Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
26 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vilka sjukdomar kan drabba njuren?
|
- congenital anomalies
- Glomerulär sjukdom - Tubulointerstitiell sjukdom - Infektioner - Vaskulära sjukdomar - Njurstenar - Tumörer |
|
|
Vilka strukturer brukar anses vara de primära morfologiska målet för njursjukdom?
|
- Glomerulus
- Tubuli - Interstitium - Blodkärl Njurarna har hög sjukhetsförekomst men låg dödlighet. Sjukdom i en strukturell komponent ger effekt i alla andra. --> ---> Uremi (njursvikt) |
|
|
Njursvikt kan vara antingen akut eller kronisk. Vad orsakar akut njursvikt?
|
X Pre-renala
- Plötslig sänkning av blodtrycket --> chock - Stört blodflöde till njurarna tex pga allvarlig skada eller sjukdom X Intrarenala - Direkt skada på njure tex av inflammation, toxiner, droger, infektioner eller reducerad blodåtkomst X Post-renala - Plötslig obstruktion av urinflöde tex pga förstorad prostata, njursten, tumör i blåsan eller pga skada. |
|
|
Den kroniska njursvikten har en 4-stegsprogression. Hur går det till?
|
1. Njurfunktionen minskar. GFR sjunker till ca 50%
2. GFR = 20-50%. Sjukdomtillstånd som: - Anemi - Polyuri - Nattliga besvär uppkommer. 3. GFR under 20% - Hypokalcemi - Metabolisk acidos 4. GFR under 5%. Sista-stegs-uremi. |
|
|
Vad är skillnaden mellan en frisk och en sjuk njure?
|
X Frisk:
- Natrium och vatten- borttagning - Slaggprodukts-borttagning¨ - Hormonproduktion X Sjuk: - Överflöd av vätska - Mkt slaggprodukter såsom Urea och Kreatinin - Förändring av hormonkontrollsnivån av blodtryck, röda blodkroppsproduktion, upptag av kalcium |
|
|
Vilka strukturer och funktioner stör uremin?
|
1. Vätska/elektrolyt-balanse - uttorkning eller ödem mm
2. Kalciumnivåerna (påverkar ju även skelettet) 3. Hematologiska - anemi och blödningar 4. Kardiopulmonella - kan ge hypertension, pulmonärt ödem osv. 5. GI-kanalen - illamående, kräkningar, kolit (inflammation i tjocktarmen) 6. Neuromuskulära problem - perifer neuropati eller encelefaopati 7. Dermatologiskt - analklåda, inflammation i huden |
|
|
Vad kan sägas om en enda cysta i njuren?
|
Risken att man har det vid 50 års ålders är ca 50%. Det finns egentligen inga kliniska symptom om det inte differentierats pga cancer. Ibland kan det uppkomma smärta och/eller hematuri (ffa. röda blodkroppar i urinen)
|
|
|
Vad kan sägas om glomerulära sjukdomar?
|
- Störningar i glomerulus permeabilitet ger upphov till proteinuri och/eller hematuri.
- Har ofta immunologisk etiologi/patogenes. (Beror på antingen autoimmunitet eller att glomerulus angrips av immunförsvarets antikroppar pga tex ngn infektion där) |
|
|
Glomerulära sjukdomar kan klassificeras efter symptom. Hur?
|
1. Nefrotiskt syndrom (kan uppkomma pga tex diabetisk nerfopati, SLE )
- Proteinuri - Hypoproteinemi - Ödem - Hyperlipidemi 2. Nefritiskt syndrom - Hematuri - Proteinuri - Försämrad njurfunktion som kan resultera i hypertension 3. Snabbt progressande glomerulonefrit - Akut nefrit (inflammation) + akut njursvikt 4. Långsamt progressande kronisk njursvikt 5. asymptomatisk glomerulär sjukdom - Mild proteinuri - Hematuri (Antar att dessa är så milda att det knappt märks.) |
|
|
Vilken är den vanligaste orsaken till den sista nivån på njursjukdom (GFR under 5%.)?
|
Diabetes mellitus. Minst 16% av alla som genomgår njurtransplantation har diabetisk nerfopati. Procenten ökar.
|
|
|
Vad är diabetisk nerfopati?
|
Både typ I och typ II- diabetes kan orsaka renal skada:
X Glomerulusförändring - Ökad tjocklek på membranet (pga inlagrade slaggprodukter) men ända ökat läckage. X Vaskulära förändringar - Njurens fina,små kärl skadas och arteroskleros uppkommer (diabetisk microangiopati) - Om dessa skadas ökar tjockleken på övriga vaskulära membran. X Ökad risk för infektion och inflammation. |
|
|
Vilka faktorer kan ge kronisk glomerulonefrit?
|
tex:
X Poststreptococcal glomerulonefrit (PSGN) - ovanlig i sverige. Kan ge tonsillit och även senare effekter på hjärta, leder och hjärna. X Crescentisk GN X Membranös nefrit X IgA- nefrit - Vanligaste nefriten i hela världen - Antikroppen IgA ansamlas i njurarnas glomeruli. |
|
|
Vilka två grupper av tubulointerstitiell sjukdom finns det?
|
X Infektiösa
- tex pyelonefrit (njurbäckeninflammation) eller endemisk nefrit X Icke- infektiösa - Allergi, analgetika (smärtstillande läkemedel), granulomatös sjukdom mm |
|
|
Vad kan sägas om pyelonefrit?
|
Är njurbäckeninflammation som ofta har vidareutvecklats från urinvägsinfektion. Beror i 80% av fallen på bakterieinfektion orsakad av E.coli.
Riskfaktorer: - Kvarsittande kateter från sjukvården i urinblåsan - Obstruktiv uropati - Reflux - Äldre kvinnor får de ofta, även gravida - Diabetiker - Malformation i urinvägarna. Oftast medfödda. |
|
|
Vad beror kronisk njurbäckeninflammation på?
|
X Tros bero på kronisk infektion
X Patogenes - Obstruktion eller reflux (urin som rinner tillbaka till njurarna) X Kliniska tecken - Hypertension - progressiv njursvikt X Histologiskt - Interstitiell fibros - tubulisk atrofi |
|
|
Vilka vaskulära sjukdomar har samband med njurarna?
|
Njurskada orsakar hypertension och hypertension orsakar njurskada = ond cirkel.
X Nefroskleros - Skrumpnjure som följd av hypertoni X Renal artärstenos - Förträngningar i njurens kärl X Infarktion - Uppstår om blodflödet är dåligt och syrebrist uppkommer X Vaskuliter - Blodkärlsinflammationer som ofta orsakar skador på kärlväggen. |
|
|
Vad är hydronefros?
|
Det är då njurbäckenet vidgas. Kan orsakas av obstruktiv urinvägssjukdom?
|
|
|
Vad är urolitiasis?
|
Det är sten i urinvägarna. Det är vanligt, sägs drabba 10% av alla människor varav de flest i åldrarna 20-30 år. Drabbar fler män än kvinnor.
|
|
|
Varför får man urinvägsstenar?
|
- Ökad utsöndring av salt med urinet
- Avsaknad av inhibitoriska substanser - Kvarliggande urin - Infektion - Olämpligt pH - Kan vara ärftligt |
|
|
Vilka symptom får man och hur behandlas urulitiasis?
|
X Symptom
- Karaktäristisk oregelbunden smärta och hematuri X Diagnos - Storlek och lokalisation av stenen och vilken grad av abstruktion detta medför måste bli diagnostiserad inom 3 veckor. Annars föreligger en risk för hypronefros och njurskada - Detta görs med ultraljud eller urografi X Behandling - Visa små stenar passerar ibland av sig själv men större stenar måste tas bort. |
|
|
Vad kan sägas om renala, benigna tumörer?
|
Exempelvis papillär kortikaladenom. Det är extremt vanligt. Kan vara svårt att se skillnad histologiskt på denna sort och papillär cancer.
|
|
|
Fakta om njurcancer:
|
Utgör ca 2 % av all cancer. I Sverige är det ungefär 1000fall/år. Män drabbas dubbelt så ofta och vanligtvis är det folk över 70år.
50 % av alla fallen upptäcks av en ren slump. |
|
|
Vilka symptom och tecken ger njurcancer?
|
- Oregelbunden hematuri
- Smärta - Tumörmassa.. Har dock liknande symptom med många andra sjukdomar. |
|
|
Vilka riskfaktorer kan föreligga njurcellscancer?
|
- Rökning
- Fetma - Hypertension - Njursvikt - Östrogen - Tunga metaller - Asbestos - Bensinprodukter - Arv (ca. 5 % av fallen) |
|
|
Hur är fördelningen mellan de olika typerna av njurcellscancer?
|
- Klarcellscarcinom, ca 80%
- Papillär carcinom, ca 15% - Kromofob carcinom, ca 5 % - Collecting duct? 1% De olika subtyperna orsakas av olika faktorer. |
|
|
Hur ser diagnos och prognos ut?
|
X Diagnos
- De flesta diagnostiseras sent - 25% har redan metastaser vid diagnos - Metastaserna tar sig i över 50% av fallen till lungorna och i 33% till skelettet. X Behandling X Prognos - 50% , 5år - Ingen metastasering 70% - Tumör i vener 15% |
