Patologi - Preparatgenomgång 2

Front 1

Periapikalt granulom (nr.1)

Back 1

X Kliniskt
- Uppstår som följ av nekrotisk pulpa vilket kan grunda sig i en kraftigt karierad tand

X Histologiskt
- Här får man anamnes var det är tagit ifrån.
- Granolucyter i inflammations vävnad.
- Orsakas av nekrotisk pulpa och infektionen som åtföljer så i granulom vill man hitta många inflammationsceller
- Tätt med celler och bindväv. typ lite klappgröt-aktigt
- Kan hitta "skumceller" = stora makrofager som håller på att äta upp andra celler
- Många röda blodkroppar
- INGET SPÅR AV EPITEL
- Är väldigt likt cysta så bra att följa preparatets kant och se om det finns spår av epitel.

Front 2

Periapikal cysta/ radikularcysta (nr.3)

Back 2

X Kliniskt
- Nekrotisk pulpa
- Lokalisation: I apexområdet kring alla tänder.
- Ålder: Ingen specifik

X Histologiskt
- Har epitel som syns lite mörkare i kanten. Har i likhet med granulomet också massa inflammationsceller och massa bindväv
- Epitelt är dock inte riktigt likadant som vanligt eftersom epitelet störs av inflammationen
- Får lite sladdrigt utseende enligt martin, kanske lite mer än i granulomet.
- Inflammationen runt kan synas mer eller mindre beroende på hur aktiv cystan är.
- Epitelbeklätt hålrum. Kan bryta ner i ben också syns.
- Utfällt kolesterol kan synas.

Front 3

Nu börjar odontogena tumörer och övriga tumörer.

Keratocystisk odontogen tumör (nr.3)

Back 3

X Kliniskt:
- Lokalisation: ffa uk molarområde, 80 % uk 8:ans område.
- Ålder: 20 – 40 år, oftare hos män.
- Sällan symptomgivande – kan därför bli stora innan man upptäcker dem.

X Histologiskt
- Uppstår från rester av dental lamina.
- Epitelutklädnaden 6-8 cellager tjock.
- Tydligt basalcellslager
- Korrugerad yta. (vågig)
- Mikrocystor. (som också måste tas bort vid excision, annars recidiv risk)
- Gorlin´s syndrom
- Kapselvävnad
- Jämntjockt epitel förutom om det blir inflammerat ngnstans
- Parakeratos på ytan
- Pinnliknande keratocyter i epitelet

Front 4

Odontom (nr.5)

Back 4

X Kliniskt
Det är den vanligaste typen av odontogen tumör.
- Oftast hos ungdomar. Lika mellan könen.
- Symtomfri men upptäcks tidigt då de kan vara eruptionshinder.
- Lokalisation: Var som helst i bettet
- Sammansatta Odontom förekommer dock ngt oftare i främre käkarna,
- Komplexa Odontom är ngt mer i posteriora käkarna.

X Histologiskt
- Fullt utvecklade odontom består av emalj, dentin och varierande mängd pulpa och cement.
- Har mjukvävnadskapsel mot omgivande ben
- Sammansatt odontom – består av små tandlika strukturer
- Komplext odontom – består av oorganiserad tandvävnad
- Innehåller dentin (rosa) och emalj (lila) Emaljen sitter runt dentinet och dessa har ofta delat på sig
- Mkt cellfattigt

Front 5

Ameloblastom (nr 6). Kliniskt

Back 5

X Kliniskt
- Den mest aggressiva av de odontogena tumörerna, men ger ofta inga symtom.
- En lesion med långsam växt som kan bli mkt stor och ge asymmetrier i käkbenet.
- Kan displacera/resorbera tänder.
- Ca 80 – 85 % har det i mandibeln, vanligast i molarområdet och ramus ascendens.
- Medelålder: 40 år. Lika mellan könen.
- Kan se ut som röda utbuktningar i munnen. Ofta små såpbubbleliknande förändringar
- Recidivfrekvens 50 -90 %
- SÄLLSYNT malign omvandling

Front 6

Ameloblastom kliniskt.

Back 6

X Histologiskt
- Ser ut som en hjärna
- Öar med epitel sk. omvänd polaritet
- Öarna binds ihop av lucker bindväv
- Här och var är det helt vitt i vissa runda strukturer vilket är vattenansamlingar
- Ingen bindvävskapsel eller epitel i kanterna

Tre olika typer:
- Solitt eller multicystiskt (ca 86%)
- Unicystiskt (ca 13%)
- Perifert (extraosseöst) (ca 1%)

Har sex histologiska mönster:
1. Follikulärt, öar av tumörepitel, ”omvänd polaritet”
2. Plexiformt, långa stråk av tumörceller
3. Akantomatöst, skivepitelmetaplasi ses
4. Granularcells, omvandling av tumörcellerna till granulära celler ses
5. Desmoplastiskt, tät, kollageniserad bindväv
6. Basal cells, liknar basalcellscarcinom i huden

Front 7

Vad som är typiskt för de olika ameloblastomen:
inget om solitta..

Back 7

X Unicystisk
-10-46 % av alla intraosseösa ameloblastom
- Vanligare hos yngre
- > 90% ses posteriort i mandibeln
- Omger ofta kronan på icke erupterad tand, liknar kliniskt follikularcysta

X Extraosseöst
- Ovanligt
- Uppstår troligen från rester av dental lamina under munslemhinnan, eller från de basala epitelcellerna i ytepitelet

Front 8

Osteoblastom (nr. 17)

Back 8

X Kliniskt
- Etiologi: okänd
- Unga, 20 – 30 år
- Män/kvinnor 2/1
- Sällsynt i käkar, då ffa mandibel
- Kan tillväxa snabbt med smärtor, svullnad
- Rotresorptioner
- Viktigt skilja från osteosarkom: snabb progress och smärtor

X Histologi
- Ser också ut som en hjärna men har fullt med konstiga benbitar i sig (där man hittar epitelöar med omvänd polaritet hos ameloblastom)
- Bör gå att hitta lite cement också
- Inte mkt inflammationsceller men en hel del röda blodkroppar, speciellt kring benbitarna
- Väl kärlförsörjda (växer snabbt)
- Mkt lucker bindväv
- Osteoklaster och osteoblaster

Front 9

Dentin- och hypercementos (nr. 15)

Back 9

- Ser ut som vanligt dentin med mkt dentinkanaler precis som det ska.
- Följer man cementgränsen kan man se att den är mkt smalare på vissa ställen och bredare på andra. Hypercementos.

Front 10

Ameloblastiskt carcinom (nr 10)

Back 10

Ser ut som små öar av tomrum och typ lite vävnad från ameloblastomet. Runt om är det årsringar. I anslutning till ett ameloblastom (som ser ut som en hjärna)

Front 11

Viabelt ben (nr 13)

Back 11

Ser ut som helt vanligt ben. Det enda är att det växer på fel ställe. Behövs anamnes

Front 12

Odontogent fibrom (nr 12)

Back 12

X Kliniskt
- Sällsynt,
- Asymptomatisk svullnad
- Kan resorbera tänder.
- Unga till medelålders patienter, oftare kvinnor.
- Vanligast i mandibeln molar/premolarområde

X HIstologiskt
- Cellulär fibrös bindväv
- Odontogent epitel – strängar, öar (öarna ser lite ut som en drakfrukt med sina svarta prickar i)
- Maskliknande strukturer i bindväven
-

Front 13

Nu börjar spottkörtelpatologi.

Tidigt mucocele (nr.7)

Back 13

X Kliniskt
- Det är en salivcysta som ofta uppkommer på underläppens insida ffa hos barn
- Vanlig.
- Den orsakas av trauma eller stopp i utförsgången.
- Det kan leda till att utförsgången spricker och den saliv som produceras istället töms i bindväven vilket ger upphov till en svullnad.

X Histologiskt
- LIgger alltid vanliga körtlar i anslutning. Hos äldre ligger det ofta fettvävnad som omvandlats från körtelvävnad.
- Spridd vätska i hela eftersom den är tidig
- Ett litet epitelklätt lumen har börjat bildas på vissa ställen. Ju mognare den blir desto större blir hålrummet med lumen.

Front 14

Mognare mucocele (nr 4)

Back 14

- Mkt större vätskefyllt rum nu
- Olika bakterier som har fäste där ofta
- Vanligt epitel
- Lite kärl och inga muskler
- Möjligen en del röda blodkroppen från själva cytologitestet


Är det spottsten skulle man se hårdvävnadsbildning i hålrummet och jättemkt inflammationsceller

Front 15

Pleomorft adenom (nr 14)

Back 15

X Kliniskt
- En bening tumör och är den vanligaste spottkörteltumören
- Drabbar oftast parotis (60-70% av alla parotis tumörer).
- Kliniskt är tumören oftast ensam och yttrar sig som en långsamt växande, smärtfri, nodulär massa

X Histologiskt
- Histologiskt har det en pleomorf arkitektur s kan se väldigt olik sig ut från bild till bild.
- Ska vara inkapslad av en väldigt tunn kapsel
- I anslutning till körtel/fett-vävnad
- Broskbitar
- Hela preparatet se molning ut och med en del släta partier, blandat med lite bubblig struktur. Ser konstigt ut

Front 16

Mucoepidermoid carcinom (nr 22)

Back 16

X Kliniskt
- Förekommer i alla spottkörtlar
- Vanligaste maligna spottkörteltumören hos patienter som är yngre än 20 år
- Kan uppträda centralt i käkbenet, speciellt i mandibeln
- Recidivfrekvensen ca 25%
- 5-års överlevnaden ca 70%
- Kan metastasera, oavsett histologi

X Histologiskt
- Kan vara inkapslad men måste inte vara det.
- Celltätt och då framförallt spottkörtelliknande celler
- Massa bindvävsstråk, huller om buller
- Ingen tydlig avgränsning mellan tumören och resten.
- Mucinproducerande celler är vita histologiskt. Graden av aggressivitet brukar kunna avgöras beroende på hur många mucinproducerande celler det finns i relation till de övriga celltyperna. (intermediära och skivepitelcellers)
- Ser typ ut som vita jätteceller

Front 17

Adenoid cystisk cancer (nr 19)

Back 17

X Kliniskt
- Faciales- pares
- Relativt vanlig i intraorala spottkörtlar (gommen)
- Växer långsamt
- Kan ge upphov till metastaser många år efter
excision av primärtumör
- 50% av patienterna lever efter 10 år om tumören är mindre än 2cm

X Histologiskt
- Vanligen infiltrativ, kan vara delvis avkapslad
- ALLA adenoid cystiska carcinom är aggressiva och upplevs väldigt röda histologiskt
- Histologiskt finns mkt vita hål/vita områden. Ser ut som en schweizerost.
- Ser lite ut som orm-strukturer i sig
- Hittar nerver och klämmer åt dem.