Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
36 Cards in this Set
- Front
- Back
|
21. hudens patologi sparris
Vad har huden för funktioner? 6st |
Huden är kroppens största organ och har som uppgift att:
- Stå emot yttre påfrestningar ( tex. infektioner, strålning) - Immunologisk reglering - Skydda mot vätskeförlust - Reglerar kroppstemperaturen - Förmedlar känselsignaler till nervsystemet - Producerar tillsammans med solljuset vitamin D |
|
|
Vilka 3 huvudlager består huden av?
|
1. Överhud
- Epidermis 2. Läderhud - Papillära dermis och retikulära dermis 3. Underhud - Subkutis |
|
|
Vad i sin tur består epidermis av för lager?
|
1. Hornlagret
- Keratinlagret. Stratum corneum 2. Kornlagret - Granulära lagret. Stratum granulosum 3. Taggcellslagret - Stratum spinosum 4. Basallagret - Stratum basale 5. Basalmembranet |
|
|
Vilka cellförbindelser förekommer i epidermis?
|
X Desmosomer
- Sammankopplar celler mekaniskt för ökad motståndskraft och stabilitet i vävnad X Hemidesmosomer - Förankrar basalceller till basalmembranet X Basalmembran - Har ngt som kallas Lamina lucida och Lamina densa. - Dessa ligger båda mellan epidermis och dermis |
|
|
Vad betyder följande:
Squama Papel Macula Bulla Vesikel Fissur eller rhagad Pustel Ulcus Erytem Krusta Cicatrix |
Squama= Fjäll
Papel = Knottra Macula = Fläck Bulla = Blåsa Vesikel = Liten blåsa Fissur/Rhagad = Spricka Pustel = Varblåsa Ulcus = Sår Erytem = Rodnad Krusta = Skorpa Cicatrix = Ärr |
|
|
Tex vilka olika dermatiter kan man få? 4st
|
- Allergiska eksem
- Psoriasis - Lichen planus - Lupus Erythematosus |
|
|
Vilka olika grupper av infektioner kan man få? 3st
|
- Svampinfektion
- Bakterieinfektion - Virusinfektion |
|
|
Vilka olika kvisslor/blåsor och sår kan man få? 5
|
X Akne vulgaris
X Bensår X Pemfigus (blåsbildande hudsjukdom) X Pemfigoid X Epidermylosis bullosa |
|
|
Vilka sorters hudcancrar kan man få? 3
|
X Basalcellscancer
X Skivepitelcancer X Malignt melanom |
|
|
Vad är egentligen eksem? 2 sorters eksem
|
Det är icke-specifika utslag som kan ha varierande orsaker. Det kan antingen vara:
X Icke-allergiska eksem - Kan vara irritationseksem - Venöst eksem (som kan uppkomma pga venös insufficiens) X Allergiska eksem (sk. Atopisk dermatit) - Kan vara böjveckseksem - Kontaktallergi - Läkemedelsallergi - Erythemamultiforme X Akut eller kronisk dermatit |
|
|
Hur skiljer man akut och kronisk dermatit åt histologiskt sett?
|
X Akut:
-”Svampiga” blåsor - Kan vara vätskefyllda - Ej tydliga retepegs. - Lymfatiska celler invaderar vävnad genom dilaterade kärl. X Kronisk: - Tydligare retepegs - Kollagen - Tjockt keratinlager |
|
|
Vad är Erythema multiforme? (hur ser det och lokalisation, kan utlösas av vad, svårare varianter, histopatologi)
|
- Det är en allergisk reaktion som ofta visar sig på händer, fötter, armar och ben som ett cirkulärt utslag. I vissa fall är det mer utbrett.
- Erythema multiforme kan utlösas av infektioner (tex herpes), sol eller pga läkemedel. - Det finns svårare former av denna sjukdom som även drabbar slemhinnor i ögon och mun - Histopatologin är varierande och okaraktäristisk så man brukar ta en biopsi för att utesluta andra hudsjukdomar |
|
|
Vad är lichen planus? (vad är det och lokalisation)
|
Det är en autoimmun lichenoid dermatit som uppträder på hud (handleder, underarmar, underben) och slemhinnor (munhåla, kön).
|
|
|
Vad är psoriasis?(vad är det, vilka får den, uppträder vart, vad sker cellulärt)
|
Autoimmun psoriasisdermatit. Den är kronisk med ärftlig benägenhet.
Uppträder främst på armbågar, knän, bål och hårbotten Karaktäriseras av en hög omsättning av epidermis (ca. 4 dagar) |
|
|
Vad är lupus erythematosus? dess 2 olika sorters
|
En autoimmun lupusdermatit. Finns två sorter. DLE och SLE.
X DLE = Discoid lupus erythematosus - Är begränsad till huden - Uppträdet främst på ansikte, huvud och öron X SLE = Systemisk lupus erythematosus - Är en systemisk sjukdom som inte alltid ger hudförändring - Kan angripa hjärta, leder, lungor, lever, njure och nerver |
|
|
Tex vilka hudsjukdomar orsakas av virus? 7st
|
X Herpes
- HSV typ 1 & |
|
|
Vilken vanlig bakteriesjukdom orsakas av stafylokocker och streptokocker?
|
Svinkoppor
|
|
|
Tex vilka svampinfektioner drabbar huden 2 st och vad dom kan heta?
|
X Fotsvamp
- Trichophyton - Epidermophyton X Ringorm - Microsporum - Tricophyton rubrum |
|
|
Vad är Acne vulgaris?
|
(vad är det, uppstår hos vilka, vad kan påverka acne)
Det är kvisslor som uppstår på huden till följd av överproduktion av talg från talgkörtla, i anslutning till hårsäck. - Uppstår främst hos unga i puberteten - Könshormoner påverkar produktionen av talg - Kan bli inflammation till följd av infektion av hudbakterier |
|
|
Hur kan bensår uppkomma? 2st
|
Det uppkommer pga:
- Venös och arteriell insufficiens - Ischemi och nekros |
|
|
Blåsbildande sjukdomar syns ofta pga spongios eller akantolys. Vad menas med dessa termer?
|
Dessa två ger intraepidermala blåsor.
X Spongios: - Är ett ödem i epidermis. Överflöd av vätska mellan keratinocyter - Typiskt tillstånd för atopisk dermatit X Akantolys - Sjukligt tillstånd där interaktionerna cellerna emellan än brutna och då cellerna lossnar från varandra uppstår en blåsa - Typiskt för Pemfigus |
|
|
Vad är Pemfigus?(vad är det, hur uppstår den, vart uppträder sjukdomen, vad kännetecknar)
|
Det är en blåssjukdom som ger intraepidermala blåsor. Detta uppstår pga autoimmunitet.
Antikroppar påverkar hur epitelcellerna sammanfogas, antikroppar som binder nämligen till proteiner i desmosomer så att dessa förbindelser blir svaga. Kännetecknas av akantolys (som var just att interaktionerna mellan cellerna bryts). - Sjukdomen uppträder inledningsvis på munslemhinnor och senare även på delar av huden tex Skalp, bröst, armhålor, ljumskar och rygg. - Ett tecken på pemfigus är att om man trycker på blåsan så ska den flyttas. |
|
|
Vilka blåssjukdomar ger blåsor som involverar basalmembranet? och vad är skillnaden på dom
|
X Pemfoid
- Som har autoimmuna grunder X Epidermolysis bullosa - Som har genetiska grunder |
|
|
Vad är pemfoid? (hur uppstår den, sjukdomsförlopp, lokaliseriing, histologiskt)
|
Autoimmunitet som resulterar i blåsor som involverar basalmembranet. Kroppens har antikroppar som påverkar hur epitelcellerna kopplas via hemidesmosomer till basalmembranet och liksom för pemfigus är cellförbindelserna svaga. Då cellerna lossnar från varandra uppkommer blåsorna.
- Inleds med kliande utslag, senare uppkommer stora, spända blåsor som först drabbar underbenen för att sedan drabba extremiteter och bål. - Finns också en slemhinner-pemfigoid som domineras av blåsor i munslemhinnan - Histologiskt ses pemfoid som subepidermala blåsor som är inflammatoriskt infiltrerat av eosinofiler. |
|
|
Vad är epidermylosis Bullosa (EB)? (vad är det, pg av vad uppstår den, när utlöses sjukdomen, vilka tre grupper finns)
|
Det är en genetisk åkomma med ärftlig benägenhet för blåsbildning i huden. Beror på dysfunktioner i basalcellernas cytoskelett eller att felet även här beror på förankringsproteiner
- Denna hudsjukdom visar sig tidigt (vilket är vanligt vid ärftliga sjukdomar) och i svåra former redan vid födseln. Blåsbildningen är indelade i 3 grupper och kan antingen ligga intraepitelial eller subepitelial: - Epidermolytisk - Junktionell - Dystrofisk Histologiskt ser man ingen infiltration av inflammatoriska celler. |
|
|
Hur går epidermolytisk blåsbildning till?
|
Den ger intraepitelial blåsbildning. Dysfunktionellt cytoskelett uppkommer i det här fallet pga mutation i gener som kodar för intermediära filament. Intermediära filament är en del av cytoskelettet.
|
|
|
Hur går junktional blåsbildning till?
|
Det resulterar i subepiteliala blåsor. Det uppkommer pga mutationer i gener som kodar för förankringsproteiner (lamininer och integriner) som ska förbinda basalceller via hemidesmosomer till basalmembranet.
|
|
|
Hur går dystrofisk epidermolytisk blåsbildning till?
|
Bildar subepiteliala blåsor och uppkommer pga mutationer i gener som kodar för förankringsproteiner som föränkrar dermis till basalmembranet.
|
|
|
I vilka celler i huden kan hudcancer uppstå i? 3st och vilken sorts cancer uppstår i dessa?
|
X Keratinocyter
- Basalcellscarcinom - Skivepitelcarcinom X Melanocyter - Malignt melanom |
|
|
Vad kan sägas om basalcellscarcinom?
|
- Urspringer från keratinocyter och är den vanligaste formen av hudcancer.
- Är starkt associerad med mutationer i tumörsupressorgenen PTCH - Det är en lokal, invasiv cancer som sällan metastaserar. |
|
|
Basalcellscarcinom kan yttra sig på 3 sätt. Vilka? och hur ser de olika formerna ut?
|
1. Superficiell basalcellscarcinom
- Ligger ytligt och buktar inte ut ngt från epidermis - Tydligt avgränsad från underliggande strukturer 2. Nodulär basalcellescarcinom - Det sker en knutformad (nodulär) tillväxt i dermis - Den har ytliga kärl - Distinkt gränszon 3. Morfeiform basalcellscarcinom - Tillväxt i dermis - Diffust avgränsad, är liksom utsmetat på och med närliggande hud. - Små, oregelbundna tumörförband i tät, fribrös stroma |
|
|
Vad kan sägas om skivepitelscarcinom (SCC)?(hur vanlig, varför uppstår den, invasiv/insitu/metastas?)
|
Det är den näst vanligaste formen av hudcancer.
- Beror ofta på mutationen på tumörsupressosgenen p53. - Även den en lokalt invasiv cancer men denna har även potential att metastasera. - Aktinisk keratos och SCC in situ är förstadier till SCC men det är låg risk att det faktiskt utvecklas till fullvärdig Skivepitelscarcinom |
|
|
Vad skillnaden mellan SCC in situ och SCC histologiskt sett?
|
X SCC in situ
- Atypiska keratinocyter i epidermis - Ökad mitos och apoptos X SCC - Atypiska keratinocyter i epidermis OCH i dermis - Ökad mitos och apoptos - Förhorningar |
|
|
Vad är egentligen födelsemärken (Nevus) för ngt?
|
Det beror på ökad tillväxt av melanocyter, sk. hyperpigmentering. De är benigna.
|
|
|
Vilka tecken kan ses på ett födelsemärke på att malignt melanom har utvecklats?
|
Asymmetry
Border irregular Colour varation (olika grad av pigmentering) Diameter > |
|
|
Vad kan sägas om malignt melanom?
|
- Det är en invasiv cancer som metastaserar
- Uppkommer ofta pga mutationer i onkogenen B-Raf - Superficiellt malignt melanom är vanligast. Ytligt spridande. - Kan växa både radiellt och vertikalt. Vid radial tillväxt finner man atypiska och ofta missfärgade melanocyter spridda i hela epidermis. Vid vertikal spridning hittar man dessa i dermis också. - Det finns olika typer av malignt melanom tex nodulärt melanom, Lentiga maligna, Lentigo maligna melanom och dessa yttrar sig olika på huden. |
