Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
15 Cards in this Set
- Front
- Back
När använder man sig av cytologi?
|
vid:
- Diagnos av precancerösa skador - Diagnos av tumörer - Guidning för vidare behandling - Spridning av tumör - Återfall |
|
Vilka cytologiska metoder kan man använda sig av?
|
1. Exfoliativ cytologi
2. Abrasiv cytologi 3. Fine-needle aspiration cytologi |
|
Vad är exfoliativ cytologi?
|
Man får ut prov på celler som lossnat av sig själv. Tex de som följer med upphostat slem (sputum) och urin. Man kan även göra en sköljning av tex bronker och urinvägar och se vad som följer med ut.
Bra metod om man bara får tillräckligt med material eftersom det inte är ngt större ingrepp. |
|
Vilka provsubstanser tas med exfoliativa metoder?
|
- Cervikalt "smear" (Cellprov)
- Urin - Lungprov - Effusion (utgjutning) från kroppens kaviteter tex pleuran, pericardium osv. - Cerebrospinalvätska |
|
vad är abrasiv cytologi?
|
Man gör en skrapning av tex gallblåsan för att se om det finns celler där som tyder på cancer.
|
|
Vad är fine-needle aspiration cytologi?
|
Man har en tunn nål som man sticker in och sedan gör en utstrykning med + infärgning.
Snabb men väldigt lokal. |
|
När används fine-needle cytologi?
|
Främst då man tar prov från:
- Bröst - Lymfnoder - Thyroidea - Salivkörtlar - Lever - Prostata - Pancreas - Lunga mm |
|
Vad gör man med proverna?
|
Man genomför tex:
- Immunofentypsklassning - Kollar vilken fas cellerna är i - Gör FISH/PCR - Kollar cytogenetiken |
|
Vilka är fördelarna med cytopatologi?
|
X Mindre trauma för patienten
- man skär inget tex X Större uppsamlingsyta - Kan tex sticka på flera ställen med fine-needlemetoden om man vill X Snabb diagnos X Bekvämare för patienten - Då man ej behöver bli nedsövd osv X Kostnaden - Billigare då man varken behöver mkt personal eller mkt tid som vid en operation X Användbar vid tumörundersökning - Lättare att komma åt speciella ställen i jämförelse med biopsi (provtagning från vävnader) och man kan ta flera stick |
|
Vilka nackdelar finns med cytopatologi?
|
- Osäker tumörklassificering
- Ofta för lite celler i proverna - Man får reda på spridning men inte i vilken utsträckning |
|
Vilka morfologiska parametrar kan tyda på att ngt är fel?
|
X Celluläritet
- Får man tex väldigt mkt celler från en gammal kvinnas bröst kan man ana att ngt är fel då kvinnor får naturlig atrofi i hög ålder X Cellarrangemanget X Cellernas storlek och form X Cytoplasman - Kan vara mkt svårbedömt men sköldkörtelprov är vanliga X Nukleoler - Ser man förändringar i nukleolen tyder det på en aktiv cancerform. Dessa förändringar kan ses vid mikroskopering X Mitos - Atypiska mitoser kan upptäckas X ECM och cellulär bakgrund |
|
Vad karaktäriserar en malign cell?
|
- Cellulär och nukleär polymorfism (inom samma population av en art finns två eller flera distinkta varianter)
- Hyperkromasi (brukar visa sig vid infärgning då den binder mkt mer färg i kärnan då) - Cellkärnan blir större och cytoplasman mindre - Cellen är ofta förstorad och ofta multiplicerad - Hög mitoshastighet - Atypisk mitos |
|
Vilket virus kopplas cervixcancer ihop med?
|
Framför allt HPV 16 & 18 men även HPV 31 & 33.
I Sverige är det ca 470fall/år. Kan upptäckas vid cervikal cellprovtagning. Utgör 10% av alla cancerformer i hela världens hos kvinnor. |
|
Vilka är de precancerösa stadierna till cervixcancer?
|
HPV-infektion --> Mild dysplasi (Liten förändring av cellerna)= CIN 1 --> Måttlig dysplasi = CIN 2 --> Allvarlig dysplasi =CIN 3 = Carcinom in situ (squamosacellscarcinoma)
|
|
Hur ser screeningprogrammet ut för kvinnor? (cervixcancer)
|
Cellprovtagning för kvinnor mellan 23-50 år vart 3:e år-
50-60 år = Vart 5:e år Detta introducerades på 60-talet. Vid provtagningen kan man upptäcka just tecken på HPV-infektion, atypi av ngt slag, dysplasi av ngn grad och/eller squamosacellscarcinoma |