Sem - Is The Welfare State A Free-Lunch?

Front 1

Peter Lindert använder termen “gratislunch (free-lunch)” som en ordlek utgående från den aforism som den berömde amerikanske nationalekonomen Paul Samuelson lär ha mynta, d.v.s. att “det finns inte nåt sådant som en gratislunch”. Diskutera vad Paul Samuelson menade med detta och vad Peter Lindert menar med titeln på artiklen, d.v.s. att välfärdstaten är en ”gratislunch.” (KF)

Back 1

Välfärdsstatens symbolik med gratislunch, innebär att det alltid kommer att finnas kostnader, negativa som positiva. Staten uppstår ju inte ur tomma intet, och välfärden måste hållas upp och finansieras med till exempel olika skatter. Om inte det sker kan produktiviteten sjunka, i och med gratispassargarproblemet.

Front 2

Försörjning med kollektiva varor är en roll för staten, eftersom det allmänt antas att private marknader misslyckas med försörjningen av sådana varor, I en optimal utsträckning. Ett annat exempel på ett marknadsmisslyckande är p.g.a. förekomsten av s.k. externa effekter. Förklara vad en extern effekt är och varför skatter och subvention kan förbättra resursallokeringen via marknader när sådan effekter är närvarande. (KF)

Back 2

En extern effekt är en ekonomisk transaktion som påverkar nyttan för tredje par. Externa effekter kan vara både positiva och negativa.
Ett exempel på en negativ extern effekt är luftföroreningar; en fabriksägare kan sakna incitament att begränsa luftförorenande utsläpp eftersom skadorna huvudsakligen drabbar någon annan. En positiv extern effekt kan uppstå i samband med teknologisk utveckling, om alla kan dra nytta av landvinningen.
En externalitet leder till ett marknadsmisslyckande, vilket innebär att en fri marknad inte uppnår en samhällsekonomiskt optimal resursanvändning. Genom att införa skatter, avgifter, regleringar eller subventioner som motsvarar värdet av de externa effekterna kan marknadsaktörer fås att ta hänsyn till dem.

Front 3

Ge några exempel på sociala transfereringar. (KF)’

Back 3

A; Grundläggande stöd till fattiga familjer (fattigvården före 1930)
B; Offentligt stöd till arbetslösa (arbetslöshetsersättning och hjälp för att säkra nya arbetstillfällen)
C; Allmänna pensioner
D; Folkhälsa utgifter
E; Bostadssubventioner.
En "välfärdsstat" är ett land där sådana sociala transfereringar upptar minst 20% av BNP.

Front 4

Peter Lindert ger i sin artikel ett par fiktiva “Tentamensfrågor”, den första frågan är: “Which of the following tax rates is not higher in big-government welfare states than in a small government country like the United States?“
a. tax rate on corporations, capital, and top property incomes,
b. tax rate of labor income,
c. tax rate on general consumption (like sales tax),
d. sin taxes (on tobacco, alcohol, gasoline)
Vad är det rätta svaret på denna fråga? (KF)

Back 4

Det rätta svaret är A. Varför? Kapitalet beskattas inte i särskilt hög takt. Detta gäller i Sverige där bolagsskattesatsen är runt OECD-genomsnittet, och långt under den amerikanska skattesatsen. Många tror att välfärdsstater har höga inkomstskatter som suger ut dom rika och bolagsskatt driver ut företag ur landet, men så är inte fallet.

För att minimera ekonomiska snedvridningar eller indirekta kostnader för skatter, bör skattesatser vara högre på varor / tjänster som är svåra att undvika. Anledningen till att de inte är det är för att någon måste betala för de negativa externa effekerna.
Beskattning av arbetsinkomster och allmän konsumtion är bättre för ekonomisk tillväxt än beskattning av kapitalinkomster.

Front 5

Lindert argumenterar, liksom de flesta nationalekonomer, att det är bättre för ekonomisk tillväxt att staten lägger en större skattebörda på arbetsinkomster än på kapitalinkomster. Förklara varför? (KF)

Back 5

Beskattning av arbetsinkomster och allmän konsumtion är bättre för ekonomisk tillväxt än beskattning av kapitalinkomster. Arbetskraften är mindre känsligt för beskattning, i jämförelse med skatt på kapital. En hög skatt på arbete lägger skattebörden på samma inkomstgrupper som röstar i favör av välfärdsstaten. I hög utsträckning så betalar arbetarna själva för det sociala skyddsnät designat att skydda de svagaste inom inkomstgruppen.

Front 6

I Sverige, liksom i andra välfärdsstater, så har ett skifte skett från höga skatter på arbetsinkomster till lägre sådan skatter, samtidigt som beskattningen på konsumtion har ökat. Förklara varför konsumtionsskatter, såsom Moms, i realiteten är en indirekt skatt på arbetsinkomster. (KF)

Back 6

Eftersom sparande är kapitalackumulationen är kapitalet inte beskattat med moms. Om det inte är en skatt på kapital, är det per definition en skatt på arbetsinkomst. Välfärdsstatens regeringar har även tunga skatter på allmän konsumtion. Sådana skatter, i effektiv form av en europeisk moms. Det är favortiten bland de ekonmiska konservativa. Istället för ha indirekta skatter på arbetsinkomsten har vi istället konsumtionsskatter, såsom moms. I slutändan går det ändå jämt upp därför att dem som konsumerar är i huvudsak arbetarna.

Front 7

DEL 1
Välfärdsstaten kallas även för “transfereringsstaten.” Sociala transfereringar är i praktiken ofta substitut till private försäkringar. I många fall så fungerar privata försäkringsmarknader väl och då finns inget behov av sociala försäkringar. I vissa fall fungerar dock sociala försäkringar, där försäkringspremierna betalas genom skatter (eller obligatoriska avgifter), bättre. Förklara varför privata försäkringsmarknader i vissa fall misslyckas och varför sociala försäkringar leder till förbättringar. (LF)

Back 7

I vissa områden har allmänna och progressiva sociala transfereringar bidragit sig att försäkra sig mot några av de dåliga effekterna av decentraliserade marknader.
De "fel" tenderar att samlas på varandra i USA och andra OECD-länder med lägre skatter och utgifter.
Delar av hälso-och sjukvårdssektorn lider alla klassiska marknadsmisslyckanden. Externa effekter: Min smittsama sjukdom hotar dig, ditt dåraktiga riskerande tog upp onödig plats i akuten, och så vidare. På en privat marknad, förkroppsligar läkare och patient monopolställning, asymmetrisk information och moraliskt dilemma.
Det spända förhållandet mellan privata sjukförsäkringsbolag och vårdgivare är också full av berättigad ömsesidig misstro. Privata marknader försöker lämna selektiv och frivillig sjukförsäkring för individer som går ofta in i en "dödsspiral" med stigande premier. De fattiga vet att deras allt försämrade läge kommer innebära höjda försäkringar, som innebär att man inte kan betala.

Front 8

DEL 2
Välfärdsstaten kallas även för “transfereringsstaten.” Sociala transfereringar är i praktiken ofta substitut till private försäkringar. I många fall så fungerar privata försäkringsmarknader väl och då finns inget behov av sociala försäkringar. I vissa fall fungerar dock sociala försäkringar, där försäkringspremierna betalas genom skatter (eller obligatoriska avgifter), bättre. Förklara varför privata försäkringsmarknader i vissa fall misslyckas och varför sociala försäkringar leder till förbättringar. (LF)

Back 8

För att vara säker, kommer konkurrens och pris alltid att spela viktig roll i vården.
Även de mest universella hälsovårdssystemet måste ständigt experimentera med priser för sina patienter, för en del av sin vård, och måste tillåta patienter att betala för privat operation om de är villiga att göra så. Alternativet annars är risk för långa väntetider. Det finns också belägg för att konkurrensen mellan sjukhusen, och kanske andra leverantörer, inte förbättrar effektiviteten på marknaden.

Front 9

Vad är en marginalskatt? Varför är höga marginalskatter på arbetsinkomster potentiellt negativt för ekonomisk tillväxt? (KF)

Back 9

Marginalskatt är, namnet till trots, inte en form av skatt utan ett mått på hur mycket en inkomsttagares skatt ändras om inkomsten ökas eller minskas med ett litet belopp. Forskningen visar att de höga marginalskatterna är skadliga. På sikt leder det till att staten får in lägre skatteintäkter. (Tänk Lafferkurvan) eftersom incitamentet att arbeta och utbilda sig minskar. En hög marginalskatt drar ner attraktionskraften. Om välfärd och andra offentliga förmåner tas bort så fort som en person får ett jobb, möter de en mycket hög marginalskatt. Den marginalskatten kan lätt bli högre för de fattiga än för de rika.Det säger sig självt att man väljer att stanna hemma om man möts av en hög marginalskatt. Stannar folk hemma, vilket bidrar negativt till ekonomin.

Front 10

Vad är svaret till Linderts andra tentafråga: “In which case was a poor single mother given the least incentive to get a job?”
a. U.S.A. under Reagan,
b. U. S.A. under Clinton,
c. Britain under Tony Blair
d. Sweden’s welfare state (KF)

Back 10

Rätt svar är A. USA under Reagan.

Front 11

Varför är svaret till förra frågan vad det är? (KF)

Back 11

I Sverige är alla sociala förmåner beskattade, och en ensamstående mamma (eller någon annan arbetslös) står inte inför en hög marginalskatt när hon lämnar arbetslösheten.
Offentliga förmåner såsom barnbidrag är inte behovsprövat men universell, dvs ges till alla. Detta minskar också hämmande effekter. Arbete hinder gör finns i det svenska systemet och den nuvarande regeringen har byggt hela sin politik för att sänka skatter på arbetsinkomster, via ett EITC-system. En viktig del av den svenska "aktiva" arbetsmarknadspolitiken. Arbetslösa måste vidta alla jobb som finns tillgängliga om de vill behålla sina förmåner. Detta är en såkallad hörnsten i den ”svenska modellen”.

Front 12

Det svenska välfärdssystemet har ändrats avsevärt de senaste tjugo åren. I de flesta fall har det blivit “tuffare” eller mindre generöst. I ett fall, föräldraledighet, har det dock blivit mer generöst. Förklara varför detta i allmänhet hjälper kvinnor i deras karriärer. (KF)

Back 12

Genom gemensam föräldrarlediget så ges kvinnor bättre kärriärmöjligheter. De kommer vara lättare att anställa kvinnor, eftersom ledigheten delas, och som vi redan vet leder ett mera jämställt samhälle till en ökad nationalinkomst.

Front 13

Arbetskraftsdeltagandegraden (“The labor force participation rate ,LFP) är hög för både kvinnor och män i USA och Sverige. I Sverige är dock kvinnors LFP mycket närmare männens. Förklara vad LFP innebär och varför ett högt LFP leder till stora aggregerade produktivitetsvinster. (KF)

Back 13

LFP står för graden av arbetsdeltagande. Om fler människor deltar i arbetskraften, så kommer det att leda till att den aggregerade efterfrågan (konsumtion) ökar. Detta leder till att produktionen också ökar. En arbetslös ses som en outnytjad resurs, som skulle kunna bidra till en ökad nationalprodukt.

Front 14

Det finns två exempel på statligt finansierade utgifts- och transfereringsprogram där det inte är någon större skillnad mellan Europa och USA, och i ett av dom är USA ledande. Vilka är detta? (KF)

Back 14

Pensioner och utbildning. De flesta OECD-länder förstod redan för ett århundrade sedan vikten av att finansiera utbildning med skattemedel. Skolan och kunskapen skulle inte förbättras om grundskolan skulle kosta pengar. Statliga pensioner finansieras av statliga skattemedel både i Europa och USA. Det verkar vara en lösning alla är överens.

Front 15

Socialförsäkringssystem och Allmänna pensionssystem har problem världen runt. Vilka är orsakerna till dessa problem? Vilka möjliga lösningar finns det? (LF)

Back 15

Problemen med pensionssystemen i världen handlar om den åldrande befolkning. Populationen åldras för fort; livslängden ökar, medan vi föder mindre barn. Högre pensioner lockar seniorer att förtidspensionera sig, vilket påverkar ekonomin negativt. (Sist in – först ut). Växande statligt underskott är ett tredje problem. Potentiella lösningar skulle kunna vara. En annan lösning för att lösa problemet är till exempel att höja pensionsåldern. Det skulle innebära att flera människor betalar för den äldre generaton. Andra lösningar är att främja barnafödandet. Det via ett generöst barnbidragsystem. En annan lösning är ökad migration. Arbetarnas inkomst måste öka i snabbare takt än pensionärernas pension.

Front 16

Hur fungerar ett s.k. PAYGO-pensionssystem? Vilka alternative finns till PAYGO-system (privata eller offentliga)? (KF)

Back 16

Pay go-systemet. Det innebär att den yngre generationen betalar för den äldre. Vad är alternativet till pay-gosystemet? Det skulle kunna vara privata pensionsfonder. En mix av privata och statliga pensioner är kanske den bästa lösningen. Att minska den statliga pensionen skulle kunna innebära att locka privatpersoner att spara privat, vilket ökar medvetenheten om sparandet.