröret absorbera vatten och urinen blir mer koncentrerad |
|
|
Vad gör juxtaglomerulära apparaten |
Bestämmer hur mycket renin som ska utsöndras till blodet |
|
|
Vad startar processen i juxtaglomerulära apparaten |
Om blodtrycket och blodvolymen sjunker. |
|
|
Vad gör aldosteron , var bildas det och var verkar det |
Saltreabsorption och därmed vattenreabsorption och detta leder till ökad blodtryck Bildas i binjurebarken Verkar på distala tubuli |
|
|
Vad har angiotensin 2 för funktion,verkan |
Reabsorption av vatten och natrium, påverkar även hypofysen så det utsöndras ADH. Kärlkontraktion,Sympatikus verkan Verkar på proximala tubuli |
|
|
Vad har epo(erytropoetin) för funktion |
Stimulerar benmärgen att bilda röda blodkroppar |
|
|
Vad ökar produktionen av epo |
Låg syrekoncentration |
|
|
Vilka två delar kommer öka blodtrycket |
(Ökad vattenreabsorption)MinutvolymX totaltperifertmotstånd(kontraktion av arterioler) |
|
|
Varifrån utsöndras adh och huvudsakliga effekt |
Hypofysens baklob, utsöndras när kroppen behöver spara på vätska. Detta sker främst i samlingsrören genom att öppna vattenkanaler. Detta leder till koncentrerad urin |
|
|
Vad är kreatinin och hur påverkar det gfr |
Avfallsprodukt från muskler och det sänker funktionen på gfr vilket leder till minskad njurfunktion |
|
|
Kemoreceptorer funktion och placering |
Reagerar på kemiska ämnen tex lukt smak och syre i blodet Mun/näsa/blodkärl/hjärna |
|
|
Nämn de tre proprioceptorerna |
Muskelspolar (ställning,sträck) Ledreceptorer (vinkel) Senspolar ( kraft) |
|
|
Funktion av baroreceptorer |
Graden av sträckning i blodådror ger info om blodtrycksäbdring |
|
|
Vad är det som gör att vi kan kan skilja på ryggen beröringsavstång på under 5-7 cm på ryggen och fingret under 2 mm |
Stora Receptiva områden överlappar varandra. På fingret är de små och ligger tätt tillsammans |
|
|
Mekanoreceptorer funktion och placering |
Finns på hud,leder,senor och muskler Reagerar på beröring,ställning,vibration,smärta |
|
|
Var i basilarmembranet registreras olika frekvenser |
Högre frekvens nära ovala fönstret, mellanfrekvens i mitten av snäckan och lågfrekvens i snäckans topp (apex) |
|
|
Vad sker när tryckvågor kommer in i örat |
Stigbygeln slår mot ovala fönstret som skapar vågor i trappsystemet |
|
|
Vad gör regnbågshinnan |
Den bestämmer hur mycket ljus som ska släppas in |
|
|
Var sitter stavar och tappar i ögat och vad är funktion |
Dessa sitter i retina( näthinna), skickar signaler via synnerven Stavar: ser ljus men inte färger fler stavar än tappar ,är viktiga när vi ska se i mörker( mörkerseende) Tappar: kan skilja färg , se färg(skarpsyn) Kräver goda ljusförhållanden |
|
|
Vilka är ögats 4 ljusbrytande delar |
Hornhinnan(cornea) Kammarvätska Linsen Glaskroppen(corpus vitreum) |
|
|
Vad heter stället där alla små nerver från näthinnan samlas till synnerven |
Blinda fläcken |
|
|
Varför kallas det blinda fläcken |
Det finns inga receptorer där och inga stavar och tappar finns där |
|
|
Vad har gula fläcken för funktion |
Skyddar mo solen och kan filtrera bort blåfärg och uvljus , ansvarar för skarpsyn och färgseende, här finns många tappar |
|
|
Vad leder spinothalamiska banan |
Smärta, temperatur |
|
|
Vad är en reflexbåge |
En direkt koppling mellan sensorisk och motorisk nervcell. En muskel kan då dra sig tillbaka utan att först ta sig till hjärnan först |
|
|
Vad har gliaceller för funktion |
Producerar myelin |
|
|
Vad innebär Cns |
Hjärnan och ryggmärgen |
|
|
Vad innnebär pns |
Alla nerver utanför hjärna och ryggmärg |
|
|
Vad gör det sensoriska systemet |
Skickar nervsignaler från sinnesceller till hjärnan |
|
|
Vad gör det sensoriska systemet |
Skickar nervsignaler från sinnesceller till hjärnan |
|
|
Vad gör motoriska systemet |
Skickar nervsignaler från hjärnan till muskulatur |
|
|
Vad gör det autonoma systemet |
Skickar nervsignaler till och från hjärnan som bland annat reglerar funktion av våra inre organ |
|
|
Vad gör autonoma systemet |
Skickar nervsignaler till och från hjärnan som bland annat reglerar funktion av våra inre organ |
|
|
Var har astrocyter för funktion |
Förser nervceller med syre och näring |
|
|
Oligodendrocyter |
Är en typ av gliaceller som producerar myelin |
|
|
Oligodendrocyter |
Är en typ av gliaceller som producerar myelin |
|
|
Mikroglia |
Immunceller fungerar som makrofager |
|
|
Ependymceller |
Producerar cerebrospinalvätska |
|
|
Schwannska celler |
Producerar myelin i PNS |
|
|
Vad har blodhjärnbarriären för funktion |
Kontrollerar vad som kan passera från kapillärer till cerebrospinalvätskan och hjärnvävnaden |
|
|
Vad är tight junctions |
Täta cellförbindelser mellan kapillärerna |
|
|
Vad innebär vilombranpotential och vad skapar/bibehåller den |
Det är när nervceller har en mer negativ insida än utsida i vilotillstånd. Na+K+ pumpen bibehåller och skapar vilomembranpotential |
|
|
Tricusspidalklaffen funktion |
Förhindrar återflöde till höger förmak under systole |
|
|
Tricusspidalklaffen funktion |
Förhindrar återflöde till höger förmak under systole |
|
|
Pulmonalisklaffen funktion |
Förhindrar återflöde från lungorna till höger kammare under diastole |
|
|
Bicusspidalklaffen funktion |
Förhindrar återflöde till vänster förmak under systole |
|
|
Aortaklaffen funktion |
Förhindrar återflöde från aorta till vänster kammare under diastole |
|
|
Systemkretsloppets funktion |
Pumpa syresatt blod till kroppens organ |
|
|
Systemkretsloppets funktion |
Pumpa syresatt blod till kroppens organ |
|
|
Lilla kretsloppets funktion |
Höger kammar pumpar syrefattigt blod till lungorna där det sker gasutbyte i kapillärerna, går sedan vidare tilll vänster förmak |
|
|
GH verkan |
Tillväxt Blodsocker |
|
|
ACTH verkan |
Kortisolutsöndring Höjer blodsocker Hämmar inflammation |
|
|
TSH verkan |
Höjer kroppstemperatur Reglerar ämnesomsättning Tyroxinutsöndring |
|
|
FSH verkan |
Äggmognad Spermiemognad |
|
|
FSH verkan |
Äggmognad Spermiemognad |
|
|
LH verksn |
Östrogen Testosteron |
|
|
När utlöses (tröskelvärdet )aktionspotential |
När tröskelvärdet är nått vid -40 millivolt |
|
|
Vilka två händelser sker vid aktionspotential |
Na*kanaler öppnas och natrium strömmar in och depolariserar cellen( den blir positiv) Spääningsstyrda k+ kansler gör att kalium strömmar ut och repolariserar cellen(den blir negativ igen) |
|
|
Neutransmittorer GABA Glutamat Acetylkolin Dopamin Serotonin Noradrenalin |
Glutamat-stimulerar i CNS GABA- hämmar i CNS Acetylkolin-neuromuskulär i synaps Dopamin- motorik och motivation Serotonin-aptit,sömn,lärande Noradrenalin-stress |
|
|
Vad har frontalbarken för funktion |
Val, motivation, känslokontroll |
|
|
Brocas område Wernickes område |
Broca-språkproduktion Wernickes-språkförståelse |
|
|
Brocas område Wernickes område |
Broca-språkproduktion Wernickes-språkförståelse |
|
|
Hippocampus funktion |
Hippocampus- minne och inlärning |
|
|
Funktion och placering av hjärnhinnorna |
Dura mater- hårda hjärnhinnan Arachnoidea-spindelvävshinnan Mellan arachnoidea och Pia mater, subarachnoidea finns det cerebrospinalvätska Pia mater-kärlhinnan, innehåller blodkärl |
|
|
Vilka tre delar delas nervsystemet in i |
CNS-afferenta, sensoriska nervfibrer från sinnesceller PNS-efferenta,motoriska nervfibrer till skelettmuskulatur Autonoma-självstyrande nervceller till inre organ,körtlar,glatt muskulatur, afferent och efferent .sympaticus och parasympaticus |
|
|
Cerebrospinalvätska funktion |
Reglerar tryck i kraniet Skyddarhjärnvävnaden Viktig för metabolismen och blodomloppet i hjärnan |
|
|
Dermatom |
Ett bestämt område på huden där alla receptorer skickar sina signaler in till CNS via en och samma spinalnerv |
|
|
Dermatom |
Ett bestämt område på huden där alla receptorer skickar sina signaler in till CNS via en och samma spinalnerv |
|
|
Myotom |
Bestämd muskelgrupp som mottar signaler från CNS via en och samma spinalnerv |
|
|
Pyramidbanan |
Motorisk väg , från capsula interna korsar i hjärnstammen , synaps i framhornet och ut till muskeln |
|
|
Vilka fem element utgör en reflexbåge |
1. Receptor( sinnescell) 2. Afferent del(sensorisk nerv) 3.reflexcenter(CNS) 4.efferent del(motorisk nerv) 5.effektororgan |
|
|
Vilka kotor utgår parasympatiska nervsystemet ifrån och var kopplar dom om och vilken transmittorsubstans |
S2-S4, kopplar om med ganglier nära målorganen med acetylkolin |
|
|
Vilka kotor utgår sympatiska nervsystemet ifrån och var kopplar de om och vilken transmittorsubstans |
Th1-L2, kopplar om med ganglier i gränssträngen med noradrenalin och adrenalin |
|
|
Vilka receptorer verkar parasympatiska nervsystemet på |
Muskarinreceptorer |
|
|
Vilka receptorer verkar parasympatiska nervsystemet på |
Muskarinreceptorer |
|
|
Vilka receptorer verkar sympatiska nervsystemet på |
Alfa och beta receptorer |
|
|
Var startar varje hjärtslag |
I sinusknutan |
|
|
Vad sker i AV knutan |
Av knutan fördröjer pulsen på väg ned till kamrarna , så förmaken ska hinna dra ihop sig innan kamrarna får signaler |
|
|
Vad sker i AV knutan |
Av knutan fördröjer pulsen på väg ned till kamrarna , så förmaken ska hinna dra ihop sig innan kamrarna får signaler |
|
|
Vad gör hisbunt och purkinjefibrer |
Leder snabbt ut till celler i kamrarna och då sker hjärtkontraktion |
|
|
Hur räknar man ut minutvolym |
Slagvolym x hjärtfrekvens |
|
|
Vad påverkar slagvolymen |
Preload - (ventryck)mängden blod som kommer in till hjärtat i diastole Afterload- (artärtryck)det motstånd hjärtat måste arbeta emot när det pumpar ut blodet i systole Kontraktilitet |
|
|
Hur räknar man ut minutvolym |
Slagvolym x hjärtfrekvens |
|
|
Vad sker när insulin ska in i en cell |
Cellen sätter ut insulinreceptorer som blir stimulerade av insulin, detta skickar signaler till glut4 att öppna sig och släppa in glukos i cellen |
|
|
Vad gör hormonet ANP |
Det utsöndras från hjärtat och ökar na+ utsöndring i njurarna och sänker därmed blodvolymen |
|
|
Vilka tre mekanismer sker vid hemostas |
Kontraktion av skadade blodkärl Bildning av trombocytplugg Koagulation, blodet levrar sig |
|
|
Vad är fibrinolys |
När en blodpropp ska brytas ned |
|
|
Vad producerar röd benmärg |
Erytrocyter |
|
|
Vad händer när vi andas ut koldioxid |
Vi gör oss av med vätejoner |
|
|
Vad har vi för försvar mot svängningar i pH värde |
Buffertsystem Andning Njurar |
|
|
Vad är partialtryck |
Deltryck för varje enskild gas i en blandning av gaser |
|
|
Vid vilket värde ligger vilomembranpotential |
-70 mv |
|
|
Hur mäter vi volymen luft som vi andas in och ut |
Spirometri |
|
|
Tidalvolym |
När vi andas in ett vanligt andetag , är på 500ml |
|
|
IRV |
Inspiratorisk reservvolym Mäts från ett vanligt andetag och och det man kan andas in efter det |
|
|
IRV |
Inspiratorisk reservvolym Mäts från ett vanligt andetag och och det man kan andas in efter det |
|
|
ERV |
Den luft man kan andas ut efter ett vanligt andetag andetag |
|
|
Residualvolym |
Den luft som blir kvar i luftvägarna ca 1 L |
|
|
Vitalkapacitet |
Max inandning till maximal utandning ca 5 L |
|
|
Alveolär ventilation |
Den volymen som byts ut. Tidalvolym - dead space x andningsfrekvens |
|
|
Dead space |
Den luft som ej når alveolerna 150ml |
|
|
TLC |
Totallungkapacitet. VC+RV den totala volym som lungorna kan innehålla |
|
|
Var bildas cerebrospinalvätska |
Genom sekretion från plexus choroideus sedan vidare till ventriklarna och subarachnoidea |
|
|
Hypothalamus funktion |
Temperaturcentra Reglerar hunger och mättnad Reglerar autonoma nervsystemet |
