Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
28 Cards in this Set
- Front
- Back
Vad har munslemhinnan för epitel
|
Flerskiktat skivepitel
|
|
Vart är den normala munslemhinnan förhornad/keratiniserat och inte förhordnad
|
Den är förhordnad vid ex gingiva och hårda gommen, områden med stor mekanisk påverkan.
Den är inte förhordnad vi ex kinder, bucca läpp och under tunga områden som är mer permeabla där ex vätska måste ta sig igenom |
|
Vad är Turnover-tid? munslemhinna vs hudens turnovertid? och vad innebär turonvertiden?
|
Turnover är tiden det tar för cellerna att vandra från basalcellslagret till längst ut.
Munslemhinnan har hög turnover, 5-25 dagar. Medan hud tar 30-50 dagar på sig. Pg av hög turnover så har munslemhinnan bra läkningsförmåga. |
|
Slemhinnans celler, namn 5st
|
Keratinocyter
melanocyter langerhans celler merkelceller stamceller |
|
Vilka celler finns i slemhinnan och deras funktion 5st
|
keratinocyter :
bildas i stratum basale och vandrar uppåt. Under vandringen uppåt börjar de samla på sig granula och cellkärnan mattas ut, på stratum corneum är cellkärnan försvunnen. 90% utgör själva stommen i epitelet Melanocyter: står för pigmenteringen och förekommer i lika stor mängd hos alla men är olika aktiva, hos rökare är de överaktiva. Ca 1-2% av epitelet Langerhans celler: är en antigenpresenterande cell, utgör ca 10% merkelceller: känselceller Stamceller: kan diffundera till vilken cell som helst |
|
hur fäster cellerna till varandra
|
Desmosomer fäster ihop cellerna i sidled
hemidesmosomer fäster ihop cellerna med underlaget i höjden |
|
Vad består tungan av för epitel
|
Tungan har en specialiserad mucosa, som är en blandning av förhordnade och icke förhordnade omården, samt massa smaklökar.
|
|
Smaklökarna uppbyggnad 3st, livslängd, aktivitet och lokalisation
|
x De är uppbyggda av 30-90 smakceller, stödjeceller och basalceller.
x Livslängden är ca 2 veckor. x aktiviteten varierar, beroende på vart den sitter x Smaklökarna förekommer förutom på tungan även på epiglottis och mjuka gommen |
|
Vilka olika papiller finns på tungan, 4st
|
Papilla filliformis: Är minst och har en spetsig form som ger tungan en sträv yta. Innehåller inga smaklökar men hjälper oss att uppfatta konstistens. Dom är flest till antalet.
Papilla fungiformis: ser ut som en svamp med smaklökar upptill. Finns över hela tungan men frmst å sidorna och spetsen. papilla circumvallate: är störst till storleken men minst till antalet. Kan ha rikligt med smaklökar i vallgraven och serösa körtlar. Papilla follate: förkommer främst på tungans sidor. innehåller få smaklökar |
|
Vad är fordyce spots
|
Fordy spots är ektopiska (felplacerade) talgkörtlar i kind och läpp. De har normalt utseende histologiskt och förekommer hos 80% av befolkningen.
|
|
Fordye spots histologiskt och deras storlek
|
De kan vara antingen serösa eller mukösa.
Mukösa ses de som ljusa runda områden histologiskt och serösa mörka runda områden. Dom varierar i storlek och efter puberteten blir körtlarna mer prominenta och även med åldern. |
|
Pigmentering i huden vs munnen
|
Huden utvecklar kraftig melaninkoncentration (raspigmentering) för att skydda de djupare lagren i huden när den utsätts för mkt sol/mkt D-vitaminenheter.
Munslemhinnan saknar normalt pigmentering men vid rökning stimuleras melanocyterna och pigmentering av den orala slemhinnan kan äga rum. |
|
Olika patologiska tillstånd.
hyperkeratinisering vad är det (2st) och vilka typer finns (3st) |
1. Hyperkeratinisering är ökad tjocklek av stratum corneum
2. eller så är det keratiniserat epitel som inte ska vara keratiniserat, ex bucca, läpp och under tungan (hyperkeratos) Finns tre olika typer: ortokeratos, parakeratos och hyperkeratos |
|
Ortokeratos + ex 2st
|
inga cellkärnor finns i yttersta lagret (i hyperkeratiniseringen) vilket är ett tecken på att det går alltför snabbt.
ex smokers palate och verruca vulgaris |
|
Parakeratos + ex 4st
|
I hyperkeratiniseringen finns cellkärnor med i det yttersta lagret, men i små mängder. Visar på en mer aktiv process eftersom cellerna inte hinner dö innan de når yttersta kanten.
Ex vid farligare tillstånd såsom verucös cancer, keratocytisk odontogen tumör, hårig leukoplaki. |
|
Hyperkeratos + ex 3st
|
Keratinisering men på fel ställe.
ex vid lichen planus, skivepitelspapillom och snuslesioner |
|
epitelial hyperplasi, kliniskt och histologiskt, ex sjukdomar
|
ökad epiteltjocklek.
Kan ses kliniskt som en svullnad, histologiskt blir epitelet väldigt mkt tjockare. Kan uppkomma i samband med geografisk tunga, chrons syndom, lichen planus mm |
|
Vad är rete ridges
|
Epiteltappar, tapparna är epitelets nedskott ner i bindväven
|
|
akantos + ex 3st
|
ökad bredd av rete ridges (epiteltapparna) Dvs tapparna som går ner i bindväven.
förekommer ofta vid geografisk tunga, snuslesioner och smoker's palate |
|
atrofi
|
reducerad epiteltjocklek. Tyder på patologi efetrsom cellerna drar ihop sig pga av näringsbrist
ofta vid lichen planus, geografisk tunga och ertytoplaki |
|
spongios
|
Intracellulärt ödem. Ses vanligen vid inflammation eller allergisk reaktion. Cellerna tar upp vätska och svullnar upp. Inflammationsceller är närvarande.
R: Det är cellkärnorna på inflammationscellerna, vilka ligger strukturlöst och överallt, som tar upp mer vätska och gör vävnaden spongiös. |
|
Vakuolisering + histologiskt
|
Ackumuleirng av ex vatten eller glykogen i hela eller delar av enskilda cellers cytoplasma.
cellerna tar upp vatten eller glykogen. Inte inflammationsstyrt. Histologiskt ser epitelet väldigt luftigt ut m mkt mellanrum mellan cellkärnorna, inte lika många inflammationsceller. |
|
Akantolys
|
Celladhesionen är skadad. Antigen desmoser eller hemidesmoser. Är mkt vanligt vid pemfigus då det uppstå blåsor i munnen.
Histologiskt ses inte ofta dessa på preparat eftersom de är svåra att ta hela biopsier på. |
|
Skillnad på atypi, dysplasi och carcinoma in situ
|
Atypi:
x Då enskilda celler är avvikande från det typiska Dysplasi: x mild - ca 1/3 av epitelet har avvikande utseende x måttlig - ca 2/3 av epitelet har avvikande utseende x svår - omfattar hela epitelet carcinoma in situ: x förändringen omfattar hela epitelet men basalmembranet är intakt |
|
atypi
|
enstaka celler som aviker från det normala.
|
|
Dysplasi
|
Många celler avviker från det normala. Kan vara mild (1/3) måttlig (2/3) eller svår (hela epitelet)
|
|
carcinoma in situ
|
hela epitelet är förändrat men basalmembranter är intakt. Förändringen har alltså inte börjat sprida sig
|
|
metaplasi
|
omvandling av vävnad till annan vävnad. Ex man kan upptäck körtlar i ett epitel som annars inte brukar ha det.
|