Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
30 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Analgesi
|
Tillstånd karakteriserat av bortfall av smärtkänslighet.
|
|
|
Anestesi
|
Upphävande av förmåga att uppfatta/bedövning av sinnesintryck som smärta, tryck, värme, kyla och beröring.
|
|
|
Generell anestesi
|
*Narkos
*Sövning till kontrollerad medvetslöshet genom inandning (inhalationsnarkos) eller injektion/infusion av läkemedel som påverkar CNS. |
|
|
Regional anestesi
|
*Lokalbedövning (en viss del av kroppen).
*Fortfarande vid medvetande. *Vid mindre operationer, lagning av tänder, provtagningar. |
|
|
Generella preoperativa förberedelser inför planerad anestesi
|
*Information till patienten
*Kontrollista *Helkroppstvätt och helkroppsdesinfektion *Hårkortning *Märkning av operationssnitt och operationsfält |
|
|
Vad bör patienten informeras om inför operation och hur?
|
*Vilka förberedelser som ska gås igenom preoperativt både när hen sätts upp på vårdplaneringslistan och vid inläggningen.
*Information om kroppsliga reaktioner relaterat till anestesi och operation (ökar känsla av trygghet), t.ex. postoperativ smärta och återhämtning. *Upprepad muntlig information som ger patienten möjlighet att ställa frågor. *Kombinera med skriftlig information. *Individanpassad information. *Dokumentera vilken information som har lämnats. |
|
|
Hur används en kontrollista och vilka punkter kan ingå i en sådan?
|
*Dokumentation av vården.
*Information om vilken information som getts och bör ges till patienten. *Informera om ingreppet och vad som kommer att hända. *Informera om vad som ingår i den preoperativa hudförberedelsen, t.ex. om även håret ska tvättas. *Informera om vilka medel som ska snvändas för eventuell helkroppstvätt och vad syftet med detta är (minska risken för postoperativ infektion). *Ge instruktioner om fasta. *Informera vad som gäller angående hårstylingprodukter och smink. *Fråga om patienten har tandprotes eller piercing, sår eller eksem. *Tala om att smycken och värdesaker inte ska tas med och var de kan förvaras. |
|
|
Vad innebär helkroppstvätt och helkropssdesinfektion?
|
*Patienten ska preoperativt tvätta hela kroppen (ev. med desinfekterande medel) och förses med rena kläder och en renbäddad säng.
*Vid ingrepp med stor risk för infektion rekommenderas helkroppsdesinfektion som görs minst två gånger och även tvätt av håret med desinfekterande medel en gång. *Vara noga med hårbotten, naglar, genitalia och navel. |
|
|
Vem utför märkning av operationssnitt och operationsfält?
|
Operatören.
|
|
|
Vad innebär det att fasta inför en anestesi och varför är det viktigt?
|
*Pga risk för kräkningar och maginnehåll som dras ner i luftstrupen och lungorna (aspirationsrisk).
*Fasta - inte äta eller dricka minst sex timmar före sövning, vanligen från midnatt om operatino på morgonen. Frukost om operationen görs sent på dagen (underlättar det postoperativa förloppet). *Läkemedel får tas med lite vatten fram till två timmar innan sövning. |
|
|
Varför måste patienten vara fastande även inför en SPA/EDA?
|
För att kunna bli sövd om bedövningen inte tar.
|
|
|
Vad innebär intubering?
|
*Intubation - införandet av ett rör i en kroppsöppning, syftar oftast till luftstrupen (trakea).
*Syfte att skapa säker luftväg som tillåter ventilation av en patient med t.ex. en respirator. *Används ofta i samband med operationer och andra ingrepp där en patient sövs ned och förlorar förmågan att skydda sina luftvägar eller andas. |
|
|
Hur genomförs en intubering?
|
*Endotrakealtuben förs ner via munnen.
*Laryngoskop används för att lyfta undan tungan och underkäken hos patienten. *Tuben förs ner mellan stämbanden och kuffen blåses upp. *Kontroll av placering genom att lyssna till andningljuden över båda lungorna. |
|
|
Vilken utrustning behövs för att genomföra en intubation?
|
*Endotrachealtub
*Laryngoskop *Kuffspruta *Ledare *Häfta *Magills tång *Svalgtub *Stetoskop |
|
|
Vilka inandningsgaser tillförs patienten i samband med narkos?
|
*Extra syrerik luft genom en mask som placeras över näsa och mun.
*Ibland narkosmedel via mask. |
|
|
Skillnader mellan SPA och EDA
|
*SPA - form av central nervblockad eller ryggbedövning. Används på patienter som ska genomgå kirurgi i nedre extremiteterna och andra mindre ingrepp i bäckenregionen samt vid kejsarsnitt. Lokalbedövning och patienten kan vara vaken.
*EDA - vanligaste spinala smärtbehandling som främst används under och efter större operationer. Behandlingsperiod sällan längre än en vecka. Epiduralkateter för korttidsbehandling mynnar direkt vid insticksstället i ryggen. Patienten är sövd under operationen. |
|
|
Hur övervakas patienter i samband med anestesi?
|
*Narkossjuksköterska eller narkosläkare ständigt närvarande.
*Övervakningsutrustning för puls, BT, EKG. *Kontroll av position på operationsbordet för att undvika tryckskador. *Narkospersonalen sitter intill för att se till att patienten inte har ont och att hjärta och lungor fungerar som de ska. *Efter operation avbryts narkosen och patienten får ligga på en uppvakningsavdelning de första timmarna. |
|
|
Hur övervakas en patient som varit sövd, intuberad och fått muskelrelaxantia postoperativt?
|
*EKG
*Puls *BT *Andning *Kontroll av förband, operationsområde, urinproduktion, blödning (ersättning av blodförluster), eventuell smärta. *Från 30 min till 3 h, ibland upp till 12 h |
|
|
Varför är det viktigt att bibehålla patientens kroppstemperatur?
|
*Anestesi leder till perifer vasodilation och värmen omfördelas till perifera delar.
*Patienten ligger still och är muskelrelaxerad. *Ofta avklädd. *Värmeförluster från operationsområdet. *Tillförsel av gaser och vätskor som är kallare än 37 grader. *Detta kan påverka infektionsbenägenhet, koagulation och läkemedelsmetabolism. |
|
|
Hur förebyggs hypotermi hos patienten?
|
*Varma täcken (ev. varmluftstäcke) och mössa.
*Varma vätskor och infusionsvärmare. *Varm sal. *Övertäckning av ytor utanför operationsområdet. |
|
|
Hur kan tryckskador motverkas under operation?
|
*Utsatta kroppsdelar avlastas anpassat till patienten, operationsmetoden och anestesin.
*Patientens positionering bör dokumenteras och även lägesändring under operationen. |
|
|
Vilka patienter har en ökad risk för aspiration?
|
*Akuta operationer (inte färdigfastad)
*Akut buk/trauma *Patient med diabetes *Överviktiga patienter *Gravida (andra och tredje trimestern) *Patienter med refluxproblematik |
|
|
Vilka patienter har ökad risk att drabbas av postoperativt illamående och kräkning (PONV)?
|
*Kvinnor i fertil ålder
*Åksjuka *Överviktiga patienter *Tidigare upplevelser av PONV *Smärta, läkemedel *Dehydrering |
|
|
Vilka kontroller görs postoperativt då patienten fått EDA och har kvarliggande kateter epiduralt?
|
*VAS
*BT och puls *Benrörlighet *Sederingsgrad *Andningsfrekvens |
|
|
Vad innebär sedering?
|
*Smärtlindring genom bedövning eller narkos
*Term för lugnande och ångestdämpande läkemedel |
|
|
Vilka negativa konsekvenser kan obehandlad postoperativ smärta få?
|
*Den akuta smärtan kan få negativa konsekvenser för läkningen eftersom smärtan aktiverar sympaticus och skapar stress.
*Kan gå över i långvarig smärta. *Skapa ångest, oro, rädsla. |
|
|
Hur observeras och omhändertas patienten postoperativt utifrån A-E?
|
*Airway - se till att luftvägarna är fria (inte blockeras av tungan). Snarkande andning = tecken på ofria luftvägar, väsljud = trångt i luftstrupen, gurglande ljud = slem.
*Breathing - uppmärksamma ev. hypoventilation som kan leda till hypoxi och hyperkapni (för mkt CO2 i blodet). Luftvägarna kan blockeras. AF mäts under en hel minut. *Circulation and bleeding - cirkulation påverkas av anestesi, puls måste kontrolleras ofta (risk för hypovolemi - vätskebrist = snabb och svag puls), taky- och bradykardi rapporteras till läkare. BT kontrolleras. Vissa anastetika hämmar pumpfunktionen och andra dilaterar kärl. Blodförlust, avdunstning. Tecken på blödning observeras (Hb), blodiga förband. Tecken på chock. *Disability - kontroll av medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga. Förvirring oh oro kan bero på läkemedel, smärta eller ångest men också hypoxi eller blödning. *Expose and protect - helkroppsundersökning för att hitta andra skador. Skydda mot nedkylning - längre postoperativt uppvaknande och risk för sårinfektioner. Ev. skakningar. |
|
|
Vilka postoperativa komplikationer kan uppstå?
|
*Komplikationer från lungorna (t.ex. pneumoni pga atelektas och sekretansamling)
*Tromboser *Hypotermi *Trycksår *Infektion |
|
|
Hur upprätthålls fria luftvägar under operationen?
|
*Läkemedel som administreras IV eller via inhalation reducerar förmåga att upprätthålla tillräcklig lungventilation.
*Muskeltonusen i de övre luftvägarna minskar och tungan och struplocket faller bakåt mot den bakre svalgväggen. *Då andningen är försvagad assisteras ventilationen eller tas över helt. *Fria luftvägar kan säkras genom käklyft, svalgtub som undviker att tungan pressas bakåt, larynxmask eller endotrakeal intubation. |
|
|
Varför ges Fragmin postoperativt?
|
Som trombosprofylax.
|
