3. Cytologi

Front 1

3. Cytologi

Allmänt om vad cytologi är, ne

Back 1

medicinskt specialområde som omfattar diagnostik av sjukdomar, i första hand tumörsjukdomar, med hjälp av mikroskopundersökning av celler (från biopsi, exfoliativt, abrasivt prov)

Oavsett hur materialet erhållits kan man i mikroskopet känna igen inte bara cancerceller utan också deras förstadier genom förekomsten av strukturella särdrag, atypier (se atypi och dysplasi).

Cytologisk undersökning är ett komplement till mikroskopisk undersökning av snittpreparat från större vävnadsprov uthämtade genom ett större eller mindre kirurgiskt ingrepp, alternativt med hjälp av en grov nål.

Front 2

När använder man sig av cytologi, 5st

Back 2

vid:
- Diagnos av precancerösa skador

- Diagnos av tumörer

- Guidning för vidare behandling

- Spridning av tumör

- Återfall

Front 3

Vilka cytologiska metoder kan man använda sig av, 3st

Back 3

1. Exfoliativ cytologi

2. Abrasiv cytologi

3. Fine-needle aspiration cytologi/biopsi

Front 4

Vad är exfoliativ cytologi?

Back 4

Man får ut prov på celler som lossnat av sig själv. Tex de som följer med upphostat slem (sputum) och urin. Man kan även göra en sköljning av tex bronker och urinvägar och se vad som följer med ut.

Bra metod om man bara får tillräckligt med material eftersom det inte är ngt större ingrepp.

Front 5

Vilka provsubstanser tas med exfoliativa metoder? 5st

Back 5

- Cervikalt "smear" (Cellprov)

- Urin

- Lungprov

- Effusion (utgjutning) från kroppens kaviteter tex pleuran, pericardium osv.

- Cerebrospinalvätska

Front 6

vad är abrasiv cytologi?

Back 6

Man gör en skrapning av tex gallblåsan för att se om det finns celler där som tyder på cancer.

Front 7

Vad är fine-needle aspiration/finnålsbiopsi cytologi?

Back 7

Man har en tunn nål som man sticker in och sedan gör en utstrykning med + infärgning.

Snabb men väldigt lokal.

Front 8

När används fine-needle cytologi? 8 exempel

Back 8

Främst då man tar prov från:

- Bröst
- Lymfnoder
- Thyroidea
- Salivkörtlar
- Lever
- Prostata
- Pancreas
- Lunga
mm

Front 9

Vad gör man med proverna? 4st

Back 9

Man genomför tex:
- Immunofentypsklassning

- Kollar vilken fas cellerna är i

- Gör FISH/PCR

- Kollar cytogenetiken

Front 10

Vilka är fördelarna med cytopatologi? 5st

Back 10

X Mindre trauma för patienten
- man skär inget tex

X Större uppsamlingsyta
- Kan tex sticka på flera ställen med fine-needlemetoden om man vill

X Snabb diagnos

X Bekvämare för patienten
- Då man ej behöver bli nedsövd osv

X Kostnaden
- Billigare då man varken behöver mkt personal eller mkt tid som vid en operation

X Användbar vid tumörundersökning
- Lättare att komma åt speciella ställen i jämförelse med biopsi (provtagning från vävnader) och man kan ta flera stick

Front 11

Vilka nackdelar finns med cytopatologi? 3st

Back 11

- Osäker tumörklassificering

- Ofta för lite celler i proverna

- Man får reda på spridning men inte i vilken utsträckning

Front 12

Vilka morfologiska parametrar kan tyda på att ngt är fel? 7st

Back 12

X Celluläritet
- Får man tex väldigt mkt celler från en gammal kvinnas bröst kan man ana att ngt är fel då kvinnor får naturlig atrofi i hög ålder

X Cellarrangemanget

X Cellernas storlek och form

X Cytoplasman
- Kan vara mkt svårbedömt men sköldkörtelprov är vanliga

X Nukleoler
- Ser man förändringar i nukleolen tyder det på en aktiv cancerform. Dessa förändringar kan ses vid mikroskopering

X Mitos
- Atypiska mitoser kan upptäckas

X ECM och cellulär bakgrund

Front 13

Vad karaktäriserar en malign cell? 6st

Back 13

- Cellulär och nukleär polymorfism (inom samma population av en art finns två eller flera distinkta varianter)

- Hyperkromasi (brukar visa sig vid infärgning då den binder mkt mer färg i kärnan då)

- Cellkärnan blir större och cytoplasman mindre

- Cellen är ofta förstorad och ofta multiplicerad

- Hög mitoshastighet

- Atypisk mitos

Front 14

Vilket virus kopplas cervixcancer ihop med?

Back 14

Framför allt HPV 16 & 18 men även HPV 31 & 33.

Front 15

Hur ser statistiken för cervixcancer ut

Back 15

I Sverige är det ca 470fall/år. Kan upptäckas vid cervikal cellprovtagning.

Utgör 10% av alla cancerformer i hela världens hos kvinnor.

(Omkring 30 % av de kvinnor som får livmoderhalscancer har avlidit fem år efter diagnosen. (Motsvarande siffra för till exempel bröstcancer är 12 %)) - Gardasil.se

Front 16

Dysplasi, ne

Back 16

Inom patologi innebär dysplasi vissa mikroskopiskt iakttagna avvikelser från det normala i en vävnad (oftast en slemhinna), främst förekomsten av vävnadsceller som företer atypi.

Dysplasi tolkas i regel som ett förstadium till cancer. Dysplasi kan gradindelas efter hur stor andel av cellerna som är atypiska och hur djupt ned från en slemhinneyta som sådana celler kan iakttas: indelningen har samband med storleken av risken för cancerutveckling.

Front 17

Skillnad på dysplasi och atypi, ne

Back 17

Medan dysplasibegreppet är knutet till en helhetsbedömning av ett vävnadsprov gäller atypi enskilda cellers morfologi.

Front 18

Vilka är de precancerösa stadierna till cervixcancer?

Back 18

HPV-infektion --> Mild dysplasi (Liten förändring av cellerna)

=CIN 1 --> mild dysplasi

= CIN 2 --> moderate dysplaso

=CIN 3 = allvarlig dysplasi/ Carcinom in situ sever(squamosacellscarcinoma)

Front 19

Hur ser screeningprogrammet ut för kvinnor? (cervixcancer)

Back 19

Cellprovtagning för kvinnor mellan 23-50 år vart 3:e år-

50-60 år = Vart 5:e år

Detta introducerades på 60-talet.

Front 20

Vad kollar man efter vid provtagningen?

Back 20

Vid provtagningen kan man upptäcka just tecken på HPV-infektion, atypi av någott slag, dysplasi av ngn grad och/eller squamosacellscarcinoma