4. Fys. Gastrointestinal

Front 1

esophagual sväljning

Back 1

En våg av kontraktioner pressar bolus genom matstrupen och övre magmunnen till magen

Front 2

hur fungerar Esophagus motorik och hur styrs den

Back 2

sväljningsmotoriken är indelad i två faser: oral/pharyngeal (1sek) och esophagus (ca10sek)

Esophagus peristaltik är kontraktioner av muskulaturen som pressar födan mot magsäcken, detta styrs via sväljcentrum i hjärnan. (??)

Front 3

faryngeal sväljning

Back 3

Efter att bolus förts mot svalget och order getts om att svälja till dom 26 svälningsmusklerna.

Bolus förs genom svalget via en komplex serie muskelaktivtet. Lyftning av struphuvudet, höjning av tungbenet, tillslutning av luftvägarna (epiglottis fälls ner) och kontraktion av svalgmusklerna. Muskler vid ingången till esophagus slappnar av, lyftes och öppnar för passage av bolus. Och då har den esofageala svälningsfasen inletts

Front 4

gastric pumps 3 faser

Back 4

När maten ligger i magsäcken och den ska blandas behövs peristaltiska kontraktioner. Dessa kallas gastric pump och består av tre faser:

propulsion: då antrum snöras åt, genom peristaltiska vågor mot duodenum, och driver mot pylorus sfinktern. Maten sönderdelas

Emtying: om maten är välarbetad tillåter pylorussfinktern att den lämnar magsäcken.

Repulsion/grinding: är maten dåligt sönderdelad drivs den tillbaka mot antrums början för att bearbetas på nytt

emtying och repulsion

Front 5

haustering och segmenting contractions

Back 5

Är när man för små avdelningar av boluset som finns i tjocktarmen, detta för att knåda innehållet ytterligare. Bollarna rör sig sakta frammåt och efter ett tak kommer en massmovement trycka ut alla segmenting contractions och göra så att allt åker ihop och vi får en stor drivande rörelse av innehållet framåt.

Front 6

Ileo-cekalsfinktern

Back 6

Mellan colon och ileum finns en backventil som gör att innehållet från colon ska kunna ta sig tillbaka till tunntarmen, (sker av gastro-ileala reflexen?)

Front 7

Magtarmkanalens motorik, 5st och tillhörande sfinktrar (ej gjord sfinktarna)

Back 7

1. Sväljningsmtorik
2. magsäcksmotorik
3. tunntarmsmotorik
4. tjocktarmsmotorik
5. defekationsmotorik (gastro-koliska reflexen)

Front 8

Mass movement

Back 8

Starka peristaltiska rörelser som driver födan mot rectum (utlöses vanligast efter måltid)

Front 9

Propultionsmotorik

Back 9

Är mellan måltiderna då tarminnehållet drivs mot colon. Ca en våg per timme gör så att tarmen rensas. Man kallar aktiviteten som driver maten frammåt för migrating myoelectric complex (MMC) Uppgiften för denna rörelse är att pressa ut maten till tjocktarmen

Front 10

pylorussfinkterns funktion

Back 10

reglerar tömningshastigheten i magen via sfinkterns öppningsgrad

Front 11

På vilka sätt kan gastro-intestinalkanalen regleras? 3 sätt

Back 11

Via nervös reglering: Autonoma (parasympatiska) och det enteriska nervsystemet

och via hormonell reglering (gastro-intestinala hormoner)

Front 12

segmentationsmotorik

Back 12

är ansluten till då man äter. Kontraktionen är till för att blanda och förflytta tarminnehållet så att allt nuddar tarmväggen

Front 13

sväljningens orala fas

Back 13

Maten tas in i munnen, smakas av, tuggas, bearbetas och formas till en lagom stor tugga (bolus) mha tänderna, musklerna i läpparna, tunga, käke och gom. Sen genom ett stort tungsvep förs bolus bakåt mot svalger och stimulerar då nerver som skickar signaler till hjärnan.

Därifrån ges orde till sväljningsmusklerna (26 olika) att starta faryngeal sväljning.

Front 14

Vad bestäms tömningshastigheten av

Back 14

x partikelstorleken
x surhetsgraden
x fett i tunntarmen

Front 15

Vilka hormoner står för den hormonella regleringen av GI-kanalen, 6st

Back 15

Gastrin
Gastric inhibitory peptide gip
Sekretin
Somatostatin
cholecytokinin (CKK)
Motilin (ökar motoriken i magsäcken och tunnt.)

Front 16

Vilka muskeltyper styr sväljningens mekanismer i dom olika faserna?

Back 16

Orala och pharyngeala fasen sker mha tvärstrimmigmuskelatur och den esophaguala med glattmuskelatur

Front 17

Tunntarmens olika delar

Back 17

Duodenum, jejunum och ileum

Front 18

tjocktarm ändtarm latin

Back 18

colon och rectum

Front 19

vilka organ ingår som komponenter till nedbrytningen av föda (GI-kanalen) Och på vilket sätt

Back 19

Spottkörtlarna, lever och bukspottskörtel.

Deras utsöndringsprodukter är nödvändiga för utnyttjandet av födoämnen

Front 20

nervcellskropparna i gi-kanalens vägg bildar

Back 20

ett tätt nätverk av nervfibrer som bildar olika plexa. Tillsammans bildar dom det enteriska nervsystemet

Front 21

Vilket nervsystem styr gi-kanalen (magtarmfunktionerna) och hur

Back 21

Det enteriska: Har massa nerverplexa runt om gi-kanalen och detta styr dom motoriska och sekretoriska magtarmfunktionerna.

Även dom Autonoma nerverna styr Gi-kanalen (t.e.x parasympatikus vid vila får Gi mkt blod och sympatikus hämmar aktiviteten hos gi vid fysisk aktivitet)

Front 22

Hur kan magtarmkanalens motorik påverkas 2st.

Back 22

Av nervsystemet, enteriska och autonoma, och även av vätskeburna substanser (metaboliter, hormoner) mm.

Front 23

segmenteringsrörelse

Back 23

Segmentering: blandningsrörelser, som innebär att det glatta cirkulära muskulaturens kontraktioner masserar maginnehållet så att enzymer och spjälkningsprodukter (maginnehållet) blandas, samtidigt så att tarmslemhinnans absorption blir mer effektiv

obs. innebär ingen transport av tarminnehållet det står dom peristaltiska rörelserna för

Front 24

Peristaltik och vilka muskler utför detta

Back 24

peristaltiska rörelser är samordnade kontraktioner som ger upphov till en tryckvåg som pressar maginnehållet framåt.

Utförs av de cirkulärt och de longitudinellt orienterade glatta muskelcellerna

Front 25

övre och nedre magmun latin

Back 25

Övre: cardia och nedre: pylorus

Front 26

Magsäckens indelningar

Back 26

Fundus: övre delen.
corpus: mitten
Sista nedre delen: antrum

Front 27

Hur sker bearbetningen (nedbrytningen) av födan i magsäcken

Back 27

Den sker dels mekaniskt genom magsäckens knådning som sönderdelar maten och kemiskt genom magsaftens verkan.

Front 28

Vad är magsäckens mekaniska uppgifter 4st

Back 28

x Sönderdela maten till mindre delar (blandar sig bättre med magsaften)

x röra om så att maginnehållet bättre blandar sig med magsaften.

x på ett kontrollerat sätt tömma magsäcksinnehållet i duodenum

x Lagring av mat som intas vid ett och samma tillfälle (1,5 liter utan att trycket ökar)

Front 29

maginnehållet på latin

Back 29

chymus

Front 30

Gastrins uppgift (3st) och tillverkas av

Back 30

x Stimulerar peristaltiska kontraktionsvågor.

x stimulerar sekretion av saltsyra och pepsinogen
x stimulerar frisättningen av insulin och glukagon från bukspottskörteln

Tillverkas av g-celler i magsäcksslemhinnan.
Hormonet frisätts då maginnehållets (i magsäcken och i tolvfingertarmens första del) pH blir förhöjt.

Front 31

Vad gör receptorerna i början av tunntarmen (duodenum och jejunum) kollar efter 3 saker och varför

Back 31

Käner av:
Det osmotiska trycket, samt pH och fettinnehåll. Magsäckens tömning kommer hämmas i närvaro av fettsyror och monogkycerider, om tarminnehållet är hypertont eller har ett pH lägre än 3,5.

På så sätt kommer inte födan ut i tarmen snabbare än vad leverns gallsalter och bikarbonat från bukspottskörteln klarar av

Front 32

magsafts beståndsdelar och funktion 5st

Back 32

består av:
saltsyra (HCL): denaturerar proteiner, antibakteriell effekt.

pepsinogen: som är förstadiet till pepsin som bryter ner proteiner.

Lipas: Enzym som bryter ner triglycerider

insintric factor: skyddar B12

Mucin och bikarbonat: bikarbonatskyddande slemlager som skyddar magen mot den sura magsaften

Front 33

Magsäckens celltyper 4st

Back 33

Parietalceller: tillverkar HCL (saltsyra) magsyra..

Peptidceller (huvudceller): pepsinogen

Muskösa celler: mucin, bikarbonat (HCO3)

G-celler: Gastrin

Front 34

magsaftssekretionen kan ske vid 3 olika faser, vilka och vilken reflex

Back 34

Cefala: Utlöses vid åsynen av mat, lukt och smak och även tanken på mat. Effekten medieras av vagusnerven.

Gastriska: 2/3 av sekretionen sker här så längde det finns mat i magesäcken. Detta sker som ett lokalt reflexsvar på mekanisk stimulering (uttänjning) och närvaro på proteiner och amniosyror och som svar på gastrin.

Intestinala: när maginnehållet når duodenum, reflexmässig och hormonell återkoppling från tunntarmens slemhinna.

Front 35

hur når födan magsäcken?

Back 35

När födan når matstrupen utlöses en reflex som relaxerar cardia så att födan kan nå fundus.

Front 36

Hur kan magsäcken rymma så stor volym (1,5l)

Back 36

Den glatta muskulaturen i magsäcken är plastisk och kan tänjas ut.
Och på grund av aktivitet i vagusnerven som relaxerar muskelvävnaden

Front 37

Hur fördelar sig maten i magsäcken?

Back 37

det vi ätit senast hamnar i mitten på magsäcken medan det vi ätit tidigare lagras närmast väggen. fett lägger sig på ytan av magsäcksinnehållet och kommer därför tömmas ut i tarmen sist.

Front 38

vilket hormon stimulerar kontraktionsvågorna i magsäcken?

Back 38

gastrin

Front 39

hur kan magsäckens tömning hämmas? och när hämmas tömingen?

Back 39

(vagusnerven?)
t.ex av receptorer som känner av osmotiskt tryck, pH och fettinnehåll.

tömningen hämmas av: närvaro av fettsyror och monoglycerider, om det är hypertont (för salt) eller för lågt pH.

Front 40

varför hämmas tömningen av magsäcken om det är hypertont, lågt ph eller mkt fett?

Back 40

för att födan inte ska komma ut i tarmen snabbare än vad leverns gallsalter och bikarbonat från bukspottskörteln klarar av.

Front 41

hur lång tid tar tömningen?

Back 41

ca 2h, men påverkas av födans sammansättning. proteiner och fetter tar längre tid än t.ex kolhydrater

Front 42

Vad är den viktigaste funktionen hos HCL (saltsyra)

Back 42

Att denaturera proteiner och ha antibakteriell verkan. pepsinogen är inaktivt innan det kommer i kontakt med saltsyran pg. av det låga pHt och blir då pepsin som bryter ner proteiner

Front 43

vad stimulerar gastrin?

Back 43

Magsäckskontraktioner, sekretion av saltsyra och pepsinogen och frisättning av glukagon och insulin från bukspottskörteln.

Front 44

Vad kan kräkningar utlösas av? 4st

Back 44

toxiska substanser och kräkmedel
retning av slemhinnan
som svar på visceral smärta
överstimulering av balansapparaten

Front 45

Vad är area postrema

Back 45

En triggerzon som är belägen utanför blod-hjärnbarriären så att kemoreceptorer här lätt kommer i kontakt med kemiska substanser i blodet.

Front 46

Hur spjälkas proteiner? vilka enzymer

Back 46

proteinerna börjar spjälkas i magsäcken av saltsyra och pepsinogen. sen i tunntarmen ( duodenum) av enzymerna chymorypsin och trypsin från pancreas. Tunntarmens förmåga att omhänderta proteiner är väldigt hög. De aminosyror som sedan återstår tas han om bakterier i tjocktarmen, i

Front 47

avföringen finns endast små proteinmängder

vad är risken med ett för högt proteinintag?

Back 47

stora proteinmängder riskerar att ge alltför stor belastning på njurarna och därmed vara skadlig.

Front 48

Vad gör exokrina pankreas? (bukspottskörteln) vad bildar den?

Back 48

producerar bukspott som töms ut till duodenum(tolvfingertarmen)
Bukspott innehåler två huvudsakliga komponenter, bikarbonat (HCO3) och enzymer

Front 49

Vad gör bukspotts innehåll, enzymer och bikarbonat?

Back 49

bikarbonat (HCO3) Gör bukspottet basiskt (höjer pHt), vilket bidrar till att netrualisera saltsyran som följer med magsäcksinnehållet ut i tarmen. ph-höjningen ger också en lämplig nivå för bukspottets alla enzymer.

enzymerna:
trypsin och hymotrypsin: spjälkar proteiner.
pancreasamylas: bryter ner stärkelser
pancreaslipas och fosfolipas: bryter ner lipider.

Front 50

Vad gör CCK (cholecystokinin) och sekretin

Back 50

Är två hormoner som bildas i epitelcellerna i duodenum. Utsöndringen av dessa hormoner stimulareas av lågt ph för sekretin och aminosyror/fettsyror av CCK. Så dessa hormoner utsöndras alltså när magsäcksinnehållet når duodenum, då stimulerar dom i sin tur utsöndringen av bukspott till duodenum.

OCH sekretin stimulerar gallproduktionen medans CCK stimulerar uttömningen av galla.

Sekretin: utsöndras av lågt pH och stimulerar då frisättningen av bukspott och produktionen av galla
CCK: utsöndras av aminosyror/fettsyror och stimulerar då frisättningen av bukspott och galla. stimulerar tarmmotoriken.

Front 51

frisättningen av bukspott, tre faser.

Back 51

cephal: lukt och smak av mat, en liten volym vätska med högt enzyminnehåll avges

gastrisk:Uttänjning av magsäcken och frisättning av gastrin stimulerar till ytterligare utsöndring av pancreasenzymer

intestinal: Den största mängden enzymer och bikarbonat utsöndras när födan når duodenum, detta utlöses av att hormonerna sekretin och cck (cholecystokin) sekretin stimuleras av när pHt sjunker (pg av magsäcksinnehållet) och frisättningen av CCK stimuleras av aminosyror och långa fettsyror.

Front 52

Vad innehåller galla 4st

Back 52

gallsalter, gallpigment, kolesterol och vatten

Front 53

Galla, reglering

Back 53

leverns gallproduktion stimuleras av sekretin och aktivitet i vagusnerven.

Frisättningen av galla stimuleras av CCK och vagusnerven, ökar i samband med fet mat genom kontraktion av gallblåsan.

Front 54

vad är galla bra för?

Back 54

har stor betydelse för tarmens fettabsorption genom att den emulgerar fetter, deltar i michellbildning och aktiverar pancreaslipas.

Front 55

Hur bildas gallstenar

Back 55

om främmande substanser hamnar i gallan eller om gallans sammansättning förändras finns risk att någon komponent (ofta kolesterol) faller ut och bildar gallstenar

Front 56

Massmovement

Back 56

Ett par ggr per dag sker starka peristaltiksa vågor i tjocktarmen (colon) som för födan från ileum till rectum, detta sker i regel efter en måltid.

Front 57

defekationreflex

Back 57

när tarminnehållet når rectum utlöser uttänjningen en defeationsreflex. Peristaltik i de distala delerna av colon och i rectum för avföringen mot anus och då relaxeras den inre sfinktern.