Patologi - 02 - Kärl/hjärta

Front 1

033. vilka mekanismer triggar vänstersidig/systolisk hjärtinsufficiens?

Back 1

ökad arbetsbörda o nedsatt myocardfunktion

Front 2

031. huvudorsaker till chock?

Back 2

kardiogen, hypovolemisk (blödning, annan vätskeförlust, systemisk svullnad pga kraftig kärldilatation - sk anafylaktisk chock), septisk, neurogen (skada på sympaticus →utebliven kärlkonstriktion →kärldilatation)

Front 3

032. vanliga kompensatoriska mekanismer vid chock o de kliniska följderna?

Back 3

takykardi o minskad urinering →nekroser i hjärna, njure, GI-mukosa o alveoler (chocklunga)

Front 4

030. faktorer som påverkar grad av ischemisk skada?

Back 4

vaskulaturens storlek, hur snabbt (kompensation), lokal arkitektur, blodets syrekap, vävnadens känslighet för hypoxi (hand/hjärna)

Front 5

021. trombosskada kan bero på?

Back 5

endotelskada, förändrat blodflöde som ger turbulens, kogulationssystems-störningar

Front 6

019. vilka ödem ger vä respektive hö kammarsvikt?

Back 6

vä kammarsvikt ger lungödem o hö kammarsvikt ger leverödem - venöst baktryck ↑→levercirkulation o syre tillgång ↓vid esofagusvaricer →koagulation

Front 7

020. huvudmekanismer för hälsosam viskositetsbalans i plasma?

Back 7

balans mellan koagulation o fibrinolys

Front 8

018. vad innebär passiv hyperemi/kongesiton?

Back 8

andra orsaker till blodstockning än aktiv, vanligen hjärtsvikt o mjältkongestion?

Front 9

050. orsaker till restriktiv kardiomyopati/sjunkande elasticitet?

Back 9

inlagringar, fibrotisering, sarkoidos (granulomatös inflammatorisk orsak), amyloidos (fibrillära prot blir resistenta o kan inte brytas ner m autofagi i hmc - ger låga amplituder på EKG)

Front 10

047. vad är cor pulmonale?

Back 10

vid hypertrofi av höger kammare

Front 11

049. vanlig orsak till plötslig hjärtdöd hos friska personer?

Back 11

diastolisk dysfunktion pga kardiomyopati som ger kammarflimmer vid ansträngning

Front 12

046. varför är hjärthypertrofi skadligt?

Back 12

avstånd mellan mitokondrier o kapillärer ökar vilket ger syrebrist (ingen aerob metabolism), dessutom blir hjärtat utvidgat o har svårare att generera systoliskt o diastoliskt tryck

Front 13

067. vilka strukturer omfattas av kärlssjukdomar?

Back 13

artärer, vener o lymfkärl

Front 14

065. orsaker effusion?

Back 14

njursvikt, hjärtsvikt, anasarca, ductus thoracicus lesion, hemopericardium

Front 15

066. vad är konstriktiv perikardit?

Back 15

speciell form som kan uppkomma vid tuberkulos el strålbehandling → svår ärrbildning o förkalkning o kallas pansarhjärta → diastoliska fyllningssvårigheter

Front 16

064. vad är effusion?

Back 16

ökad vätska i perikardiet

Front 17

037. orsaker till ischemisk myokardskada?

Back 17

↓blodflöde till myokard/↓pO2/↑pO2-behov

Front 18

035. varför upptäcks högersidig/diastolisk H-INS tidigare än vänstersidig?

Back 18

lägre myocytreserv

Front 19

036. orsaker o symptom högersidig/diastolisk H-INS?

Back 19

mitraliskklaffskada/septumdefekt/pulmonär hypertension - symptom perifer venös kongestion/perifera ödem/muskotlever/njurhypoxi (även vid vä)

Front 20

034. direkta orsaker o symptom vänsersidig/systolisk H-INS?

Back 20

ischemisk skada/hypertoni/klaffskada - symptom ses i form av lungkongestion/lungödem/hosta/nedsatt njurperfusion

Front 21

075. benigna vaskulära tumörer?

Back 21

hemangiom, glomustumörer (fingrar o tår), lymfangiom

Front 22

073. vad är vaskuliter?

Back 22

inflammation i kärl som ger nekros -

Front 23

010. orsak o behandling - lungödem?

Back 23

Ett allvarligt tillstånd som kan bero på vänsterkammarinsufficiens eller högerkammarhypertrofi. Det kommer leda till syrebrist då syreutbytet försvåras. Behandling kan vara att ge diures eller att dra tillbaka vätskan från lungorna genom att öka det kolloidosmotiska trycket i blodet. Även jonotrop medicinering kan vara bra.

Front 24

074. orsak elefantiasis ?

Back 24

avsaknad av lymfkärl primärt el sekundärt via kirurgi el strålbehandling - extrem svullnad eftersom lymfatisk vävnad inte kan dräneras

Front 25

009. vilka livshotande ödem finns?

Back 25

lungödem o hjärnödem

Front 26

072. vilken sjd är förknippad m dissikerande anuerysm?

Back 26

marfans syndrom

Front 27

041. var i koronarkärlen är det vanligen förträngning vid angina?

Back 27

i Rr interventricularis anterior

Front 28

048. vad beror cor pulmonale på?

Back 28

förhöjt perfusionstryck i lungorna pga emfysem, vilka har sämre kapillärer som ökar motståndet i lilla kretsloppet

Front 29

006. vad kan natriumretention bero på?

Back 29

↑saltintag vid njursvikt, ↑ aldosteronproduktion

Front 30

004. ökat hydrostatiskt tryck i kärl kan bero på?

Back 30

↓venöst återflöde (hjärtsvikt/levercirrhos/venös obstruktion), ↑dilatation av arterioler (värme/neurohormonala störningar - PG)

Front 31

005. nedsatt kolloidosmotiskt tryck i plasma kan bero på?

Back 31

nefros (protein i urin bla albumin), undernäring (↓albuminsyntes)

Front 32

013. vad är hydrothorax?

Back 32

vätska i thoraxkaviteten

Front 33

003. huvudorsaker till ödem?

Back 33

✅ökat hydrostatiskt tryck i kärl, ✅nedsatt kolloidosmotiskt tryck, ✅ natriumretention, ✅ocklusion av lymfkärl, ✅ökad permeabilitet i kärl

Front 34

040. när uppstår symptomet angina pectoris vid HI?

Back 34

när ett kranskärl är förträngt till 50% av ateroskleros

Front 35

015. vad är ascites?

Back 35

ödem i buken, ofta pga dålig levercirkulation med ökat portatryck

Front 36

058. olika medfödda hjärtfel?

Back 36

förmakseptumdefekt (foramen ovale), kammarseptumdefekt, ductus arteriosus

Front 37

057. olika myokarditer?

Back 37

idiopatisk - autoimmunitet m jätteceller o eosinofiler i myokardiet (Fiedlers myokardit), infektiös (difteri/virus/svamp/trikiner), icke infektiösa (SLE, sarkoidos, strålskada) - septisk myokardit = abcessbildning i hjärtmuskel o bakterier sprider sig via koronarkärlen

Front 38

056. vad är myokardit?

Back 38

inflammation i myokardiet o inte klaffarna

Front 39

055. varför måste stora doser antibiotika ges vid infektiös endokardit?

Back 39

klaffarna har inte cirkulation

Front 40

061. patogenes blue babies utan cyanos?

Back 40

aorta coarctation (förträngning) vilken kan vara pre- el postduktal (innan el efter DA) → njurarna uppfattar BT som lågt o aktiverar RAAS → högt BT i övre delen av kroppen o lågt i nedre

Front 41

029. varför är tarm o lunga särskilt utsatta för hemorragiska infarkter?

Back 41

dubbel cirkulation

Front 42

027. två huvudmekanismer bakom HI?

Back 42

insufficient arteriell blodtillförsel (vit/anemis infarkt) el insufficient venöst dränage (röd/hemorragisk infarkt) (vanligast trombemboli i tillförande artär)

Front 43

028. hur kan blödning i tex tunntarm uppstå vid röd/hemorragisk infarkt?

Back 43

anastomoserande kärl kan öppnas vid ocklusion i hjärtats venösa kärl o ge blödning i andra organ

Front 44

026. vilka är de speciella embolierna?

Back 44

FAL - fettembolier (adipocyter stannar i lungan/hjärnan), amnionemboli (amnionvätska i mammans cirk vid förlossning), luftemboli (dykarsjuka)

Front 45

025. vanliga orsaker till arteriell emboli?

Back 45

förmaksflimmer (vä hjärtöra), HI, endokardit, klaffproteser/klaffskada

Front 46

023. ställe i hjärnan med störst predisposition för trombos?

Back 46

sinus sagittalis

Front 47

024. vad händer vid DIC?

Back 47

Det uppstår när fibrinolytiska och trombotiska systemet löper amok. Vid massiv vävnadsdestruktion, sepsis, brännskador, infektioner, maligna tumörer etc så kommer man få en massiv aktivering av koagulationssystemet. Det leder till att de koagulationsfaktorer och trombocyter som finns är till stor del förbrukade och vid sekundära blödningar kommer det inte finnas tillräckligt med dessa. Resultatet blir svåra blödningar men dessutom kan MOF (multiple organ failure) uppkomma.

Front 48

022. kliniska observandum för ökad trombosrisk?

Back 48

hereditet, immobilisation, vävnadsskada, malignitet (bla pancreascancer), graviditet, nefrotiskt syndrom (↓koagulationsfaktorer), rökning, förmaksflimmer o klaffproteser

Front 49

014. vad är hyrdropericardium?

Back 49

vätska i hjärtsäcken

Front 50

054. vad är marantisk endokardit?

Back 50

= trombotisk endokardit - hyperkoagulationstillstånd m knottror på klaffar som innehåller fibrinavlagringar m trombocyter o erytrocyter - orsakas av pancreascancer o överdriven trombinaktivitet

Front 51

052. risken med reumatisk feber?

Back 51

immunsystemet aktiveras först av bakterier men sen bildas ak mot bindvävskomponenter som kan ge kardit, polyartrit, hudsymptom, neurologiska symptom, feber

Front 52

053. hur kan reumatisk feber ge klaffstenoser o insuff?

Back 52

hjärtklaffar består av bindväv som kan angripas av den sekundära inflammationen →ärrbildning →klaffstenoser/insuff

Front 53

051. orsak reumatisk feber?

Back 53

en infektion har lyckats lura immunsystemet, ex tonsilit av streptokocker →halsfluss som avklingar. Följs av feber med led- o hudbesvär 3 v senare

Front 54

071. orsaker aneurysm?

Back 54

aterosklerotiska (bukaorta), luetiska (syfilytiska) (övre aorta), sackulära (berry) (willis cirkel pga medfödd defekt i artärens muskelskikt - kan ge SAH), mykotiska (infektion)

Front 55

008. vad beror ökad permeabilitet i kärlen bero på?

Back 55

allergier där mastceller är inblandade

Front 56

070. vad är mönkenbergs mediaskleros?

Back 56

förkalkningar i tunica media i stora o medelstora kärl - ger inga förträngningar

Front 57

069. komplikationer med ateroskleros?

Back 57

akuta ocklusioner, kroniska förträngningar (nefrogen hypertension), anuerysm, embolier

Front 58

068. mekanism för ateroskleros?

Back 58

upptag av oxLDL via scavenger hos makrofager → skumceller. Endotelskada →frisättninga av vWF som aktiverar trombocyter →tillväxt av glatt muskulatur →plack som kan ruptera o ge tromb som kan orsaka HI

Front 59

002. definition ödem?

Back 59

vätskeansamling i interstitie, kroppens hålrum o lymfbanor

Front 60

039. orsak till att HI förvärras när man andas kall luft?

Back 60

endotelin bildas →spasmer i hjärtat

Front 61

001. var finns största blodvol o hur är mekanismen?

Back 61

i kapillärer för utbyte vävnad/blod därmed lägst hastighet

Front 62

038. följder av ichemisk myokardieskada?

Back 62

angina pectoris, HI, ischemisk kardiomyopati, plötslig hjärtdöd

Front 63

017. vad innebär aktiv hyperemi?

Back 63

resultat av dilatation av arterioler (värme/feber/rodnad)

Front 64

077. maligna vaskulära tumörer?

Back 64

angiosarkom - snabb spridning m metastaser i lungor, kaposis sarkom (orsakas av HHV8 dock sällsynt)

Front 65

016. generell orsak stas/hyperemi/kongestion?

Back 65

akut blodstockning/för mycket blod (beror ej på epitel)

Front 66

076. semimaligna vaskulära tumörer?

Back 66

hemangioendoteliom o hemangiopericytom

Front 67

045. vilka sena komplikationer kan uppstå vid HI?

Back 67

insuff/aneurysm/ärrbildning

Front 68

043. vilka akuta komplikationer kan uppstå vid HI?

Back 68

arrytmier/chock

Front 69

012. vad är anasarca?

Back 69

generaliserat ödem - beror ofta på hjärtsvikt

Front 70

044. vilka subakuta komplikationer kan uppstå vid HI?

Back 70

ruptur av papillarmuskulaturen i septum, murala tromber som leder till embolier o kan ge stroke, perikardit

Front 71

011. orsak o behandling - hjärnödem?

Back 71

Skallen blir för trång när hjärnan sväller, trycket stiger och hjärnan kan pressas genom foramen magnum. Ger till slut blödningar. Behandling: ge kolloidosmotiska faktorer så att vätska dras tillbaka. Det kan också uppstå hypoxi vilket i sin tur ger ökad permeabilitet i kärlen.

Front 72

007. vad kan ocklusion av lymfkärl bero på?

Back 72

inflammation/tumörer/ärrbildning

Front 73

042. vilken koronarinsufficiens kan ge kammarflimmer?

Back 73

första förgreningen av höger koronarkärl som försörjer SA-knutan

Front 74

063. syfte med perikardiet?

Back 74

hålla hjärtat på plats, minska friktion o förhindra spridning av infektion

Front 75

060. patogenes blue babies?

Back 75

fallots tetralogi (4 förändringar) -

Front 76

062. vilket är ursprunget vanligen till tumörmetastaser i myokardiet?

Back 76

melanom o bröstcancer

Front 77

059. vad är cyanosis tardiva?

Back 77

initialt vä t hö shunt som sekundärt ändrar riktning →dåligt syresatt blod m cyanos