Tumörsjukdomar

Front 1

Symtom på hjärntumörer?

Back 1

Epileptiska anfall (nytillkomna), fokala pareser, känselstörning, synfältsbortfall, dysfagi. Huvudvärk som inte går över med analgetika. Kräkningar, psykiska förändringar.

Front 2

Vilka former av cancer metastaserar vanligtvis till hjärnan?

Back 2

Bröstcancer, lungcancer, malignt melanom och prostatacancer.

Front 3

Diagnos vid hjärntumörer?

Back 3

CT eller MR undersökningar. Datortomografi av hjärnan. Histologisk diagnos. Ögonbottenundersökning visar ökat intrakraniellt tryck. Lungröntgen, mammografi, PSA-prov (metastaser).

Front 4

Behandling vid hjärntumör?

Back 4

Betapred i hög dos - motverka ödem och intrakraniell tryckökning.
Operation av tumören.
Strålbehandling och cytostatikabehandling.
Antiepileptika mot epileptiska kramper.

Front 5

Symtom vid ventrikelcancer?

Back 5

Diffusa. Anemi, blod i avföringen, avmagring. Buksmärta, tidig mättnadskänsla. Illamående, kräkningar, dysfagi.

Front 6

Ventrikelcancer metastaserar tidigt och främst till?

Back 6

Lymfkörtlar och lever.

Front 7

Diagnos vid ventrikelcancer?

Back 7

Gastroskopi med biopsitagning. Multipla biopsier från ventrikelslemhinnan undersöks cytologiskt. Blodstatus visar anemi.
DT-undersökning med kompletterande ultraljud.

Front 8

Behandling vid ventrikelcancer?

Back 8

Ventrikeln tas bort i olika omfattning beroende på tumörens storlek och läge.
Stentinläggning.
Cytostatika - förlänger levnadstiden.
Strålning mot tumörsår, tumörgenombrott och metastaser.

Front 9

Hur är prognosen vid ventrikelcancer?

Back 9

Dålig.

Front 10

Vad är kolorektalcancer?

Back 10

Cancer i grovtarm och ändtarm.

Front 11

Riskfaktorer för kolorektalcancer och vad förebbygger?

Back 11

Övervikt, stillasittande liv, högt fettintag, höga kolestrolvärden, ärftlighet.
Högt fiberintag förebygger kolorektalcancer.

Front 12

Symtom vid kolorektalcancer?

Back 12

Förändrade avföringsvanor och blod i avföringen. Nytillkommen förstoppning (ej tillfällig). Anemi, diffusa buksmärtor, ileus, palpabel resistens. Oregelbunden avföring.
Trötthet, buksmärtor och avmagring är senare symtom.

Front 13

Diagnos vid kolorektalcancer?

Back 13

Koloskopi/rektoskopi med vävnadsprover.
Datortomografi eller magnetröntgen av grovtarmen, även lever och lunga.
F-Hb visar blod i avföringen. Kalprotektin i avföring (inflammatorisk markör). Hb och leverprover.
CEA stiger om metastaser har utvecklats.

Front 14

Behandling vid kolorektalcancer?

Back 14

Kirurgisk.
I avancerade fall med metastaser - strålning och cytostatika.

Front 15

Riskfaktorer för pankreascancer?

Back 15

Rökning, kronisk pankreatit (pga alkohol), diabetes och även alkohol.

Front 16

Symtom vid pankreascancer?

Back 16

Ikterus. Diffus buksmärta som strålar ut mot ryggen. Avmagring. Trötthet. Diabetesdebut utan genetiskt anlag. Amylasstegring. Akut pankreatit.

Front 17

Diagnos vid pankreascancer?

Back 17

Ultraljudsundersökning av pankreas eller datortomografi av buken.
CT med kontrast. ERCP, MR, leverstatus.

Front 18

Behandling vid pankreascancer?

Back 18

Stent i gallgången för att motverka ev. ikterus. Kirurgisk avlägsna hela pankreas (pankreatektomi).
Ev. Strålbehandling och kemoterapi palliativt.

Front 19

Hur är prognosen vid pankreascancer?

Back 19

Dålig med kort överlevnad.

Front 20

Riskfaktorer för lungtumörer?

Back 20

Rökning, asbest och radongas.

Front 21

Lungtumörer metastaserar främst till?

Back 21

Lymfkörtlar, lever, skelett, hjärnan och till andra lungan.

Front 22

Vilka typer finns?

Back 22

Icke-småcellig lungcancer och småcellig lungcancer.

Front 23

Symtom vid lungcancer?

Back 23

Hosta, hemoptys, pip i bröstet, recidiverande lunginfektioner.
Allmänpåverkan, pneumothorax (lungkollaps), bröstsmärtor, avmagring, heshet, sväljningssvårigheter, förstorade lymfkörtlar, ev. pleurit.

Front 24

Diagnos vid lungtumör?

Back 24

Lungröntgen och datortomografi. MRT och PET. Bronkoskopi med biopsier från bronkialslemhinnan. Thoraskopi med biopsi. Transthorakal finspetspunktion med biopsi. Mediastinoskopis. Sputumcytologi.

Front 25

Behandling vid icke-småcellig lungcancer?

Back 25

Resektion av sjuk lunglob (lobektomi) eller av hela lungan (pulmektomi).
I kombination med strål- och cytostatikabehandling.

Front 26

Behandling vid småcellig lungcancer?

Back 26

EJ OPERATION!
Cytostatika och/eller strålbehandling.

Front 27

Symtomatisk behandling vid lungcancer?

Back 27

Morfin mot hosta och smärta.
Andningsgymnastik och slemlösande medel.
Motverka nutritionsproblem.

Front 28

Hur är 5-års överlevnaden vid lungtumörer?

Back 28

Ca 10%.

Front 29

Var utgår hepatocellulär cancer från?

Back 29

Från levercellerna.

Front 30

Var utgår kolangiokarcinom från?

Back 30

Från gallgångarna.

Front 31

Riskfaktorer för levercancer?

Back 31

Levercirros, kronisk hepatit C.

Skleroserande kolangit (PSC).

Front 32

Symtom vid levercancer?

Back 32

Först när tumören blivit stor.

Avmagring, allmänpåverkan, ikterus, smärtor i övre delen av buken, fyllnadskänsla.

Front 33

Diagnos vid levercancer?

Back 33

Förhöjning av leverenzymerna ALAT och ALP = tumör i levern.

Förhöjda ALAT och ASAT = hepatocellulär cancer och levermetastaser.

ALP och bilirubin = kolangiokarcinom.

Leverbiopsi, ultraljudsundersökning med kontrast, MRT med kontrast, ev. PET.

Front 34

Behandling vid levercancer?

Back 34

Leverresektion (hela/delar av levern).

Vid kolangiokarcinom och hepatocellulär cancer görs ibland en levertransplantation.

Cytostatika och/eller strålning för att lindra och förlänga livet.

Front 35

Symtom vid gallblåsecancer?

Back 35

Uppträder sent och är ospecifika.

Buksmärtor, viktnedgång och ikterus.

Front 36

Behandling vid gallblåsecancer?

Back 36

Gallblåsan avlägsnas.

Leverresektion och utrymning av lymfkörtlar i området.

Palliativt: Smärtlindring, nutritionsstöd, stentavlastning av gallvägarna.

Kombinationsbehandling med cytostatika kan ge viss överlevnadsvinst.

Front 37

Riskfaktorer för tumörer i urinvägarna?

Back 37

Rökning, kemiska ämnen från gummi- och färgindustrin, vissa förbränningsgaser vid kol.

Front 38

Symtom vid tumörer i urinvägarna?

Back 38

Hematuri, cystitliknande besvär och dysuri (sveda vid miktion).

Front 39

Diagnos vid tumörer i urinvägarna?

Back 39

Uretrocytoskopi.

Urincytologi.

Biopsier.

Urografi eller CT.

Transuretral resektion (TUR-B) för att klassificera tumören.

Datortomografi, uretäroskopi.

Front 40

Behandling vid ytlig tumör i urinvägarna?

Back 40

Resektion av tumören. Ev. Cytostatika och/eller immunoterapi.

Front 41

Behandling vid djupväxande tumör i urinvägarna?

Back 41

Radikal cystektomi (urinblåsa, livmoder och äggstockar eller prostata och sädesledare).
Urinavledning (konstruerar ny urinväg).

Ibland även cytostatika.

Front 42

Riskfaktorer för malignt melanom?

Back 42

Överdriven solning, ljus hud och rött hår, samt ärftlighet.

Front 43

Symtom vid malignt melanom?

Back 43

En helt ny brun fläck eller knuta på handen.

En gammal leverfläck eller födelsemärke som vuxit eller ändrat utseende.

Märken som kliar eller blöder.

Front 44

Diagnos vid malignt melanom?

Back 44

Titta på märket, titta i dermatoskop.

Undersökning av portvaktlymfkörtel för att se ev. spridning.

Exicion av hela förändringen, undersöks histologiskt.

Front 45

Behandling vid malignt melanom?

Back 45

Vid minsta misstanke opereras hela hudförändringen bort och cellerna undersöks i mikroskop.

Om spridning ges cytostatika och ibland strålning.

Front 46

Biverkningar av cytostatika?

Back 46

Håravfall, benmärgstoxicitet med infektioner, anemi, illamående, kräkningar. Ökad infektionskänslighet. Skador på slemhinnan, njur- och leverpåverkan.
Diarré, förstoppning.

Front 47

Biverkningar av strålning?

Back 47

Förlust av hårväxt, torra slemhinnor, trötthet, pneumoni, diarré, illamående, anemi. Psykiskt påfrestande, hudpåverkan.