Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
31 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vilka medfödda åkommor på penisen kan ha?
|
X Hypospadia
- urinröret mynnar istället på undersidan av penis och inte där längst fram som det brukar.. X Phimosis/paraphimosis - Ollonet börjar typ växa över förhuden och klämma fast den. Det kan resultera i brist på blodflöde vilket i värsta fall kan leda till tex kallbrand och andra allvarliga sjukdomstillstånd X Urethral valve - obstruktiv utvecklande avvikelse i urinröret |
|
|
Vilka faktorer kan leda till inflammerad penis?
|
Det kan bero på sexuellt överförbara sjukdomar som tex:
- Syfilis - Gonorrea - Genitala herpes Andra orsaker kan vara: - Candida albicans - Olika bakterier - Bristande hygien så att smegma uppkommer, men det är främst för män som inte omskurna. |
|
|
Ge exempel på en vanlig tumör som kan uppkomma på penis?
|
Det är veneriska (sexuellt överförbara) vårtor som orsakas av HPV. Condyloma accuminata heter det
|
|
|
Vilka olika precancerösa lesioner kan man ha?
|
Det är olika typer som ger olika kliniska symptom men som har liknande histologi (CIS):
1. Erytroplasia queyrat - Rött plack.. - Orsakas av HPV 16 - 5-10% av fallen utvecklas till cancer 2. Bowens disease - Vitt eller grått plack 3. Bowenoid papulosis - Röda multipla "paples" (upphöjningar i huden utan synlig vätska) eller verrucoider som verkar vara ungefär samma sak - Orsakas också av HPV 16 - Uppkommer ofta i ung ålder |
|
|
Fakta: peniscancer
|
- Ovanligt. Den sorter utgör mindre än 1% av alla canrar
- Har en långsam progression från CIS. Kan ta flera år. - Cellerna växer långsamt och ev. kan den metastasera till lymfnoder i ljumsken - 1/3 har metastaser vid diagnos. Kan botas - Vid metastasering lever ca 30% längre än 5 år |
|
|
Vilka riskfaktorer finns det för peniscancer?
|
- Ålder över 50år
- Rökare - Extremt ovanligt hos omskurna män - Kroniska inflammationer från tex HPV 16 och 18 |
|
|
När kan man börja misstänka att man har peniscancer?
|
Då man ser:
- Vita och röda områden - De kan antingen vara platta eller papillära - På områdena kommer det ske ulceration Histologiskt sett: skivepitelcancer |
|
|
Vilka åkommor kan drabba testiklarna och bitestiklarna?
|
X Crytochidism
X Torsion X Varicocele X Infertilitet X Epididymitis X Orchitis X Testiscancer - Seminom - Icke-seminom |
|
|
Vad innebär crytochidism?
|
- Missbildning som innebär att testiklarna ej vandrat ner i pungen från sitt ursprungliga läge som är beläget lite längre upp, innanför ljumskarna under fosterutvecklingen.
- Ca. 3 % av alla nyfödda pojkar har det i en ålder över 32 veckor. - 1-2 % har det fortfarande då de är omkring 3 månader. - Efter 3 månader sker det aldrig en spontan nedstigning till pungen. - Okänd etiologi men olämplig fostermiljö är en teori. - Sjukdomen ökar snabbt numera. I Danmark är det 7% av de nyfödda, i Sverige 3 % |
|
|
Vad är riskerna vid crytochidism?
|
Förutom att testiklarna är missbildande och har temperaturstörningar kan det orsaka störning i spermiebildandet. Tillståndet innebär även en förhöjd risk för utvecklandet av CIS och cancer med ca 40ggr.
|
|
|
Vad innebär torsion?
|
Testikeltorsion uppstår när sädesledaren "snurrar" sig och skär av
testikelns blodtillförsel vilket tex kan orsaka ischemi. Detta är vanligt bland unga män, speciellt cyklister. Man kan även får torsion av appendix testis som är en litet bihang mellan testikeln och bitestikeln. |
|
|
Vilka symptom får man vid torsion?
|
- Akut, svår smärta
- Kan orsaka bilateral, Orchitis vilket är en autoimmun inflammation i testiklarna, som resulterar i infertilitet. - Infarction. Som sagt kan stryps blodtillförseln av och orsakar lokal syrebrist. |
|
|
Vad är varicocele?
|
Det är en lokal utvidgning av blodådrorna i pungen, bakom och ovanför testikeln. Vanligast är att de uppträder på vänster sida.
Ca. 16% av alla män har vänstersidig variocele. Detta uppstår lite utan förklaring. Varicocele kan ibland minska testikels/testiklarnas storlek eller fertilitet. |
|
|
Vad kan sägas om manlig infertilitet?
|
Ungefär 7 % av alla män lider av infertilitet, vilket tros vara en stigande siffra.
Etiologin är oklar men finns teoiren om miljögifter i olika former. Det kan bero på olika störningar i spermatogenic epithelium. Diagnosen ställs efter testikelbiopsi. |
|
|
Vad kan sägas om epididymit? (tecken, orsak och behandling tex)
|
= Bitestikelinflammation. En ganska vanlig sjukdom som ofta drabbar de epididymala kanalerna (epididymala kanalen = där sperma transporteras, lagras, och mognat).
Den kan orsakas av olika bakterier som oftast har förts över via sexuella förbindelser hos unga män och som för äldre grundar sig i urinära problem. Inflammtionen associeras med uretrit (urinrörskatarr), prostatit (prostatainflammation) och cystit (urinvägsinfektion). Tecken på epididymit är smärta, svullnad och feber. Behandling: Antibiotika och kontroller (står på föreläsningen: "differentiate from testis cancer", menar de att det kan differentiera TILL testikelcancer egentligen?) Bitestiklarna kan helt återställas. |
|
|
Vad är orkit?
|
(eng: orchitis)
Det är testikelinflammation. Orsaken kan vara en bitestikelinflammation som spridit sig. Dubbelsidig orkit ger ofta förstörd spermieproduktionen, med sterilitet som följd. Det är en ovanlig åkomma för inflammation och immunrespons undertrycks för att undvika skador på könsceller under utveckling. Påssjuka (Mumps) är den vanligaste orsaken till orkit och mindre vanliga orsaker till att det uppkommer är tex. syfilis och TBC |
|
|
Fakta om testikelcancer:
|
- Utgör 1% av all cancer. Förekommer 3 ggr så ofta som de övriga sjukdomarna i manliga reproduktionsorgan.
- Stora geografiska skillnader på dess utbredning. Även bland olika sociala klasser. - Etiologin är okänd men man har teorin om att onormal hormonell påverkan under fosterstadiet kan lägga grunden eller i allmänhet olämplig fostermiljö. Dock har all testikelcancer en kromosom 12- avvikelse. - Kan ha familjära grunder (ärftlighet) eller uppkomma mer spontant, i likhet med övriga tumörer. |
|
|
Vilka är riskgrupperna för testikelcancer?
|
Drabbar unga vuxna ca 15-40 år och ibland spädbarn.
Riskgrupperna är: - Cryptochidism - Testikulär feminisering. Kan uppkomma då en man får förhöjda nivåer av kvinnliga hormoner tex östrogen. (Gynekomasti, då män får kvinnobröst, är ett vanligt exempel på feminisering) - Infertilitet är också en riskfaktor Testikelcancer verkar alltså drabba testiklar som redan är avvikande. |
|
|
Hur ser testiskelcancerns patogenes ut? (sjukdomens uppkomst och utveckling)
|
Börjar som carcinoma in situ. (Som uppkommer pga abnormala PLAP-positiva könsceller i sk. seminifera tubuler som finns i testiklarna)
Vidareutvecklas sedan till cancer efter flera år. Förmodligen med CIS I-III som mellanstadier ---> Seminom --> Icke-seminom (Eller embryonal carcinom som åtföljs av en mix av embryonal carcinom + teratom + icke-seminom) |
|
|
Vilka tecken pekar på testikelcancer och vilka metoder använder man vid diagnostik?
|
- Förstorad testikel
- Smärta Är det en tumör kan man i princip vara säker på att den är malign då benigna tumörer mkt sällan förekommer i testiklarna. För att diagnostisera använder man sig av: - Palpation - Ultraljud - Metoder som tex färgar in typiska tumörassocierade komponenter i blodet tex. PLAP, hCG, AFP |
|
|
Vad kan sägas om seminom?
|
- Fås mellan åldrarna 30-50 år
- Visar sig som förstorad testikel som är homogent grå vid närvaro av tumör? ("Enlarged testis, homogeneous gray with tumor") - Serummarkörer som ofta förekommer vid denna cancertyp är PLAP och hCG - Histologisk sett kan man upptäcka seminomceller och fibrösa inslag (fibrous septa) med lymfocyter |
|
|
Vad kan sägas om icke-seminom?
|
- icke-seminom kan se olika ut histologisk från person till person.
- I allmänhet mer malignt än semonom - Vanligast är embryonal carcinom som åtföljs av en mix av embryonal carcinom + teratom + icke-seminom - Förstorad testikel är ett tecken. - Serummarkörer = AFP, hCG - Kliniskt sett behandlas det med icke-seminom av stage 1 med att man tar bort det kirurgiskt. (ca 40% av fallen) - För stage 2 och 3 blir ca 80% botade men behandlingen är mer långdragen än för seminom. (För seminom är överlevnaden ca 95%) |
|
|
Fakta om prostatan:
|
- Prostatan har ingen egentlig roll i kroppen utan verkar mest vara sjukdomsalstrande. (föreläsarens ord)
- Det, helt klart, mest sjukdomsdrabbade organet i människan - Prostatan är uppdelad i olika zoner. En central-, en transitional- och en perifer zon som regleras olika och drabbas av olika sjukdomar. - Prostatan har körtlar med två-lagrigt epitel (basala och luminala epitelialceller). Dessa står för 40% av ejakulatproduktionen. |
|
|
Vilka tre vanliga sjukdomar kan drabba prostatan?
|
- Prostatit
- Prostatahyperplasi - Prostatacancer |
|
|
Hur går den hormonella regleringen av prostatan genom stromat till?
|
- Prostatan regleras framförallt av androgen (manligt könshormon) och östrogen.
- Androgenreceptorerna (AR) och östrogenreceptorer (ER-alfa och ER-beta) närvarar i både epiteliala- och stromaceller. - Testosteron omvandlas av 5-alfareduktas i prostatans stroma ---> Blir till DHT (dihydrotestosteron) - Prostatans stromaceller svarar på DHT genom att frigöra tillväxtfaktorer som stimulerar epitelcellerna. - AR och ER-beta i epitelet medierar differentiering och tillväxthämmande signaler (Sliden ökar förståelsen för hur tex prostatahyperplasi kan uppkomma) |
|
|
Vad är prostatit?
|
Prostatainflammation. Finns som två sorter:
1) Akut/Kronisk bakteriell 2) Kronisk icke-bacteriell Det är en vanlig sjukdom med okänd etiologi men man tror att om den inte är bakteriell att den orsakas av virus, hormonstörning, autoimmunitet och/eller tros kunna vara psykosomatisk (ha psykiska grunder utan egentliga fysiska problem) Histologi: Akut eller kronisk inflammation i eller omkring körtlar. Även personer utan symptom visar liknande histologi |
|
|
Vilka symptom visar man, hur diagnostiserar och behandlar man prostatit?
|
X Symptom
- Smärta i lägre delar av ryggen. - Dysuri (sveda, obehag eller smärta vid urinering) - Symptomen kan spontant avta för tillfället eller helt försvinner samtidigt som det spontant även kan försämras. X Diagnostiken baseras på: - Ömmande prostata - Leukocyter i prostatan - Sekretion med eller utan bakterier X Behandling - Antibiotika hjälper om den orsakats av bakterier. Annars inte. |
|
|
Vad är BPH?
|
Benign Prostata Hyperplasi.
- Prostatan är förstorad hos alla män över 50 år. Hos många av dem är det associerat med urinära problem och ca 20% av dem kommer behöva behandling för det. - Etiologin är okänd men man tror att hormonella rubbningar orsakar stroma-medierad tillväxt av prostatan. (Stromaceller producerade ju tillväxtfaktorer). Detta skulle dock kunna behandlas med 5-alfareduktashämmare som då redan från början hämmar 5-alfareduktas att bryta ned testosteron till DHT. Det är DHT som stimulerar stromaceller till att frigöra tillväxtfaktorer. - Det kan även bero på ökad spänning i de glatta muskelcellerna. |
|
|
Hur är sjukdomsförloppet?
|
Hyperplasin startar i den transitionella zonen som förstoras och pressar de andra zonerna utåt.
Det blir hyperplasi av både stroma och epitel vilket åtföljs av kronisk inflammation. |
|
|
Vilka andra organ kan det påverka?
|
X Urinrör
- Oförmåga att tömma urinblåsan - Ökad frekvens på toabesöken - Problem med start och stopp X Urinblåsa - Kvarvarande urin - Urinvägsinfektioner - Divertiklar (utbuktningar X Njure - Njursvikt - Njurbäckeninflammation |
|
|
Hur behandlar man BHP?
|
Bla med:
- Kirurgi - Läkemedelsbehandling med tex 5-alfareduktashämmare, alfablock. |
