Fysiologi - Salivsekretion

Front 1

Parotis, submandibularis, sublingualis, små körtlar. Serösa/mukösa?

Back 1

Parotis - serös
submandibularis - övervägande serös, mukösa inslag.
sublingualis - övervägande mukös, serösa inslag.
små körtlar - mukösa, för att smörja slemhinnor

Front 2

Vad sekreterar mucösa vs serösa körtlar

Back 2

Serösa celler - ger sekeretion av mkt vatten och enzymer
Mukösa- ger sekretion av muciner (kohydrater, segt slem)

Front 3

Vilka sorters körtlar innerverar sympatikus/parasympatikus (stora eller små)

Back 3

Sympatikus innerverar främst de stora körtlarna, medans de mindre har bara en liten sympatikusinnervering.

Parasympatikus innerverar både stora och små körtlar.

Front 4

Vilka strukturer i körtlarna påverkar sympatikus/parasympatikus

Back 4

Sympatikus
Sympatikus påverkar blodkärlen till salivkörtlarna. Men även dom myoepiteliala cellerna

Parasympatikus
Parasympatikus innerverar hela körteln, dvs acinus, gångceller och myoepiteliala celler.

Front 5

Hur mkt saliv och vad innehåller den från sympatikus respektive parasympatikus

Back 5

Sympatikus
Sympatikus ger en mindre salivmängd men är mer proteinrik än parasympatikus.

Parasympatikus
Parasympatikus ger ett rikligt salivflöde, men är mindre enzymrikt än sympatikus.

Front 6

Sympatikus och parasympatikus signalsubstanser och receptorer på körtlarna för dessa

Back 6

Sympatikus:
Frisätter noradrenalin (NA) som binder till alfa och beta receptorer

Parasympatikus:
Frisätter acetylkolin (ACh) som binder till muskarina receptorer M och M3

Front 7

Hur vet man vilka receptorer dom olika körtlarna har

Back 7

På körtelcellerna finns det receptorer för bägge signaleringsvägarna.

Både till Alfa och beta-receptorer och till muskarina M, och M3-receptorer.

Front 8

Hur signalerar parasympatikus resp. sympatikus till körtlarna, dvs vilka receptorer och den inre signaleringsvägen

Back 8

Parasympatikus - Påverkar acetylkolin/ACh (muskarina) receptorer på salivkörteln som i sin tur påverkar IP3 systemet vilket leder till calciumfrisättning -> exocytos av amylas och ökning av vätskesekretion (långsam och långvarig)
 
Sympatikus - får noradrenalin att utsöndras och detta påverkar beta receptorer på salivkörteln som i sin tur påverkar ett g-protein som påverkar adenylatcyclas som ökar cAMP och exocytos av amylas sker
(snabb och kortvarig)
 
STÄMMER DETTA?

Front 9

Na-jon och receptorförloppet för parasympatikus och sympatikus,

Back 9

Parasympatikus:
Utsöndring fr serösa celler och ökat blodflöde
Stortflöde gnm aktivering av intracellulärt Ca++ som följd av att muskarina M1,3 och alfa1-adrenerga receptorer på acinusceller aktiverats enl. följande:
1) ACh gör att Ca++ frisätts via M3-receptorer
2) Ca++-konc. ökar i cytoplasma -> öppnar kanaler för K+, som strömmar ut fr cellens basolaterala delar och får Cl- att hamna i lumen
3) Cl- drar till sig Na+, som kmr in mellan cellerna
4)NaCl drar till sig vatten gnm osmotisk dragningskraft
5) VIP frisätts fr kolinerga terminaler -> ökning av blodflödet -> ökad sekretion

Sympaticus:
Utsöndring fr mukösa celler
Litet, proteinrikt flöde gnm aktivering av cAMP via effekter förmedlade av beta1- och VIP-receptorer enl.:
1)Frisättning av proteinprodukter (amylas) fr salivkörtlarna är ffa beroende av cAMP
2)cAMP mobiliseras via adrenerga beta1-receptorer
3)Ca++-vägen aktiveras via M1,3-receptorer
4.1) Separat aktivering av cAMP -> liten vätskesekretion och hög proteinkonc.
4.2)Både cAMP och Ca++-vägarna aktiveras -> förstärker varandras effekter i både vätske- och proteinsekretion (synergieffekt)

Front 10

NANC-transmittorer förkortning

Back 10

NANC- non adrenalin, non collinergic transmittor

Front 11

Vad är NANC

Back 11

NANC-transmittorer finns endast i parasympatikus och kmr från kolinerga (ACh) nervändslut där ACh och NA är packade i små vesiklar nära synaptiska membranet. Från dessa ändslut kan det dessutom co-transmittorer frisättas t.ex. VIP- vasointestinal substans och SP -substans P(peptiderg transmittor som ger långsam depolarisering av VIP). Dessa kan samverka och förstärka effekten av ACh genom att aktivera cAMP (synergisk effekt).

Vid låg frekvensstimulering -> liten ökning av intracellulärt Ca++ -> frisättning av de små vesiklarna (ACh)
Vid hög frekvensstimulering -> stor ökning av intracellulärt Ca++ -> stora vesiklar med VIP frisätts -> vasodilatering -> större möjlighet för salivsekretion då vatten kan tas lättare fr blodet


Annan förklaring:
Ett ex på NANC är VIP. Den utsöndras från kollinerga nervändslut, men binder till en annan receptor än ACh. Både Ca2(parasymp) och cAMP(symp) signaleringsvägarna aktiverar då och förstärker varandra. VIP kan också mobilisera cAMP och på så sätt få en salivsekretion. Detta kan man visa genom att blockera ACh från parotis.

Även fast man har blockerat receptorn kommer man få en sekretion, om än mindre än vanligt. Denna sekeretion får man tack vare VIP som kan verka likt NA!

Front 12

Varifrån styrs sympatikusinnervationen

Back 12

Sympatikus - de sympatiska preganglionära neuronens kroppar är belägna i den thorakala delen av ryggmärgen och omkoplas i sympatiska gränssträngen.

Sympatiska postganglionära axon löper längs med blodkärlen till körtlarna och innerverar både dessa och de salivproducerande cellerna.

Front 13

Varifrån styrs parasympatikusinnerveringen

Back 13

Via parasympatiska preganglionära neuron från salivkärnor och postganglionära neuron från ganglion oticum (trådar från petrosus minor från CN 9 kopplar om till n. auriculotemporale från trigemins = parotis) och ganglion submandibulare

Front 14

vilken storlek på körtlarna står för spontan/stimulerad sekretion

Back 14

spontan - små körtlar
stimulerad - stora körtlar

Front 15

Vad sköter regleringen av salivsekretion

Back 15

Sköts av salivkärnor i hjärnstammen

Front 16

Parasympaticus och sympatikus innervering (ganglion post osv)

Back 16

Parasympaticus: Preganglionära neuron från salivkärnorna, sen postganglionära från ganglion submandibulare och ganglion oticum
 
Sympatikus: De preganglionära neuronens cellkroppar är i thoraka delen av ryggmärgen och omkoplas i sympatiska gränssträngen. Postganglionära axoner löper längst med blodkärlen till körtlarna så att de kan innervera både blodkärl och körtlar

Front 17

Vad frisätter sympatikus och parasympatikus vid de postganglionära nervändssluten

Back 17

Sympatikus: frisätter noradrenalin till receptorerna alfa 1 och beta 1
 
Parasympatikus: frisätter acetylkolin (kolinerga) till muskarina receptorer 1 och 3.

Från kolinerga (acetylkolin) nervändsslut kan det dessutom frisättas co-transmittorer (t.ex VIP-vasointestinal substans, SP-substans p) som kan samverka och förstärka effekten av acetylkolin.


SKILLNAD på muskarina och kolinerga?

Front 18

Atropin

Back 18

Muskarin receptorantagonist

parasympatikus frisätter acetylkolin som binder till muskarina receptorer.

Front 19

Vad kan man få reda på genom att blocka parasympatikus med atropin

Back 19

Att det parasympatikusutlösta salivflöder från parotiskörteln inte enbart beror på aktiveringen av muskarina receptorer kan man visa genom att blockera dessa med atropin (muskarin receptorantagonist)
 
Det går att inhibera acetylkolinet och fortafarande ha kvarstående sekretion som förmedlas av VIP, detta kallas NANC (noradrenergic-noncholinergic transmission)

Front 20

Hur ändras sammansättningen av saliv mellan serös och mukös, och vad kan öka sekretionen

Back 20

Ändras beroende på situationen.
 
t.ex kan citron aktivera parotiskörteln och ge ett mera vattnigt sekret, väldoftande mat ger sekretion från submandibulare och även kräkning ökar sekretionen

Front 21

Sekretionstyp för parotis, submandibularis, sublingualis och små körtlar

Back 21

parotis - serös
submandibularis - sero-mukös
sublingualis - mucks
små körtlar - mukösa

Front 22

Salivreflexen, hur utlöses den 3st

Back 22

Salivreflexen uppstår då receptorer påverkas av smaker, lukter och tuggning.

tuggutlöst:
Sträckningar i periodontal ligamentens mekanoreceptorer och belastningar på den gingivala mukosan ger oss en tuggutlöst sekretionsreflex.

smakutlöst:
smaklökar på tungan signalerar

Luktutlöst:
väldoftande mat får submandibularis att utsöndra sekret
 
Signalerna går upp i salivkärnorna (nucleus tractus solitarius) i hjärnstammen

Front 23

namnge de centra hjärnan och hjärnstammen, som medverkar i styrningen av spottkörtelsekretionen

Back 23

I hjärnstammen är det nucleus tarctus solitarius, salivkärnorna.
 
I storhjärnan är det cortex som ger oss sekretion. Går genom amygdala samt hypothalamus för att ge oss minne och aptitkontroll.

Front 24

Kunna beskriva hur sympatikus och parasympatikus samverkar för att styra mängd och sammansättning av saliven.

Back 24

Dessa samverkar på så sätt att dom stimulerar olika körtlar och körtlarna producerar olika sekret, och olika mängd av det (vattnigt stor volym, lite proteiner resp. liten mängd, mkt proteiner)

Om både Ca2+ och cAMP vägarna aktiveras samtidigt kan de förstärka varandras effekt både vad avser vätskesekretion och proteinsekretion(synergi). Detta är ett exempel på när sympatikus och parasympatikus samverkar, dvs inte är varandras motsatser, ex vidga/minska pupill.

Under fysiologiska förhållanden är sannolikt båda vägarna aktiva, men med olika styrka, vilket ger möjlighet till skiftande salivsammansättningar utifrån behovet.

Front 25

Kunna betydelse av autonoma nervsystemet för långsiktig reglering av körtelfunktionen (körtelatrofi)

Back 25

Parasympatikus är viktig för salivkörtalarnas bibehållande av storlek och funktion, den håller körteln vid liv så att den inte atrofierar/krymper.
 
T.ex parotiskörteln skulle krympa utan stimulering från den parasympatiska nerven. Det skulle även bli en förändring i dess salivsekretion.

Front 26

Hur kan olika typer av läkemedel påverka salivsekretionen, 3st

Back 26

1. Påverkan på centralnervös reglering-
hypnotika/sedativa, opioider (smärtstillande)
 
2. Påverkan på spottkörtelceller -
Minskad sympatikusaktivitet:
läkemedel som blockerar receptorer och ger en minskad sympatikusaktivitet vilket kan leda till minskad proteinsammansättning . ex noradrenerga blockare, B-blockare.

Eller

Minskad parasympatikusaktivitet:
Minskad parasympatikusaktivitet ger minskad salivvolym pg av antideppresiva, antikolinergika eller antihistaminer (dessa läkemedel påverkar m3 receptorer)

 
3. Påverkan på kroppens vätskebalans: t.ex diuretika (urindrivande läkemedel som blockerar Cl- transporten --> ingen Cl- jon i acinus = ingen Na+ in via osmos i tight junction.

Front 27

Hur kan man farmakologiskt behandla muntorrhet för de som saknar körtelvävnad

Back 27

För de som inte har någon körtelvävnad kvar finns saliversättingsmedel sk. mukornimetika
 
receptfri mukornimetika:
jordnötsolja
jordnötsoljaspray(proxident)
gel m fluor (profylin)

 
receptbelagda:
tempore-beredningar

Front 28

Farmakologisk behandling av muntorrhet för de som har fungerande salivkörtlar

Back 28

För de som fortfarande har lite fungerande salivkörtlar kvar finns salivstimulerande medel:
sugtabletter
tuggummin
munspray (proxident)

Front 29

Pilokarpin

Back 29

Receptbelagt salivstimulerande läkemedel som
är ett parasympatomimetikum och muskarin (kolinerg) agonist. Ges till patienter som ex fått strålbehandling.

Front 30

Definition xerostomi och hyposalivation

Back 30

Xersostomi - En subjektiv känsla av muntorrhet.
 
Hyposalivation - en objektiv uppmätt minskad salivsekretion

Front 31

Xersostomi gör att man får, 4st

Back 31

x svårighet att svälja
x frekvent behov av vätska
x förändrad smakupplevelse
x svårighet att tala
x bubbligt saliv (för lite serös saliv)

Front 32

Orsaker till muntorrhet, 6stt

Back 32

x strålbehandling av hals/huvudregionen
x systematiska sjukdomar (t.ex diabetes)
x psykogena störningar
x lokala tillstånd i spottkörtlarna (t.ex spottsten, inflammation, trauma)
x yttorkning (salivprod. upphör om man förlorar 8% av kroppens tot. vätskemängd)
X LÄKEMEDEL (muntorrhet 3e vanligaste biverkan)

Front 33

Vad händer om man ändrar sin föda från fast till flytanden

Back 33

Parotis kommer förlora halva sin vikt och även minska sin sekretion med 30-40% (körtelatrofi)

Front 34

Vad har parasympatikus för påverkan vid körtelatrofi

Back 34

Om den autonoma innervationen skulle vara intakt. dvs att man tar bort parasympatikus så skulle körtel atrofiera kraftigt.

Tar man bort sympatikus ser man ingen skillnad

Om man blockar mACh receptorer farmakologiskt under en längre period ses ingen effekt på körtelstorleken. Detta visar att NANC mekanismer är ansvariga för upprätthållande av körtelvävnadens storlek.

Front 35

Vart påverkar läkemedel salivsekretionen (Påverkan på: CNS, spottkörtelceller, minskad sympatikusaktivitet, minskad parasympatikusaktivitet, kroppens vätskebalans)

Back 35

CNS påverkas av:
- hypnotika/sedativa
- opioder

Spottkörtelceller:

Minskad sympatikusaktivitet
- antohypertensiva läkemedel, noradrenerga blockare

eller

Minskad parasympatikusaktivitet:
- antidepressiva/neuroleptika
- antihistamin
- antikolinergika

Påverkar kroppens vätskebalans:
- diuretika (vätskedrivande)