12. Infektioner Och Autoimmuna Sjukdomar

Front 1

11. Gastroenterologisk patologi

Översikt gastroenterologiska sjukdomar, 5st

Back 1

x inflammation
x mekaniska problem
x cirkulationsstörningar
x tumörer
x infektioner

Front 2

Esofagit, wiki och ne

Back 2

Vad är matstrupskatarr?

Matstrupskatarr uppstår när det sura innehållet i magsäcken backar upp i matstrupens nedre del och skadar matstrupens slemhinna. Man talar ofta om reflux-sjukdom
inflammation i matstrupen som kan uppstå akut efter nedsväljning av ett frätande ämne, såsom syra eller lut, eller vanligast genom återflöde (reflux) av surt magsäcksinnehåll. Sjukdomen kallas då ofta gastroesofageal refluxsjukdom. Symtomen är svidande smärta bakom bröstbenet och sura uppstötningar.

Ospecifik inflammation - Esofagit (symtom och vanligaste orsaken)

Front 3

Varför uppstår reflux och vad kan bidra till reflux

Back 3

Övre sfinktern i magsäcken blir slapp.

Bidrar till reflux:
x Hiatus får ett hålrum vid sfinktern/magmunnen
x choklad/kaffe gör sfinkten slappare
x ökat tryck (övervikt/graviditet) - om man ligger ner kommer bukens vikt trycka på diafragman och pressa ut maginnehåll

Front 4

dysfagi och perforation

Back 4

Dysfagi - Ät och sväljningssvårigheter.
Ex: främmande kropp, tumörer, striktur, divertikel, psykosomatik (känsla över att inte kunna svälja)

(Dysfagi är inte en sjukdom i sig utan ett symptom på något bakomliggande, till exempel stroke, struma ALS, Parkinsons sjukdom eller en tumör)

Perforation - Mkt allvarligt -> mediastinit. Esofagus går sönder - långvarig inflammation eller sjukvården kan orsaka detta
Ex. latrogent (ex gastroskopi) främmande kropp

Front 5

Esofagusvaricer

Back 5

åderbråck i esofagus

Front 6

Anledning till varicer, wiki

Back 6

Esofagusvaricer är vidgningar, åderbråck, i de ytliga blodkärlen i esofagus, matstrupen. Bråcken uppstår när blodet från bukorganen har svårt att rinna den vanliga vägen via levern tillbaka till hjärtat. Det försämrade blodflödet genom levern gör att en hel del blod kommer att rinna via blodkärlen i esofagus, varpå dessa ytliga kärlen vidgas och blir sköra.
Oftast uppstår Esofagusvaricer som en komplikation vid levercirros, som i sin tur ofta beror på alkoholism

Front 7

Maligna tumörer i esofagus

Back 7

x skivepitelscancer
x framförallt män, äldre drabbas
x patogenes: alkohol, tobak, silikatfibrer
x skivepitelscancer vs adenocarcinom
x barett's esofagus - precanceröst tillstånd

Front 8

barret's esofagus, wiki

Back 8

Barretts esofagus är en sjukdom då celler i nedre delen av matstrupen omvandlas till en annan mer syratålig sort (skivepitel blir cylinderepitel), genom så kallad metaplasi. Detta sker då magsyra ofta och länge felaktigt befunnit sig i matstrupen. 10 % av de individer som söker vård för uppstötningar har Barretts esofagus. Barrets esofagus höjer risken för matstrupscancer.

Front 9

Barret's esofagus

Back 9

x metaplasi - skivepitel till körtelepitel

x förstadie till adenocarcinom.

Front 10

Gastrit, 3 st olika

Back 10

Gastrit: magkatarr i ventrikel (magsäck)

akuta: erosiva hemorrhagiska

Kroniska: heliobacter pylori, autoimmuna

övriga: bakterier, virus

Front 11

Ulcus

Back 11

sår i slemhinna

Front 12

Ulcus pepticum 2 st olika och skillnad på dem

Back 12

Magsår

finns ulcus ventriculi och ulcus duodeni (duodeni vanligare än ventrikelsår 5:1)
ventriculus är magsår i magsäcken och duodeni är i duodenum.

Duodeni är vanligare, unga drabbas mest av duodeni och framförallt män drabbas av båda sorternas magsår i huvudsak

Front 13

Ulcus pepticum

Back 13

obalans mellan sårgörande (hyperaktiv magsaft) och skyddande faktorer (mucin)

Hur drabbar ulcus pepticum unga vs äldre

Front 14

Komplikationer som kan uppstå pg av ulcus pepticum

Back 14

x ärrskrumpning
x penetration, ex till pancreas
x perforation
x blödning
x canceromvandling

Front 15

Ventrikelcancer, wiki

Back 15

Magsäckscancer (ventrikelcancer) eller magcancer är en cancer i magsäcken.
Kronisk magsäcksinflammation och kronisk infektion av Helicobacter pylori ökar risken för magsäckscancer. Illamående och smärta, framför allt vid matintag, är vanligt. Även viktnedgång, svart avföring och blodiga kräkningar förekommer. Gastroskopi med åtföljande biopsi görs i princip alltid. Kirurgi är den rådande behandlingen vid magsäckscancer.
Varje år upptäcks 1 000 nya fall av magsäckscancer i Sverige. Sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder. De flesta, cirka 75 procent, är över 65 år när de får sin diagnos. Det är något vanligare att män får sjukdomen än kvinnor och ärftliga anlag kan ge en ökad risk för magcancer. Under de senaste åren har magsäckscancer minskat i Sverige.

Front 16

Ventrikelcancer

Back 16

x Patogenes/etiologi: 4% kvinnor, 6% män
x 75% efter 50 års ålder
x måltids och dryckesvanor
x hereditet
x heliobacter pylori
x precancerösa förändrigar:
Polyper
atrofisk gastrit (autoimmun gastrit)

Front 17

Vanligste lokalisationen i magsäcken för ventrikelcancer

Back 17

50% i antrum (nedre delen, vid nedre magmunnen)

Front 18

Ventrikelcancer spridning

Back 18

x regionala lymfkörtlar (virchows körtel)
x hematogent (lever, lungor och hjärna) leder oftast till döden
x peritoneum och ovarier (krukenbergtumör)

Front 19

Infektioner i tunntarm 2st

Back 19

x virus (rotavirus, norwalkvirus)
x bakterier: e.coli, salmonella, campylobacter, yersinia

Symtom: illamående..

Front 20

Malaabsorption, wiki

Back 20

Malabsorption eller malabsorptionssyndrom är ett antal sjukdomstillstånd som beror på felaktig digestion eller absorption av födoupptag i matspjälkningssystemet.
Malabsorptionen kan drabba ett eller flera födoämnen beroende på typen av sjukdom och kan leda till olika typer av anemi och malnutrition.
Ett sätt att dela in malabsorptionstillstånd är:
1. Selektiva som vid laktosintolerans
2. Partiella som vid abetalipoproteinemi
3. Totala som vid celiaki

Front 21

celiaki, wiki

Back 21

Glutenintolerans eller celiaki är en autoimmun sjukdom där det finns antikroppar mot ett i glutens förekommande glykoprotein. Sjukdomen orsakar skador på tunntarmens slemhinna.
Beroende på vilket sädesslag det handlar om är glykoproteinet antingen gliadin (vete), sekalin (råg) eller hordein (korn). Antikropparna som bildas är mot gliadiner, men både secaliner och hordeiner är så lika att de också sätter igång immunförsvaret. Avenin, prolaminet i havre, verkar inte vara lika benäget att skapa ett immunsvar.

Front 22

Celiaki

Back 22

glutenintolerans

x tunntarmens villi atrofierar pg av abnorm sensivitet mot födans gluten

x det fås en sekundär kolhydratmalabsorption (dvs eftersom det är villi som bryter ner kolhydrater sker ingen eller liten nedbrytning av kolhydarterna. Bakterierna i tarmen bryter istället det dessa)

dvs. villi atrofierar pg av misslyckad t-cellssvar.

Front 23

Laktosmalabsorption (vad är det, skillnad på medfött/primärt)

Back 23

Laktosintolerans eller överkänslighet mot laktos (mjölksocker) orsakas av relativ brist på enzymet laktas. enzym bryter ner laktos till enkla sockerarter. Vid enzymbrist bryts laktosen istället ner av tarmbakterier, vilket leder till buksmärtor, gasbildning och diarré.

medfött - saknar enzymet för att spjälka laktos. innebär att kroppen inte kan bilda laktas.

Primär -(fysiologisk nedreglering) kroppen nedreglerade enzymet. Primär laktosintolerans är vanligast och beror på att kroppen efter småbarnsåren bildar mindre laktas. Förmågan att efter småbarnsåren fortsätta att bilda enzymet varierar och bestäms av ärftliga egenskaper hos varje individ.

Front 24

Inflammatorisk tarmsjukdomar 2st

Back 24

Mb Crohn
Ulcerös colit

Front 25

Mb crohn, wiki

Back 25

Mb crohn drabbar oftast slutet av tunntarmen och delar av hela tjocktarmen. Inflammationen sträcker sig över alla tarmvägglager. Buksmärta, viktminskning och diarré samt blodig avföring är vanliga symtom. Perianala fistlar (blindgångar kring anus) och aftösa sår i munnen kan förekomma. Oftast är bara delar av tarmen drabbade med tydliga gränser mellan friska och sjuka regioner.
Crohns sjukdom kan vara kopplad till ledinflammation (artrit), knölros och ögoninflammation (uveit).
Sjukdomen är kronisk och går i skov (perioder). Den är också autoimmun. Sjukdomens orsak är okänd men misstänks vara dels miljöfaktorer och dels en medfödd genetisk känslighet. Det finns ett fåtal fall då personer blivit friska

Front 26

Mb crohn

Back 26

x kan drabba hela GI-kanalen
x Alla åldrar, ingen könsdiff.
x etiologi: oklar
x makro: segmentell "patchy" garnulom
x mikro: genom samtliga vägglager = transmural

Front 27

komplikationer av mb crohn, 2st

Back 27

stenos - förträngning av anatomisk passage eller rörformig struktur. I vissa fall medfödd men mer frekvent uppkommen ur olika sjukdomstillstånd

fistlar - en onormal gång bildas från tarmen. Oftast mynnar en fistel ut nära ändtarmsöppningen och fisteln utgår då vanligen från grov- eller ändtarmen.Om det blir stopp i fisteln uppstår en ömmande böld (abscess) som innehåller var och kan ge feber.

Front 28

Ulcerös colit, vårdguiden

Back 28

Sjukdomen påminner om Crohns sjukdom, som också är en inflammatorisk tarmsjukdom. Crohns sjukdom kan drabba både tunn- och tjocktarmen. Ulcerös kolit drabbar ändtarmen och tjocktarmen och orsakar sår i tjocktarmens slemhinna. Inflammationen kan sprida sig till hela tjocktarmen eller vara begränsad till delar av den. Ulcerös kolit kan leda till cancer i tjocktarmen.
Orsaken till sjukdomen är ännu okänd, men man vet att den delvis är ärftlig.

Front 29

Ulcerös colit

Back 29

x ca 6/100.000 inv. Ofta yngre åldrar med max runt 30
x Etiologi: autoimmun?
x lokalisation: colon
x makro: stora längsgående sårgator
x mikro: inflammation endast i mucosa och submucosa

Front 30

Komplikationer av ulcerös colit

Back 30

x toxisk megacolon
x blödning
x ökad coloncancerrisk efter lång duration
x primär scleroserande choalangit, uveit, artrit etc

Front 31

Pseudomembarnös enterocolit

Back 31

x våldsamma illaluktande diarrer
x utbredda ulcerationer med beläggningar i colon
x after be handling med bredspektrumantibiotika
x clostridium difficile
x kan vara letalt förlopp

Front 32

divertikulos, wiki

Back 32

Tarmfickor. En divertikel är en "påse" som sticker ut från tarmen. Det är vanligast med divertiklar i tjocktarmen. Vid divertikulos har man ibland smärtor, förstoppning eller diarré. En inflammerad divertikel kan göra ont, och det kan bli farligt om divertikeln spricker. Då måste operation ske akut.

Front 33

Divertikulos/divertikulit

Back 33

x vanlig sjukdom, framförallt bland äldre i i-länder.
x vanligast i colon sigmoideum
x Kan kompliceras av divertikulit (inflammerad divertikulos/tarmfickor), ytterligare av ev abscess.
x etiologi: slaggfri kost

Front 34

Esofagusvaricer, wiki

Back 34

Åderbråck/varicer är blodådror, vener, som utvidgats onormalt
Esofagusvaricer är vidgningar, åderbråck, i de ytliga blodkärlen i esofagus, matstrupen. Bråcken uppstår när blodet från bukorganen har svårt att rinna den vanliga vägen via levern tillbaka till hjärtat. Det försämrade blodflödet genom levern gör att en hel del blod kommer att rinna via blodkärlen i esofagus, varpå dessa ytliga kärlen vidgas och blir sköra.

Front 35

Hemorrhoider, wiki

Back 35

Hemorrojder är en förtjockning av blodkärlsfyllda vävnader från ändtarmen som buktar ut, utanför anus.[1] En vanlig missuppfattning – även i medicinska kretsar[2][3] – är att det rör sig om rent åderbråck i anus.

Front 36

hemorrhoider

Back 36

x submuckösa varicer (se esophagusvaricer)
x drabbar 50% av befolkningen
x kan kompliceras ev ev blödning (vanligt) analfissur, incarcination ger ischemi, våldsam smärta!

Front 37

Polyper, wiki

Back 37

En polyp är en onormal vävnadstillväxt utgående från en slemhinna. Polyper kan förekomma i näsan, tjocktarmen, urinblåsan och alla andra organ i kroppen som har en slemhinneyta.[1] Är en polyp neoplastisk så kan den vara elakartad, malign. Om polypen ej är neoplastisk kan den däremot inte vara elakartad. Ordet neoplasi i sig betyder "nybildning av vävnad."
ibland kallas felaktigt en viss typ av lymfatisk vävnad i bakre delen av näshålan för polyp, se adenoid.

Front 38

Polyper

Back 38

benigna epiteliala tumörer

x tubulärt adenom
x tubulovillöst adenom
x villöst adenom

Alla har de atypiskt epitel och abnorm proliferation. Kan övergå i cancer.

Front 39

Tjocktarmscancer/colorectalcancer, wiki

Back 39

Tjocktarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och ju tidigare den behandlas desto större är chansen att man blir bra. Det är oftast äldre personer som får cancer i tjocktarmen, medan det är ovanligt att personer under 30 år insjuknar.
Tjocktarmscancer utvecklas i tarmens slemhinna, antingen ur ett sår eller en utväxt, så kallad polyp. Orsaken till sjukdomen är oklar, men om det finns tjock- eller ändtarmscancer i släkten löper man en större risk att få tarmcancer. En del kroniska tarmsjukdomar som ulcerös colit och Crohns sjukdom, innebär större risk att få cancer i tarmen. Då är det viktigt att bli undersökt regelbundet.

Front 40

maligna tumörer

Back 40

x adenocarcinom (=samlingsterm för cancer i körtelvävnad) och "in situ" adenocarcinom
x mkt vanlig cancerform, ca 12%
x jämn könsfördelning
x risken ökar med åldern
x förstadier

Front 41

colorectal cancer stadieindelningar

Back 41

ej gjord

Front 42

Appendicit "blindtarmsinflammation"

Back 42

x indelas i katarral, flegmonäs, gangränös
x Etiologi/patogenes: obstruktion (fekalsten), infektion?
x komplikationer: perforation, periappendicit, abscess, peritoniy

Front 43

Leverns funktioner, 8st

Back 43

x syntes och sekretion av galla
x Lagrar glykogen och fett
x involverad i kontrollen av blodglukos nivåerna, aminosyror och fettsyror
x syntetiserar kolesterol
x inaktivering och metabolism av toxiska ämnen
x lagringsplats för Fe, Cu, fettlösliga vitaminer etc
x Syntes av proteiner
x Fagocytos av eretrocyter

Front 44

Leverförfettning-leversteatos

Back 44

x fettupplagring i hepatocyterna
x ospecifik reaktion
x inga symtom
x reversibelt

Front 45

Anledningar till att man får leverförfettning

Back 45

x toxisk reaktion, inadekvat nutrition (övervikt), cirkulationströrningar etc.
x hög alkoholkonsumtion

levercirros (skrumplever), wiki

Front 46

Lever cirros

Back 46

x utvecklas genom en upprepad destruktion av hepatocyter följt av en kronisk inflammation och en ökad bindvävsnybildning.
x ej reversibelt

x viabla hepatocyter kommer att prolifiera (regenerera) ??

" degenaration - fibrosos - regeneration"

Front 47

Orsaker till levercirros

Back 47

Alkohol, virushepatoter, autoimmuna sjukdomar (ex PBC)

Front 48

Systemeffekter vid leverfunktionsnedsättning

Back 48

ej gjord

Front 49

Virus hepatiter 3st och vilken sorts virus som orsakar dem (RNA/DNA)

Back 49

Hepatit A - RNA-virus
Hepatit B - DNA-virus
Hepatit C- RNA virus

Front 50

Hepatit C och lever cancer

Back 50

ej gjord.

Front 51

Anledningar till att genomföra leverbiopsi vid kronisk hepatit

Back 51

x diagnos
x underliggande anledning
x gardering av inflammationen
x stadiumindelning av fibrosen
x följa behandling

ej klar, s 23 av 25.