Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
5 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Redogör för växternas olika vävnadstyper.
|
1. Tillväxtvävnad, odifferentierad, rotspetsar och stammens topp, under barken
2. Hudvävnad. Yttersta cellskiktet, annat namn epidermis, vaxskikt förhindrar avdunstning 3. Grundvävnad. Tämligen odifferentierad, kan utvecklas till något annat ännu. Assimilation bl.a. 4. Ledningsvävnad. Myky differentierad. Bildar ledningssträngar i stammen. I strängarnas veddel (kärlen) transporteras vatten, näringssalter. I bastdelen (silrören) assimilationsprodukter. |
|
|
Förklara fundamenten i transpirationsström och rottryck. När lämpar sig rottryck?
|
Transpirationsström uppstår då vatten avdunstar från växten. Då skapas det ett sug att få vatten, och det är det som transpirationströmmen grundar sig på. Rottrycket går ut på att rotcellerna pressar upp vatten i kärlen, och sedan pga osmos hela tiden kan suga upp mer. Detta är en bra metod under hög luftfuktighet.
|
|
|
Vilka är basnäringssalterna? Berätta om någon näringssalts nytta hos växterna.
|
Kväve, fosfor, kalium, magnesium, kalcium, svavel. Kväve behövs för att växterna skall framställa proteiner, hjälper växternas tillväxt mycket. Tas främst upp som joner (ammoniumkväve, nitrat) men ärtväxterna tar även från mutualistiska förhållanden med kvävefixerande bakterier. Kalium skyddar från frost och torka.
|
|
|
Vad leder för mycket vatten i marken till för de flesta växter till? Hur åtgärdas detta hos vissa växter?
|
Syrefri jordgrund. Kärr- och vattenväxter tar upp syre ovanifrån, från skott.
|
|
|
Nämn de olika vävnadstyperna hos djur och var de förekommer i kroppen.
|
Epitelvävnad: överhuden, på inre ytan av organ
Stödje- och bindvävnad: stöd: brosk- o benvävnad Bind: fetter, blod, slemhinnor osv Nervvävnad: nerver, centrala nervsystemet. Muskelvävnad: musklerna. skelettmuskler, hjärtmuskeln, glatta muskler |
