Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
37 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Language (språk) |
System avsymboler och regler för att kombinera dem som kan producera oändligt antal möjliga meddelanden |
|
|
Psykolingvistik |
Det vetenskapliga området som studerar psykologiska aspekter av språket |
|
|
Historia |
Historia(hopp) typ grottmålningar började då osv. kontentan: genom evolution har språket utvecklats för att vi ska kunna överleva. I varje kultur finns ett språk. Genom språket kan vi kommunicera våra tankar samt lära andra. |
|
|
Språkets definnition 4 grundstenar + en femte |
symboler, struktur,mening och generativt(skapande/produktivitet.) Principen att, i ettvisst språk, symboler kan kombineras för att skapa ett oändligt antalmeddelanden som har ny innebörd. Dessutom en femte grundsten: Displacement (Förskjutning) Ett språkskapacitet att representera objekt och villkor som inte är fysiskt närvarande.Ex. det som hände igår kan man prata om idag. |
|
|
Grammar (gramatik) |
Finns i alla språk, en uppsättning regler som dikterar hursymboler kan kombineras för att skapa meningsfulla enheter för kommunikation. |
|
|
Syntax |
Reglerna för hur man kombinerar symboler inom ett visst språk. Tex säger man i svenskan: ”nu ska jag gå hem” och inte ”hem ska jag gå nu”. |
|
|
Sematik |
De språkliga regler för att sätta ihop symboler i språket till vad de representerar. Tex om du frågar någon hur det gick på tentan och den andra säger att det ”sket sig” , så vet du att personen inte sket sig utan att det gick dåligt |
|
|
Generativity (skapande-produktivitet) |
Symboler kan kombineras för att skapa ett oändligt antal meddelanden som har ny innebörd. Tex meningen ”varför står en fågel under min pannkaka”? Du förstår meningen, även om du aldrig har hört att en fågel kan stå under en pannkaka. |
|
|
Språkets två strukturer |
Surfar structure, deep structure. Yt/djupstruktur |
|
|
Ytstruktur |
En språklig term för den uttalade eller skrivna meningens ord och organisation.Två meningar kan ha olika ytstruktur men samma betydelse. Ytstruktur1: Lisa slår olle . Ytstruktur 2: Olle blir slagen av Lisa |
|
|
Djupstruktur |
En språklig term som hänvisar till den underliggande innebörden av en uttalad eller skriven mening; |
|
|
Phoneme (Fonem) |
Den minsta enheten i talljud i ett språk som kan signalera en skillnad i betydelse. Engelskan har 40 fonem. |
|
|
Morfem |
Den minsta enheten av innebörden i ett visst språk; engelska morfem omfattar hela ord, prefix etc |
|
|
Discourse (Kåsera) |
Att sammanföra meningar till större språkenheter, till exempel stycken, artiklar, romaner, och så vidare. |
|
|
Bottom up& top down |
För att förstå språk måste hjärnan kunna översätta stimuli-mönster. Alltså alla ljud, formen av bokstäverna osv. Detta sker genom både bottom upp och top down. |
|
|
Bottom up |
Uppfattningsprocessersom börjar med analysen av individuella stimulielement, och arbetar upp tillhjärnans integration av dessa för att skapa en enad uppfattning. (Alltså börjarmed delarna för att skapa en helhet) |
|
|
Top down process |
- Perceptuell bearbetning där befintlig kunskap,koncept, idéer, eller förväntningar tillämpas för att förstå inkommandestimulans. Ex. turister som tror att ”the bead store” har bröd. Eller sar _ h_ren h_nd, så förstår du vad det ska stå. |
|
|
Speech segmentation (Talsegmentering) |
ppgiften att uppfatta var varje ord i en talad mening börjar och slutar. Ex kan det vara svårt att göra detta när någon med brytning pratar eftersom den personen har en annan betoning |
|
|
Den sociala språkliga kontexten |
Man förstår hur man ska kommunicera i olika sociala sammanhang. Ex ändra språk i en uppsats jämfört med när man skriver sms. |
|
|
PRAGMATIK |
Kunskap om de praktiska aspekterna av att använda ett språk, t.ex. hur vårt ordval beror på det sociala sammanhanget. |
|
|
Vilka delar i hjärnan aktiveras när det kommer till språk |
Broca'sarea (Brocas område) Ett område i den vänstra frontalloben somstyr talproduktionen. Wernicke'sarea (Wernickes area) Ett område i vänster temporallob som ärinblandat i talförståelse. Om man skadar dessa två, kan bero på stroke,hjärntumör mm: |
|
|
Afasi: |
Partiell eller total förlust av förmågan att:- Förstå uttalade ord (impressiv afasi) - Att själv uttala ord (expressiv afasi). |
|
|
Arv vs miljö om hur man lär sig språk |
För att lära sig ett språk krävs viss biologisk uppsättning. Små barn kan artikulera alla fonem oavsett var man är född. Vid sex månader börjar man göra ljud som är specifika för ens modersmål. Tex japanska barn förlorar förmågan att höra skillnad mellan L och R. |
|
|
Language acquisition device (LAD) (Språkinlärning mekanism) |
En biologisk mekanism som möjliggör inlärning. Tex man lär sig vilken ordning verbet kommer i en mening. ”jag går nu”, spanska: ”går jag nu |
|
|
Language acquisitionsupport system LASS |
- Den sociala möjligheten till lärande som deltari att lära sig ett språk |
|
|
Social miljö |
Barnspråk används av vuxna universellt för att lära dem. Skinner förklarade språkinlärning genom operant betingning. Alltså att föräldrars förstärkningar eller bestraffningar gör att barn lär sig ett språk. |
|
|
Barns språkutveckling |
Det finns ett utvecklingsschema för barns språkutveckling som gäller oavsett kultur. Barn utvecklas från reflexiva gråt vid födsel, vid två år kan barn yttra meningar som kallas för telegraphic speech typ telegraftal som består av ett substantiv och ett verb. Ex ”ha kaka”. Detta enkla språk byggs på och vid fem års ålder kan man förstå och använda ett komplext språk. Det gäller att bli exponerad för språk så tidigt som möjligt för att inte få några språkproblem, även teckenspråk. |
|
|
Billingualism (tvåspråkighet |
Forskarehar funnit att tvåspråkiga barn, (ex immigranter som lärt sig ett nytt språk)har en högre grad av flexibelt tänkande och klarar sig bättre på icke-verbalaintelligenstest. .Tvåspråkiga barn presterar även bättre på tester på perceptuella tester, texatt man kan fokusera på irrelevanta objekt samtidigt som något annat. Varför?De kan inte direktöversätta allt utan måste ”hitta” de ord som det andraspråket använder. |
|
|
Whorf-Sapirhypotesen: |
Attmänniskors språk avgör hur de uppfattar och tycker om världen. Språketbestämmer tänkandet hos individer. |
|
|
Tänkande- propositional thought (Propositionellt tänkande) |
Olika tankar skapar olika mönster av hjärnaktivitet. Att tänka kan ses som ett inre språk, men det bygger på många olika mentala aktiviteter.Ett uttalande som uttrycker en idé. |
|
|
Imaginal thought (Visuella tankeoperationer - tänkande i bilder) |
En form av tänkande som använder bilder som kan vara från någon sinnesmodalitet. |
|
|
Tänkande- Motoric thought (Motoriska tankar) |
Mentala representationer av motoriska rörelser, såsom kastandet av ett föremål. |
|
|
Prototype |
Det mest typiska och bekanta medlemmen i en grupp som definierar ett begrepp. Ex. en blåmes definierar man lätt som en fågel, men det kan vara svårare att säga det om en pingvin. |
|
|
Deductive reasoning (Deduktivt tänkande) |
Resonemang från en allmän princip till ett specifikt fall. Man börjar med premisser (som man antar är sanna) och ställer upp dem mot varandra. Ex. Om alla människor är dödliga (första premissen) Om Sokrates är en människa (andra premissen) Måste Sokrates vara dödlig (slutsatsen) |
|
|
Iduktivt resonemang |
Man använder induktion när man observerar ett antal händelser som sedan kan forma en generell princip. Ex pavlov som upptäckte hundarna och drog sedan en generell princip om klassisk betingning. |
|
|
Faktorer som distraherar vårt tänkande |
1.Irrelevant information det kan vara svårt att sålla bort irrelevant information. 2. ('Belief bias') Den tendens att överge logiska regler för att komma till en slutsats baserad på ens befintliga övertygelser och trosbekännelser. Ex. allt som är bra kan rökas, därför är cigaretter bra för hälsan |
|
|
Framig |
Tanken att samma information, problem, eller alternativ kan struktureras, presenteras, och tänkas på olika sätt. Hur något presenteras påverkar alltså vårt tänkande. |
