Prevention

Front 1

Vad är prevention?

Back 1

Hindra att problembeteende uppstårSenarelägga starten
Minska negativa effekter av problembeteende
Främjande av kunskap, attityder och beteende som främjar psykisk hälsa
Främjande av policys som stärker psykisk hälsa

Front 2

Tre ben, prevention

Back 2

Epidemiologi
Intervetionsteori
Utvecklingspsykologi

Front 3

Epidemiologi

Back 3

Prevalens
Nya fall (Incidence)
Onset/Debut
Risk/skyddsfaktorer

Front 4

Prevalens

Back 4

Prevalens runt 17 % bland unga
Missbruk & Beroend
Ångesströrningar
Deprission
ADHD
En del studier på små barn tyder på liknande siffror. O Connell, Boat &Warner (eds.) (2009)

Front 5

Konsekvenser av MEB hos unga

Back 5

Lidande
Begränsar förmågan att uppnå utvecklingsadekvata mål
Ökar risken för fortsatt psykopatologi & funktionsnedsättning
Stora samhällskostnader

Front 6

Multifinalitet:

Back 6

en Riskfaktor kopplat flera negativa utfall.
EX: "Maltreatment" i hem--> riskfaktor--> externaliserand och internaliserade problem. Insatspå dessa riskfaktorer--> väligt effektiva

Front 7

Riskfaktor

Back 7

Förhållanden i olika kontexter--> ökar sannolikheten för utveckling av problembeteende/MED Störningar.
EX: Deprimerad förälder.
Risk och skydsfaktoer guidar uvecklingen av preventiva instaster

Front 8

Skydsfaktor

Back 8

Minskar sannolikheten för utveckling av problembeteende/MED Störningar och ökar chansen för posetiv utveckling.
EX: Bo i Högt SES område

Front 9

Iatrogen effekt

Back 9

"av läker skapat"
Negativ effekt som kommer från en hjälpande insats.
Tex: "peer deliquant contagion"
Place Deliquant teens togheter as intervention, itsället för uppmana icke-normbrytande beteende, skapas nya normer och status för mer problembetende

Front 10

Universiell Preventition

Back 10

Hela populationen: Oavsett risk!
Lämpligt: Låg risk och låg kostnad per pers.
Struktuella lagar och policies.
Begränsa alkoholkompsion, öpptetider på systemet.
Media reklam, rekomndera bilbälte, tänka på påverkan av alkohol
Trippel-P
Öpp

Front 11

Selektiv Preventition

Back 11

Subgrupper med ökad risk för utveckla problem
Lämpligt: Moderate cost and low risk
Föräldrar, söka hjälp med barnuppfostran. Uppväxt i lågt SES område.

EX:
Trippel-p
Komet
De oroliga åren
Cope

Front 12

Indikerad Preventition

Back 12

Indevider som identifieras ha tidigare tecken/symptom

Lämpligt: Högre kostnader och högre risk
Personer som har problem i ex: skola

ex:
Tripel-P
Komet
De oroliga åren
Cope

Front 13

Promotion

Back 13

Främjande Posetiv utveckling, Utveckling av åldersadekvata förmågor, hälsa, självkänndedom och Prosocialt beteende, motståndskraft. Fokus på skydsfaktorer
EX:
Bygga parker, servra nyttig mat i skolan. Promotiva instatser.
Hjälp från BVc eller emotionell träning (SET)

Front 14

Preventiton

Back 14

Förebygga, negativ inverkan av riskfaktorer och/eller stärka skydsfaktorer. Univerislet, selektivt eller individuellt
Ändra inflytandet riskfaktorer--> förebygga problembeetende och psykopatalogi (tex stress)
Riskfaktor ändras till skyds (föräldrskap, sömn)
Fräjma postivutveckling av ålderadevekanta förmågor. Hälsa, själkänndedom och prosocialt beteende.
EX: Sam: välfärden, skola, socialtjänst
Familj: BVC, MVC, Familjerådgivning
Individ: SEt, Föräldrastöd

Front 15

Behandla

Back 15

Hantera (beandla) en uppmärksammad problematik-- > Uppnå:
Självkänsla, välbefinnande, socialt, motståndkraft

Front 16

Impact theory

Back 16

Utveckla, preventions program så effektivt som möjligt.
Bör innehålla:
idenifiering av problemet
Vem drabbas
När drabbs
Hur, intervention

När, intervention
Timeing och ordern av elementer i programet
"detaljerat "recept" --> ge effektiv intervention

Front 17

Varför är prevention av mentala, emotionella och beteende-störningar (MEB) viktigt?

Back 17

1 hög prevalens på problemen
2 kostnadseffektivitet, depression kostar mer än de preventiva insatser
3 hämmar utvecklingen och leder till senare problem och eventuell död

Front 18

normativ utveckling
Spädbarn & tidig barndom;

Back 18

emotionsreglering,
anknytning,
exekutiva funktioner,
uppförande.

Front 19

normativ utveckling
Barndom;

Back 19

regler för acceptabelt beteende,
positiva kompisrelationer
akademiska.

Front 20

normativ utveckling
Tonår;

Back 20

fysisk hälsa,
intellektuell utveckling,
social utveckling.

Front 21

normativ utveckling
Sena tonåren & ung vuxentid:

Back 21

Variation och utforskande (Kärlek, arbete, världsbild),
livserfarenhet.

Front 22

Normativ utveckling
Varför förmågor viktiga

Back 22

inte utvecklar förmågor:
riskfaktorer uppstår istället; ex. sömnproblem.
Förmågorna bygger på varandra;
Om man inte utvecklat kompetenser i tidigare steg kan man få svårighet att utveckla andra kompetenser.
dvs. riskfaktorerna hänger ihop.§

Front 23

Ekvifinalitet

Back 23

med samma effekt,
grupp av riskfaktorer kan leda till samma utfall. EX: Skilsmässa, misshandel i hemmet, föräldrar med drogmissbruk kan alla leda till depression hos barn.
Designen av en preventiv insats är det bra att veta vilka riskfaktorer som leder till ett specifikt utfall

Front 24

Multifinalitet:

Back 24

Latin: många slut.
en riskfaktor--> flera olika utfall.
Ex: riskfaktorn att vara kvinna--> flera olika utfall, högre risk för depression, ätstörningar. Designar en preventiv insats så är det viktigt att veta om den riskfaktor man vill komma åt är multifinell.
Ex: riskfaktorn leder till ångest, ätstörningar så kan integrerat dem som en del i en förebyggande insats.

Front 25

Regressionseffekten
Preventiton

Back 25

Återgång till medelvärdet.
Individer-> extremvärden vid en första mätning tenderar att ligga närmare medelvärdet vid nästa mättillfälle.
Betydelse för studiedesign. Om studiedeltagare som har höga nivåer, en del av den förändring--> regressionseffekten.
viktigt att beakta om interventionsgrupp och kontrollgrupp ligger på olika nivå i förmätningen.

Front 26

Effektivitetsstudier

Back 26

Efficacystudier (pilotstudier),
randomiserade och kontrollerade (RCT). Kontrollerad miljö, Studier, av forskarna själva.

Senare-->Testas “riktiga världen”, implementering.
Hur effektiv implementerats? Kostnadseffektivt?
Finns några mediatorer eller moderatorer i korrelationerna mellan faktorerna negativa effekter?Ett flertal studier olika kontexter. Studier oberoende, longitudinella.

Front 27

Kännetecknar en kostnadseffektiv preventionsinsats

Back 27

Lönsamt för ekonomi, folkhälsan.
Generera i färre sjukdomsfall och lägre sjukvårdskostnader. För att vara kostnadseffektiv bör typen av insats ”matcha” med målet.
Ex: En universell insats för att minska alkoholkonsumtion kan vara mer effektiv i slutändan än en indikerad satsning.

Front 28

Preventionsparadoxen

Back 28

beskriver en motsägelsefull situation.
Högriskgruppen: större sannolikhet att utveckla problematiskt beteende/sjukdom, få antal

Lågriskgruppen: liten sannolikhet utveckla, dock fler totalt än hög. Pga de är fler.
EX: barn som utsätts för fysiska övergrepp, riskgrupp gällande att utveckla en internaliseringsproblematik, men att fler barn som inte blivit utsatta kommer att utveckla liknande problem.
Insatser, mindre omfattande men som riktar sig till fler(universall) får en större totaleffekt än mer omfattande insatser som riskas mot specifika riskgrupper.

Front 29

Mentorsprogrammet

Back 29

Fokus, ungdomar med risk→ utveckla problem studier, hälsa eller riskbeteende.
Målet: Kultivera en relation, främjar persones posetiva utveckling och välmående
Lyckat→ bra relation, ömsesidig respekt. Ej, målet. En biprodukt.
Mentorsprogrammet, positivt inom tre områden
Socio-emotionell:ändra en ungdoms negativsjälv bild, demonstrera en positiv relation, en vuxen.bättre på att förstå, uttrycka och reglera sina känslor.

Kognition:mottaglig för vuxna värderingar, råd och perspektiv.

Forskning→ relation till en mentor, förbättrade studieresultat. Identitet: förbättra en ungdoms ”possible selves”--> observera vuxna. Möjligheter aktiviteter, resurser och utbildning kan använda, konstruerar sin identitet.

Front 30

utvecklar man en preventionsinsats
stegen

Back 30

Identifiering av ett problem

Genomgång av information om området - vad finns det för risk- och skyddsfaktorer?

Utvärdering av program i kontrollerad miljö (Efficacy)

Utvärdering av program i verklig miljö (Effektivitet)

Spridning av information och implementering

Front 31

Egenskaper hos framgångsrik prevention

Back 31

1 omfattande/comprehensiv

2 Flera olika undervisnings metoder

3 Hög Exponeringsgrad

4 Teoribaserad

5 Positiva relationer

6 Rätt timing

7 Kulturell anpassning

8 utvärdering

9 Välutbildad personal

Front 32

Egenskaper hos framgångsrik prevention

omfattande/comprehensiv

Back 32

Multipa interventioner
Multipa kontexter

Front 33

Egenskaper hos framgångsrik prevention

Flera olika undervisnings metoder

Back 33

Färdighetsträning

Front 34

Egenskaper hos framgångsrik prevention

Hög Exponeringsgrad

Back 34

Dos/programitensitet

Kvantitet

Kvalitet

Front 35

Egenskaper hos framgångsrik prevention

Teoribaserad

Back 35

Ej så självklart som de låter

Etiologiska Teori

Orsaker (risk, skyddsfaktor)

Interventionsteorier

Förändringsmetoder

Front 36

Egenskaper hos framgångsrik prevention
Positiva Relationer

Back 36

Föräldrar
Andra Vuxna
Kompisar

Front 37

Egenskaper hos framgångsrik prevention

Rätt Timing

Back 37

Utvecklingsrelevant

Maximal impact

Fokus på förändringsbara Beteenden som föregår problembeetendet

(2 år före ca)

Front 38

Egenskaper hos framgångsrik prevention

Kulturell Anpassning

Back 38

Relevans av vikt

Ytstruktur vs djupstruktur

Front 39

Egenskaper hos framgångsrik prevention

Utvärdering

Back 39

Effekt
Impletering
Programtrohet

Front 40

Egenskaper hos framgångsrik prevention

Välutbildad

Back 40

Urval

Utbildning

Handledning

(psykologs roll plus utformning)
Ledarens roll Extremt viktig