Parodontologi - Parodontiets Anatomi Och Funktion

Front 1

Vad är parodontiet för något?

Back 1

Det är ett funktionellt system som med hjälp av olika vävnader innesluter och stödjer tandroten i käkbenets alveol.

Uttrycket innefattar rotcement, periodontalligament, alveolära benet och gingivan.

Front 2

Vad är parodontit och varför leder det till att tänder kan lossna?

Back 2

Parodontit är en inflammation av parodontiet. Det börjar med att bakterier samlas längs tandköttskanten så att den blir inflammerad. Placket som bildats börjar vandra ner i tandköttsfickan där det inte går att komma åt det med tandborsten och bildar där subgingivalt plack.

Inflammationen som pågår i parodontiet leder till att bindväv bryts ned och får det fortskrida tappar så småningom tanden sitt fäste.

Front 3

Vilka parodontala strukturer finns det makroskopiskt?

Back 3

X Interpapillära sadeln
- Denna varierar i djup och bredd, beroende på de anslutande tandytorna. Tandköttet formar sig som sadeln på en häst runt tanden på approximalytorna.

X Facial interdental papill
- Är den del av tandköttet som man hittar buccalt och lingualt och går upp i en v-formation mellan tänderna.

X Kontaktepitel
- Slutar vid emalj-cementgränsen. Ser till att hålla tandköttsfickan sluten

X Fria marginala gingivan
- Den del av tandköttet omger tänderna i ett krage-liknande sätt. Har bara kontakt med tandemaljen

X Fast gingiva
- Fäster mot alveolära benet eller rotcementet

X Mucogingivala gränsen
- Det är här gingivan börjar

X Alveolär mucosa
- Samma som täckande mucosa. Är icke-keratiniserad epitel

X Rotcement
- Det yttersta lagret av tandrotens hårdvävnader. På tandstenspatienter kan cementet ha blivit bortskrapat

X Parodontalligament

X Alveolärt ben

X Linguala benplattan

X Trabekulärt ben

Front 4

Vad symboliserar en frisk gingiva?

Back 4

X Färgen
- Ska vara lätt rosa men det kan vara viss pigmentering utan att vara sjukt på något sätt. Bör dock kollas upp då det kan vara tecken på tex malignitet

X Ingen blödning vid sondering

X Fickdjupet ska vara max 1-2 mm
- Åldern avgör också vilket djup som kan anses som friskt

X Gingivan ska vara stram och ha rätt textur
- Skyddar mot bakterier
- Är hemidesmosomer som håller den tätt mot tanden

X Ströppling
- Inbuktningarna i gingivan
- Sägs vara retetapparna som ger upphov till dessa och då det är ödem eller anastomosering av tapparna försvinner ströpplingen.
- Alla har dock inte ströpplingar även fast de är friska

X Arkadform på gingivan mot tänderna

Front 5

Hur kan den fasta gingivans bredd variera?

Back 5

Den varierar både mellan individ till individ men även mellan tand till tand.

Områdena vid treorna och fyrorna har oftast tunnare gingiva. Detta kan vara avgörande vid implantat då man helst undviker att lägga dem vid de tunna områdena eftersom man vill ha maximalt skydd och försvar.

Ibland har även överbett behandlats med att uk-tänder flyttats fram i benet --> ännu tunnare --> retraktion av gingiva

Front 6

Vilka mikroskopiska parodontala strukturer finns det?

Back 6

X Oralt epitel
- Klär gingivan som ej har direktkontakt med tanden
- Flerskiktat plattepitel
- Keratiniserat
- Har retetappar

X Oralt sulcusepitel
- Återfinns mellan orala epitelet och kontaktepitelet, i den sk. gingivala sulcusen
- Slutar där tanden ligger tätare mot gingivan

X Kontaktepitel/junction epithelium
- Ansluter till tanden mha hemidesmosomer
- Ingen keratinisering
- Stor relevans vid paradontal sjukdom

X Bindväv
- Efter kontaktepitelet är det bindväv som står i förbindelse med tandens rot
- Den har sharpey's fibrer som går ihop med parodontalligamenten i rothinnan och ger extra retention i alveolära benet

Front 7

Vilka speciella egenskaper har kontaktepitelet?

Back 7

X Har högre turnover-tid än övriga epitelet
- Det är en utsatt plats för bakterieangrepp. Den snabba proliferationen i epitelet gör att de bakterier som lyckas få fäste ganska snart avstöts med det översta skiktet.

X Ej keratiniserat

X 1-2 mm tunt

X Mer luckert än övriga epitel
- Både för och nackdel. Nackdelen är att bakterier lättare tar sig in men fördelen är att det gör även kroppens immunförsvar
- Luckert epitel bidrar också till att översta lagret lättare lossnar och gynnar förnyelse.

Front 8

Vad får bindväven att fästa så bra vid tanden?

Back 8

Det fäster mha olika fibrer med olika strukturer som fäster i alla möjliga riktningar. Tex sharpeys fibrer som nämndes tidigare. Vid implantat mister man ofta mkt av fibrerna.

Man behöver inte kunna namnen på alla fibrer sa hon på föreläsningen.

Front 9

Hur ser parodontients blodförsörjning ut?

Back 9

Parodontiet är mkt kärlrikt. I det orala epitelets retetappar sitter sk. kärlnystan.

Den rika kärlförsörjningen bidrar till att parodontiet kan motstå mkt tryck eftersom vätskan bidrar till hydrauleffekt.

Front 10

Hur ser parondontiets nervförsörjning ut?

Back 10

Det finns mkt nerver i periostet och i ligamentet. Innerveras av trigeminus.

Det höga antalet nocireceptorer i periostet gör den till en väldigt känslig struktur.

Front 11

Vad är gingivit?

Back 11

Det är oppurtunistisk tandköttsinflammation vilket innebär att den orsakas av kroppens egna bakterier. Förblir denna obehandlad kan det leda till parodontit.

Det finns många individuella faktorer som gör att man lättare utvecklar gingivit eller inte. Det kan vara att den plackbildning man har är extra benägen att orsaka gingivit. Sedan är det även individuellt hur vävnaden svarar på placket.

Front 12

Vilka faktorer avgör hur kraftig den bakteriella attacken kommer bli?

Back 12

X Bakteriella kvantiteten och kvaliteten
- Mängden plack
- Plackets sammansättning (avgör patogenicitet och virulens)
- Plackretention

X Bakteriella produkter
- Kemotaxiska ämnen
- Mitogener (triggar mitos) och antigener
- Enzymer
- Toxiner

Front 13

Vilka faktorer gör oss motståndskraftiga för bakterieangrepp i tandköttsfickan?

Back 13

X Intakt "hölje"
- Att epitelet sitter tätt mot tanden så inte bakterier tar sig in. Epitelskada bidrar ofta till en bakterieinfektion

X Excudation
- Kärlen skapar en form av "motståndsström" som spolar bort bakterierna när de kommer in

X Akut granulocytmigration och fagocytos
- Lockas snabbt dit vid bakterieintrång då de förvärvade APC-cellerna (langerhanska öarna) vandrat till lymfkörtlarna och prestenterade antigen för T-cellerna


Är det en balans mellan attack och försvar kommer inget sjukdomstillstånd att utvecklas

Front 14

Vilka faktorer bidrar till ett sämre värdsvar vid bakterieintrång?

Back 14

X Defekta granulocyter

X Immundefekt

X Systemiska sjukdomar

Front 15

Vilka kliniska tecken finns det på gingivit?

Back 15

- Värme

- Svullnad

- Arkadformen över tänderna är borta

- Ströpplingen försvinner

- Nedsatt funktion (tätheten mellan tand och tandkött är försämrad)

- Ibland smärta, men oftast inte

- Blödande tandkött

Front 16

Hur går processen till då vi utvecklar gingivit?

Back 16

1. Pellikel bildas
- Pellikel är en skyddande film av salivakomponenter och glykoproteiner, som binder till tandens yta och skyddar mot bakteriers angrepp. Dock kan vissa bakterier ändå binda in till den och det är bildningen av pellikeln och inbindning av mikroorganismer som är första steget till att bilda plack

2. Initial supragingival plackbildning
- Plack som utgörs av en matrix av salivglycoproteiner och extracellulära polysackarider sätter sig supragingivalt.
- Placket sätter sig hårt och är gulgrå till färgen
- Bakterierna består främst av grampositiva streptokocker och actinomyces. G+ är inte så patogena då det handlar om parodontit, däremot desto mer för karies.

2. Kompositionen förändras
- Till de grampositiva fäster sedan spiralformade och stavformade gramnegativa, anaeroba bakterier vilket ger en ospecifik blandning av bakterier.
- Då tandköttet blir svullet kan man anta att gramnegativa bakterier fått fäste eftersom ökning av anaeroba G- --> Inflammatotisk reaktion

4. Tas placket bort läker infektionen ut efter ca en vecka. Placket sitter fast hårt och det är egentligen bara mekanisk nötning som hjälper då man vill få bort det.

5. Histologiska tecken
Efter en vecka uppvisar placket kolumnlika strukturer av coccoida organismer med överliggande stavar och filament. Detta har ledit till ökad exsudation och granulocytmigration. (Tre veckor gammalt får ett "corn cobs"-liknande mönster histologiskt.)

6. Så småningom sker en expansion av placket ner i tandköttsfickan. I kärlen sker en inflammatorisk reaktion. De blir mer genomsläppliga och neutrofiler gynnar angiogenes. Vävnadsvätskan ökar väldigt mkt. Syns både kliniskt och histologiskt.

Front 17

Hur avslöjas plack?

Back 17

X Infärgning
- Mha av färglösningar. Har man kronor och broar kan det dock vara svårt att få färg.
- Ofta ger infärgning en bra psykologisk effekt på patienten som själv kan se hur det ligger till. Även ett tydligt sätt att påvisa förbättringar vid återbesök

X Odling
- Vissa bakterier kan man göra odlingar på

X Mörkfält
- En ny röntgenteknik, som mörklägger stora delar av bilden, gör att man kan ta så detaljerade bilder att man kan urskilja spirocheter i den

X PCR-teknik
- Detekterar plack genom att primers fungerar som målsökande robotar som söker upp och fäster vid två punkter på DNA i plackets beståndsdelar och flaggar sedan om att de finns..

Front 18

Vad är tandsten?

Back 18

X Supragingival tandsten
Det är från början mjukt plack som har kommit i kontakt med saliven och då mineraliserats. Det har skett en utfällning av kalciumfosfatkristaller. Är dock inte patogent i sig utan det är bakterierna som fäster till tandstenen som kan orsaka inflammation i tandköttet.

Vi är olika benägna att få tandsten. Hos vissa fälls kalciumsalter snabbt ut från saliven och supragingival tandsten bildas redan efter någon vecka, medan andra knappt utvecklar någon tandsten alls. Om man röker får man ofta mer tandsten.

Serumsten brukar man kalla subgingival plack.

Front 19

Vad är skillnaden mellan subgingival och supragingival plack förutom att det sitter på olika ställen?

Back 19

X Salivsten/ supragingival tandsten
- Är ofta spröd i sin karaktär och är lätt att få bort
- Återfinns vanligast i anslutning till de stora spottkörtlarna
- Har först en vit färg, men blir tids nog hårdare och mörknar på grund av till exempel kaffe och rökning.

X Serumsten/ Subgingivalt plack
- Tandstenen bildas under tandköttskanten nere i tandköttsfickan och blir mineraliserat av serum istället för saliv
- Är väldigt opakt och sitter fast hårt
- Man kan märka av serumsten genom att tandköttet rodnat, svullnat och blöder lätt. Subgingival tandsten kan bildas på de ställen där inflammation finns
- Det får ofta en mörk färg eftersom den missfärgas av blödningar från den inflammerade tandköttsfickan.



Tandsten blir lätt missfärgat då det är en lucker och porös struktur. Blir brunare med tiden

Front 20

Hur behandlas tandsten?

Back 20

Tandsten kan tas bort med ett ultraljudsinstrument med en rundad metallspets som vibrerar mot tandstenens yta. Det finns också olika instrument som används för att skrapa bort tandstenen.

En relativt ny metod är att använda en så kallad kirurgisk laser. Den har en spets som kan luckra upp tandstenen så att det vanliga tillvägagångssättet med ultraljud eller handinstrument blir lättare.

För subgingivalt plack kan det ibland bli nödvändigt att flytta tandköttet åt sidan mha ett mindre kirurgiskt ingrepp för att kunna komma åt det.

Front 21

Vilka "naturliga" plackretinerande faktorer finns det exempel på?

Back 21

X Salivutförsgångar

X Anatomin
- Både tex trångställningen och anatomin på själva tanden tex kraftiga rotfåror mm.

X Tandytorna
- Är de blanka, hårt mineraliserade och tät i strukturen är de mkt svårare att fästa vid

X Hur emalj/cementgränsen ser ut
- Är gingivalranden tunn kan den ha en slapp förslutning osv

X Obehandlade kariesangrepp
- Fastnar lätt i kaviteten

X Munandare
- Egentligen muntorrhet överlag. De som andas med munnen är ofta torra i munnen
- Kan bero på dålig läppförslutning också

Front 22

Vilka iatrogena plackretinerande faktorer kan finnas?

Back 22

Det är faktorer som vården orsakar tex genom att tandläkaren har otäta fyllningsskarvar eller har lämnat cementöverskott.

Front 23

Vilka grader av gingivit finns det och hur ses de kliniskt?

Back 23

X Frisk gingiva G0
- Ingen blödning vid sondering
- Laxrosa + ströpplad
- mucogingivala gränsen mot fast gingiva ses

X Mild gingivit G1
- Blöder lite vid sondering
- Rött och något svullet
- Förlorad ströppling
- Ökat inslag av inflammationsceller
- Kollagendegradation har börjat

X Moderat/Måttlig gingivit G2-3
- Blödning vid sondering
- Uppenbart rött och svullet

X Grav gingivit G3-4
- BVS
- Rött, svullet och hyperplastiskt
- Ulcererande
- Spontanblödningar

Histologiskt kan man se förloppet från det friska, då inflammationsceller anländer, kollagendegradationen påbörjars osv. Efter ett tag tappar kontaktepitelet fäste med tanden och en ficka uppstår. Epitelet blir tjockare som ett försök till ökat skydd.

Front 24

Hur kan olika individer reagera på gingivit?

Back 24

Gingivit kan leda till att man får fästeförlust mellan tand och alveolära benet och fibrer bryts ned ---> man kommer lätt ned med sonden.

I vissa fall blir epitelet så hyperplastiskt som inflammationssvar att det är svårt att bedöma fickdjupet. Även svullnad kan ge bedömningssvårigheter. Upptill 2 mm fickdjup klassas som acceptabelt.

Vi säger att ett hyperplastiskt epitel täcker tanden 1 mm och då vi mäter fickdjupet kommer vi då få 3mm -2mm (som anses normalt). Detta är vad man kallar en pseudoficka eftersom det egentligen inte är ngn gingivit.

Hyperplasi orsakas ibland av läkemedel --> Det blir svårt att rengöra då epitelet ligger över tanden --> Värre hyperplasi eftersom det då lättare samlas bakterier också

Front 25

Vad är NUG och vad är karaktäristiskt för det?

Back 25

NUG = Nekrotiserande ulcerös gingivit.

- Drabbar ofta stressade, unga rökare

- Smärta i gingiva kommer ofta snabbt

- Blödning och sår

- Bakteriell etiologi

- Drabbar 15-30åringar

- Drabbar interdentala papiller

- Ulcerationer och nekrotiserande vävnad med gulvitt plack