Mikrobiologi Och Immunologi

Front 1

Vad är den vanligaste formen av ett virus?

Back 1

Ikosaeder - 20 sidning

Front 2

Vad betecknar ett virus?

Back 2

Intracellulära parasiter

RNA eller DNA som informationsbärare

Front 3

Vad är en prion?

Back 3

En acellulär microorganism bestående av bara proteiner

Front 4

Hur ser uppbyggnaden av ett virus ut?

Back 4

Kapsid - Bygger upp ikosaederna

Nukleinsyra - DNA/RNA

Hölje - Finns hos mer komplicerade virus

Front 5

Vad skiljer ett virus med hölje och ett virus utan hölje?

Back 5

Ett virus utan hölje är mer motståndskraftiga för desinfektion och yttrepåverkan

Front 6

Hur förökar sig ett virus?

Back 6

Hittar först rätt cell! Sen:

1. Absorbtion till cellytan

2.Penetration

3. Avklädning

4.Produktion

5.Sammansättning

6.Slutfas - Bristning eller knoppning

Front 7

Vad innebär latens?

Back 7

Att ett virus har förmåga att gå i vilande/sovande fas och pausa reproduktionsfasen.

Gömmer sig för kroppens försvarsceller tills tillfälle för återupptag av reproduktion är lämpligt

Front 8

Vilka virus kan gå i latens?

Back 8

Virus i med DNA

och

Retro virus - RNA

Front 9

Vad innebär adaption?

Back 9

Virusets sjukdomsalstrande förmåga ändras

Kroppen bygger försvar

Ömsesidig process

Gör en del virusinfektioner asymatiska

Front 10

Vad är typiskt för virus som "slå till och försvinn"?

Back 10

Ofta RNA-Virus

Lokal och akut reaktion

Vill spridas vidare

Symtom uppkommer snabbt

Front 11

Vad är typiskt för virus som "stanna och slåss"?

Back 11

Ofta DNA-virus

Kan gömma sig för immunförsvaret

Ofta latenta

Front 12

Vilka smittvägar har ett virus?

Back 12

Naturliga öppningar

Mamma - Barn

Vektorsmitta

Spermie - Ägg

Front 13

Nämn några vanliga virus.

Back 13

Influensavirus A,B,C

Rhinovirus

Parainfluensavirus

Calici

Entero

Front 14

Vad är den Virologiska kalendern?

Back 14

Visar när på året vissa virus är mer vanliga. Kan vara bra vid initial diagnostik.

Front 15

Vad är mikrobiologi?

Back 15

Läran om det lilla livet. Bakterier, Virus, Parasiter

Front 16

Vad är bakteriologi?

Back 16

Läran om bakterier

Front 17

Hur kan man identifiera olika sorters bakterier?

Back 17

Genom att definiera deras fenotyp. Syn- och märkbara egenskaper

Front 18

Vad tittar man efter vid Identifikation av fenotyp?

Back 18

Form och Struktur (morfologi)

Metabol aktivitet

Antigena egenskaper

Resistensmönster

Front 19

Vilka former av bakterier finns det?

Back 19

3 huvudsakliga grupper

Kocker

Stavar

Spiriller

Front 20

Vilken färg får grampositiva bakterier vid gramfärgning?

Back 20

Blå-Lila

Front 21

Är de flest kockerna grampositiva?

Back 21

Ja

Front 22

Är majoriteten av stavarna (bacillerna) gramnegativa?

Back 22

Ja

Front 23

Vad är det som färgas vid gramfärgning?

Back 23

Bakteriens vägg

Front 24

Vilka bakterier utför man inte gramfärgning på?

Back 24

Strikt Intracellulära bakterier

Front 25

Hur benämner man kocker som ligger två och två?

Back 25

Diplokocker

Front 26

Hur benämner man kocker som ligger i kedjor?

Back 26

Streptokocker

Front 27

Hur benämner man kocker som ligger i hopar?

Back 27

Stafylokocker

Front 28

Ge exempel på olika typer av stavar.

Back 28

Spirocher

Vibrion

Fusiform

Kockoid stav

Stav

Front 29

Vad finns för strukturer inuti bakterierna?

Back 29

Fritt flytande:

Ribosomer

Plasmider

DNA

Front 30

Vad vilka yttre strukturer har alla bakterier?

Back 30

Cytoplasma membran

Peptidglykanlager

(Ev. Kapsel)

Front 31

Vilka yttre strukturer har gramnegativa bakterier till skillnad från grampositiva?

Back 31

Fimbrier

Pilli

Yttre cellmembran

Front 32

Vad skiljer peptidglykanlagret hos en gram + mot en gram - bakterie?

Back 32

Gram + har ett tjockare Peptidglykanlager

Front 33

Vilka bakterie kan bilda sporer?

Back 33

Gram + Stavar:

Bacillus spp. och Clostridium

Front 34

Vad för sorts infektioner skapar S. aureus?

Back 34

Halsfluss och Sårinfektioner

Front 35

Vad står MRSA för?

Back 35

Meticillinresistenta S. Aureus

Front 36

Vad för slags infektioner skapar enterokocker?

Back 36

Urinvägsinfektioner, Sårinfektioner, Endokardit

Front 37

Vad står VRE för ?

Back 37

Vancomycin resistenta enterokocker

Front 38

Vilka är stegen i en bakteriers patogenes?

Back 38

Kontakt

Vidhäftning och kolonisering

Invasion och spridning

Skador och utfall

Utträde och spridning

Front 39

Vilka är stegen för Vidhäftning och Kolonisering?

Back 39

Sepsis

Infektion

Kolonisation

Kontaminering

Front 40

Vilka faktorer beror vår normalflora på?

Back 40

Ålder

Diet

Livsstil

Hormoner

Hälsa

Personlig hygien

Front 41

Vilka bakterier är vanliga i hudens normalflora?

Back 41

KNS, Difteroida stavar, propionbakterier

Front 42

Vilka bakterier är vanliga i slidan?

Back 42

Laktobaciller

Front 43

Vilka bakterier är vanliga i urinröret?

Back 43

KNS, Streptokocker, Lakobaciller

Front 44

Vad för slags bakterier i vanliga i tjocktarmen?

Back 44

Anaeroba gram - bakterier

Front 45

Vilka faktorer påverkar vår förmåga att motstå smitta och infektion?

Back 45

Ålder
Hormonella faktorer

Nutritionsstatus

God lokal cirkulation

Front 46

Hur kan vår försvar kategoriseras in?

Back 46

1. Friska yttre barriärer
2. Ospecifikt, medfött immunförsvar 3. Specifikt, förvärvat immunförsvar

Front 47

Vilka delar ingår i våra Friska yttre barriärer och hur skyddar den oss?

Back 47

Hud och slemhinnor

Hosta,Nysningar och Cillier

Slem

Kroppsegna antibiotiska substanser

Salsyra

Normalfloran

Front 48

Vad är TLR?

Back 48

Tullliknande receptorer. Har förmåga att känna igen patogenassocierade microbiella mönster(PAMPs). Finns på leukocyter, i mjälten och slemhinnor. Slår på larmet

Front 49

Vad skulle kunna räknas som en PAMP?

Back 49

Peptidglykan

LPS

Fribrier,Flagellin

Teikonsyra mm

Front 50

Vad är komplementsystemet och vad har det för funktioner?

Back 50

30-tal proteiner.Viktiga mediatorer vid inflammation.

. Känner igen mikroorg. befrämjar inflammation

. Lyserar mikroorg. direkt

. Kemotaktisk för vita blodceller

. Ökar känsligheten för fagocytos hos mikroorg.

Front 51

Vilka sätt kan komplemementsystemet aktiveras?

Back 51

Klassiska vägen

Lektin vägen

Alternativa vägen

Front 52

Vilka slags blodkroppar tillhör vårt ospecifika medfödda försvar?

Back 52

Makrofager

Granulocyter: Neutrofila*Eusinofila*basofila

Naturalkillers

Front 53

Vad betyder opsionering?

Back 53

Att ett antigen har märkts ut och därmed underlättar fagocyteringen

Front 54

Vad består vårt inre förärvade specifika försvar av?

Back 54

T- och B-lymfocyter

Front 55

Vad är typiskt för B-lymfocyter?

Back 55

Utmognar i benmärgen

Tillverkar Antikroppar

Särskilt viktig i bekämpningen av extracellulära mikroorganismer.

Front 56

Vad är typiskt för T-lymfocyter?

Back 56

Bildas i benmärgen, mognar i Thymus

Cell mot cell

Kan känna igen och avdöda en mikroorganism

Producerar cytokiner

Front 57

Vad är en antikropp?

Back 57

Protein som skapas av B-lymfocyter för att motverka antigen

Front 58

Vad är ett antigen?

Back 58

Molekyl som kan sätta igång kroppens specifika immunförsvar. Patogen mikroorganism

Front 59

B-cells aktivering leder till antikropps bildning, hur ser en antikropp ut, var finns de och vad finns det för olika?

Back 59

Form: Y-formad med en konstant del och en variativ del.

De cirkulerar fritt i plasman, lymfan och vävnasvätskan.

Antikroppar;Immunglobiner. Klasserna IgA, IgE, IgD, Ig M, IgG

Front 60

Vad är aktiv immunisering?

Back 60

Vaccination. Innebär att man utsätter kroppen för en försvagat smitta, vilket leder till att kroppen bildar antikroppar.

Front 61

Vad är passiv immunisering?

Back 61

Patienten ges redan färdiga antikroppar. Skyddet är snabbt men kortvarigt. Förekommer även naturligt under en graviditet mellan mamman och barnet.

Front 62

Vad finns det för olika typer av vacciner?

Back 62

Levande attesterat vaccin/Levande naturligt reducerad virulens vaccin

Avdöda/inaktiverade mikroorganismer

Delar av mikroorganism

Front 63

Till vilka skall man inte ge levande attesterade vaccin?

Back 63

Gravida eller personer med försvagat immunförsvar. Om vaccinet tagits fram genom delning i ägg, skall det inte heller ges till ägg allergiker

Front 64

När används passiv immunisering?

Back 64

Som antitoxiner vid behandling av stelkramp, difteri och botulism

Skydda patienter med immunbrist

Minska symptom av pågående sjukdom

Förekommer naturligt

Front 65

Vad finns det för olika typer av antimikrobiella läkemedel?

Back 65

Antibacteriella

Antifungala

Antiparasitala

Antivirala

Front 66

Vad är det för skillnad på biocider och anitmikrobiella läkemedel?

Back 66

Biocider saknar selektivitet. Alkholoer, kloherxidid, jod, klor och silver

Front 67

Hur verkar antibiotika på bakterien/bakterietillväxten?

Back 67

Blockerar DNA/RNA synstesen

Förstör membran

Hämmar proteinsynstesen

mm

Front 68

Biverkningar av antibiotika?

Back 68

Toxiskaeffekterkanmedförabeståendeskadorpå njurar, lever, benmärg, hörsel

Vanligbiverkning–diarré

Front 69

Vad är skillnaden mellan baktericid och bakteriostas?

Back 69

Baktericid är avdödande medan bakteriestas är hämmande/avstannande

Front 70

Smalt spektrum ?

Back 70

Få sorter bakterier dödas

Front 71

Brett spektrum?

Back 71

Många sorters bakterier dödas

Front 72

Vad är SIR systemet?

Back 72

System för uttryck av en bakteries resistent mot ett atibiotikum.

S- Sensitiv

I- Indetermant

R- Resistent

Front 73

Hur förs resistens över mellan bakterier?

Back 73

Konjugation - Sexuellt

Transkription - Virus till bakterie

Transformation - Mellan bakt. i blodbanan

Front 74

Hur skiljer sig våra celler från bakterien?

Back 74

Unikt för bakterier är deras cellvägg. Den känns igen av vårt immunförsvar. Vissa antibiotika funkar så att den gör sönder cellväggen.

Front 75

Vilka bakterier är resistenta och går under smittskyddslagen?

Back 75

MRSA - Meticillin resistenta stafylococcus aurerus

VRE - Vancomycin resistenta enterokocker

ESBL - Extended spektrum betalaktamas producerande enterobakterier

Front 76

Vad är definitionen på en Vårdrelaterad infektion?

Back 76

Sjukdomar som uppkommer i samband med vård, undersökning eller behandling inom hälso- och sjukvården samt tandvården.

Front 77

Vad ingår i basala hygienrutiner?

Back 77

Produkter:Handdesinfektion, handskar och skyddrock

Handhygien

Bruk av hanskar

Användning av förkläde/skyddsrock

Front 78

När skall man sprita händerna?

Back 78

* direkt före och direkt efter patientnära kontakt
* före rent arbete, till exempel hantering av mat, läkemedel eller sterilt material
* före och efter aseptiskt arbete, till exempel kateterisering, sårvård eller injektioner
* före och efter användning av handskar
* efter smutsigt arbete
* efter handtvätt

Front 79

När ska man tvätta händerna?

Back 79

* om händerna är synligt smutsiga eller känns smutsiga
* vid kontakt med patient som har kräkningar eller diarré
* Vid vårdade av patient med sporbildande bakterie

Front 80

När ska man använda hanskar?

Back 80

Vid risk för kontakt med kroppsvätskor och kroppsutsöndringar

Sterilt arbete

Front 81

Vad är den enskilt viktigaste åtgärden för att hindra smittspridning i vården?

Back 81

Handdesinfektionen

Front 82

Vad är den näst vanligaste smittospridaren i vården?

Back 82

Kläderna på vårdande personal

Front 83

När skall man använda skyddsrock/plastförkläde?

Back 83

Vid risk för nedsmutsning av arbetskläder

Vid direkt kontaktsmitta (?)

Front 84

hur kan man motverka smittspridningen av en vårdrelaterad luftburensmitta ?

Back 84

Vård i enkelrum

Front 85

Hur kan man motverka smittspridningen av en vårdrelaterad blodburen smitta?

Back 85

Försiktighet i samband med stick bla

Front 86

Hur kan man motverka smittspridningen av en vårdrelaterad tarminfektion?

Back 86

God vård hygien

Front 87

Vad är antiseptisk?

Back 87

Föremål hanteras så att deras ursprungliga renhetsgrad bevaras, rent eller sterilt.

Front 88

Renteknik?

Back 88

Kan tillämpas vid okomplicerad såromläggning och

urinkateterisering (om inget speciellt tillstånd såsom nedsatt

immunförsvar föreligger)

Front 89

Sterilteknik?

Back 89

Vid injektioner, punktioner och infusioner. Hudbarriären bryts och kontakt med blodbanan skapas

Front 90

Vad finns det för olika smittvägar?

Back 90

Direkt kontaktsmitta

Indirekt kontaktsmitta

Droppsmitta

Luftburensmitta

Blodburensmitta

Livsmedelsburensmitta

Vektorburensmitta

Front 91

Vad har lymfsystemet för uppgifter?

Back 91

Bekämpainfektioner.

Avlägsnagamla,skadadeellerfrämmandeceller

Transportera lymfan från vävnadsvätskan till blodet.

Transportera fett från tunntarmen till blodet i form av

små fettdroppar, som sedan sugs upp av lymfkärlen.

Front 92

Vilka är våra lymfatiska organ?

Back 92

• Lymfkörtlar (lymfknutor)
• Mjälten
• Brässen(Thymus)
• Övriglymfatiskvävnadextonsiller

Front 93

Spirochet ?

Back 93

Skruvformad bakterie

Front 94

Fimbrier

Back 94

Bakterier vidhäftningsanordning

Front 95

Flageller

Back 95

Propellerliknande svans hos gram negativa bakterier till förflyttning

Front 96

Hemolys

Back 96

Rödablodkroppar som sprängs sönder av bakterier

Front 97

Anaerob bakterie

Back 97

Bakterier som inte kan tillväxa i närheten av syre

Front 98

Infektion

Back 98

Bakterier invaderar vävnaderna och åstadkommer skador

Front 99

Ikosaeder

Back 99

20 siding

Front 100

Adsorbtion

Back 100

Vidhäftning

Front 101

Mykos

Back 101

Svampsjukdom

Front 102

Aerob bakterie

Back 102

Bakterie som behöver syre för tillväxt

Front 103

Högvirulent

Back 103

Stor förmåga att skapa infektioner

Front 104

Endocytos

Back 104

När viruset skall komma in i cellen, lurar den cellen till att tro att det är ett näringsämne

Front 105

Fusion

Back 105

När värdcellen smälter samman med virus

Front 106

Resistens

Back 106

Motståndskraft

Front 107

Inkubationstid

Back 107

Tid mellan smittillfälle och insjunkande

Front 108

Pili

Back 108

Vidhäftningsanordning hos bakterier

Front 109

Kolonisering

Back 109

Bakterien har vidhäftat sig och förökar sig på plats

Front 110

Vektorsmitta

Back 110

Smitta som sprid av bitande insekter

Front 111

IgG

Back 111

En av de fem antikropparna

Front 112

Immunisering

Back 112

Göra kroppen oemottaglig för mikroorganism

Front 113

Makrofag

Back 113

Vit blodcell som äter det mesta, stor förmåga till fagocytos

Front 114

Sepsis

Back 114

Den allvarligaste infektionsformen - blodförgiftning

Front 115

Medier

Back 115

Där bakterier växer i laborationsmiljö där

Front 116

Cytokin

Back 116

Protein som stimulerar och reglerar försvarsreaktioner

Front 117

Aerosolsmitta

Back 117

Luftburensmitta

Front 118

Kontanimation

Back 118

Förorening

Front 119

Virulens

Back 119

Sjukdomsalstrande förmåga

Front 120

Latens

Back 120

Virusinfektionen avstannar och viruset stannar kvar som en DNA-molekyl

Front 121

Absess

Back 121

Varhärd/varansamling

Front 122

Smittdos

Back 122

Den mängd mikroorganismer som person utsätts för vid smittotillfället

Front 123

Antibiotika

Back 123

Läkemedel som används för att behandla mot mikroorganismer

Front 124

Virion

Back 124

Viruspartikel

Front 125

Patogenes

Back 125

En infektionssjukdoms uppkomst och utveckling

Front 126

Toxin

Back 126

Gift som kan göra en bakterie mer motståndkraftig

Front 127

Steril

Back 127

Fritt från bakterier och andra mikroorganismer

Front 128

Spor

Back 128

Vilande form av bakterie

Front 129

CRP

Back 129

Akutfasprotein C-Reaktivt Protein

"Snabbsänkan" för att följa infektionsförlopp

Front 130

Immunglobin

Back 130

Antikroppar

Front 131

KNS

Back 131

Koagulasnegativa stafylokocker - tillhör hudens normalflora