Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
68 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Arbetets titel: Patienters erfarenheter av att leva med KOL Studenter: Åsa Lagerhorn, Märta Olsson och Sara Kesäläinen-Olsson
|
- Anfåddhet - Trötthet - Svaghet - Riklig slembildning - Tungt att andas |
|
|
Arbetets titel: Patienters erfarenheter av att leva med KOL Studenter: Åsa Lagerhorn, Märta Olsson och Sara Kesäläinen-Olsson
2. Vad har KOL för psykisk inverkan på patienten? |
De kan uppleva:
- Ångest - Social isolering - Förlust av hopp och känsla av mening - Depression - Sänkt livskvalitet - Känsla av att förlorat sitt liv |
|
|
Arbetets titel: Att leva med hjärtsvikt Studenter: Mattias Andersson, Kristina Englund och Marie Ehn
|
- De kan känna sig osäkra i sociala sammanhang (exempelvis att gå tillbaka till arbete pga känsla av hopplöshet, hjälplöshet och förtvivlan. - Större trötthet än normalt vilket kan ge negativa effekter på vardagen. - De har svårare att klara av egenvård och dagliga aktiviteter - Många upplever skuld över att inte kunna genomföra aktiviteter som förväntas (t.ex. hushållssysslor). - De får ett ökat beroende av andra (vilket påverkar det sociala samlivet negativt) |
|
|
Arbetets titel: Att leva med hjärtsvikt Studenter: Mattias Andersson, Kristina Englund och Marie Ehn
4. Hur kan sjuksköterskan stötta hjärtsviktspatienter i vårdsammanhang? |
- Genom att ta till vara på patientens egna resurser - Hjälpa personen med hälsofrämjande åtgärder - Ta till vara på faktorer i personens omgivning (exempelvis miljön) - Anpassa omvårdnaden utifrån personens behov och styrkor - Genom att informera, uppmuntra och uppmärksamma patientens hälsotillstånd - Diskutera med personen kring sjukdomstillståndet (för att öka patientens förståelse för sjukdomen) - Stötta patienten till att öka sin fysiska aktivitet |
|
|
Arbetets titel: Hur närståendes upplevelser och hanterar situationen att leva med en person som lider av schizofreni Studenter: Linda Jonsson, Jeanette Persson och Johanna Olsson
|
- Socialt stöd - Andlighet - Tid - Religion - Positiv inställning/attityd |
|
|
Arbetets titel: Hur närståendes upplevelser och hanterar situationen att leva med en person som lider av schizofreni Studenter: Linda Jonsson, Jeanette Persson och Johanna Olsson
6. På vilket sätt kan den närstående finna acceptans att leva som anhörig till en person med schizofreni? |
- Genom att ge sig tid att sörja färdigt - Sörja relationen till personen som inte kommer bli densamma - Sörja över vad relationen kunde ha varit - Genom att få mycket kunskap om sjukdomen och lära sig att hjälpa den sjuka |
|
|
Arbetets titel: Faktorer som kan påverkar sjuksköterskans attityder mot patienter med psykisk ohälsa. Studenter: Madeleine Larsson, Erika Persson och Jenny Karlsson
7. Nämn några faktorer som påverkar sjuksköterskans attityder mot patienter med psykisk ohälsa negativt i den somatiska vården. |
- Tidsbrist - Kunskapsbrist - Brist på samarbete med psykiatrin |
|
|
Arbetets titel: Faktorer som kan påverkar sjuksköterskans attityder mot patienter med psykisk ohälsa. Studenter: Madeleine Larsson, Erika Persson och Jenny Karlsson
8. Vilka tre patientgrupper med psykisk ohälsa möts av mest negativa attityder inom den somatiska vården? |
- Alkoholberoende - Drogberoende - Personer med schizofreni |
|
|
Arbetets titel: Patienters upplevelser av livskvalitet efter en hjärtinfarkt Studenter: Sara Markusson och Jessica Ebervall
|
- Social status och social trygghet - Livskvalitet innan infarkten - Det psykiska måendet - Copingstrategier - Få god och tidig information, utbildning och rådgivning - Möjlighet till att genomföra livsstilsförändringar |
|
|
Arbetets titel: Patienters upplevelser av livskvalitet efter en hjärtinfarkt Studenter: Sara Markusson och Jessica Ebervall
10. Som sjuksköterska, vilka livsstilsförändringar bör man samtala kring med en patient som drabbats av hjärtinfarkt? |
- Kost - Motion - Alkoholvanor - Nikotinvanor - Stress |
|
|
Arbetets titel: Cancerpatienter upplevelse av smärta i det palliativa skedet Studenter: Bianca Elofsson, Evelyn Gonzales och Jenny Falk
|
- Isolerade - Ensamma - Att de är en börda för omgivningen - De kan uppleva att sjuksköterskan är upptagen och att de inte vill ta tid från övriga patienter - De kan uppleva att vårdpersonalen inte tror på deras smärta - Vid väl fungerande kommunikation uppfattade personerna en ökad förståelse för smärta och behandling |
|
|
Arbetets titel: Cancerpatienter upplevelse av smärta i det palliativa skedet Studenter: Bianca Elofsson, Evelyn Gonzales och Jenny Falk
12. Nämn fysiska symtom som cancerpatienter upplever i det palliativa skedet, relaterat till smärta. |
- Viktnedgång - Energibrist - Stress - Ångest (Biverkningar som illamålende, kräkningar, trötthet) (Andningsbesvär) (Muntorrhet) |
|
|
Arbetets titel: Den neuropatiska smärtas påverkan på patienter med hos Multipel skleros Studenter: Sandra Göthberg, Gisela Olsson och Sofia Johansson
|
De kan drabbas av: - Sänkt livskvalitet - Depression - Socialt utanförskap - Sömnsvårigheter - Trötthet - Stress - Huvudvärk De kan uppleva känslor som: - Frustration - Ilska
- De kan börja undvika sociala sammanhang - Deras relationer påverkas |
|
|
Arbetets titel: Den neuropatiska smärtas påverkan på patienter med hos Multipel skleros Studenter: Sandra Göthberg, Gisela Olsson och Sofia Johansson7
14. Hur kan sjuksköterskor bidra till att minska smärtrelaterad depression hos patienter med MS? |
Genom:
- Smärtutredning - Kontinuerlig uppföljning - Adekvat smärtbehandling
Genom att:
- Kontinuerligt reflektera över behandlingen - Informera om läkemedelsbiverkningar och behandlingar - (vid behov) Möjliggöra för livsstilsförändringar - Etablera en god patientrelation - Hjälpa patienten med följsamhet |
|
|
Arbetets titel: Vårdkommunikation, med fokus på hur patienter med långvarig smärta blir bemötta inom vården Studenter: Linda Vallin Isaksen, Julia Zimmerman och Sofie Åslund Terneborg
15. Borttagen |
15. Borttagen |
|
|
Arbetets titel: Vårdkommunikation, med fokus på hur patienter med långvarig smärta blir bemötta inom vården Studenter: Linda Vallin Isaksen, Julia Zimmerman och Sofie Åslund Terneborg
16. Hur bör sjuksköterskor bemöta patienter med långvarig smärta? |
- Se, bekräfta och tro på patienten - Vara medvetna om att smärta är individuell och bemöta patienterna med respekt och förståelse för deras upplevelser av smärtan. - Vara medveten om sitt bemötande,sina egna värderingar och åsikter och kunna sätta dessa åt sidan i mötet med patienten. - Sjuksköterskan behöver se till patientens helhet och inte bara diagnos. |
|
|
Arbetets titel: Identifiering av smärta hos personer med demenssjukdom Studenter: Caroline Lindqvist, Evelina Embretsen och Jörgen Hedlund
|
Genom att studera: - Ansiktsuttryck - Kroppsspråk - Kroppshållning - Beteendeförändringar (som t.ex. aggression, agitation & depression) |
|
|
Arbetets titel: Identifiering av smärta hos personer med demenssjukdom Studenter: Caroline Lindqvist, Evelina Embretsen och Jörgen Hedlund
18. Om man använder ett instrument för att mäta smärta, är alla resultat pålitliga eller finnsutrymme för feltolkningar/felresultat? Ge i så fall gärna ett eller flera exempel |
Nej,alla resultat är inte pålitliga, Ibland är god kännedom om personens vanliga uttryck och beteenden nödvändiga för att kunna se vad som är avvikande. Ibland kan stress, panik, ångest eller miljöombyte feltolkas som smärta. |
|
|
Arbetets titel: Makan/Makens upplevelser om hur det är att leva tillsammans med en partner som har en demenssjukdom Studenter: Frida Hansson och Stina Sidenvall
|
- Informera om avlastingsmöjligheter som dagverksamhet eller avlastning i hemmet. - Erbjuda utbildning inom sjukdomen och hur man ska hantera den. - Erbjuda samtalsstöd och informera om copingstrategier. - Träffa andra i samma situation, ev psykosocialt stödprogram om hen är ensam. - Uppmärksamma närståendes mående. |
|
|
Arbetets titel: Makan/Makens upplevelser om hur det är att leva tillsammans med en partner som har en demenssjukdom Studenter: Frida Hansson och Stina Sidenvall
20. Vilka förändringar utifrån sin roll som vårdare upplever maken/makan då partnern insjuknar i en demenssjukdom? |
- Mindre mängd egentid - Förändrat socialtliv (relationer och arbete) - Utökat ansvar i och med att den dementa blir beroende av makan/maken - Psykiska påfrestningar - Ökat behov av stöd och avlastning från omgivningen - Parrelation blir till vårdrelation |
|
|
Arbetets titel: Att leva med smärta och reumatoid artrit ur ett patientperspektiv Studenter: Karin Sandqvist och Linda Nilsson
|
- Att kunna utföra sociala aktiviteter samt arbeta och därmed flytta fokus från smärtan, vilket gav en mening till livet och ökade välbefinnandet. - Att få rätt medicinering. |
|
|
Arbetets titel: Att leva med smärta och reumatoid artrit ur ett patientperspektiv Studenter: Karin Sandqvist och Linda Nilsson
22. Vad är viktigt för sjuksköterskan att tänka på i mötet med patienten som lever med RA? |
- Att finnas som stöd och ge vägledning hur de ska hantera smärtan och tröttheten - Ta hänsyn till patientens känslomässiga tillstånd. |
|
|
Arbetets titel: Kronisk obstruktiv lungsjukdom och livskvalitet Studenter: Isabelle Bäverfjord och Sara Dahlberg
23. Det viktigaste för att få en person att sluta röka, främst en person med KOL, är motiverande samtal. Vad innebär motiverande samtal? |
- Det innebär att öppna frågor används vilket uppmanar patienterna att uttrycka vad som är viktigt för just dem. - Information och rådgivning ges endast om patienten ger tillstånd till detta. - Öppna frågor och noggrant lyssnande ger ökad förståelse och det främjar förtroendet samt stimulerar patientens motivation. |
|
|
Arbetets titel: Kronisk obstruktiv lungsjukdom och livskvalitet Studenter: Isabelle Bäverfjord och Sara Dahlberg
24. Vad kan en person med KOL göra för att minska sina psykiska symtom som depression och ångest? |
- Ha kontroll över sin sjukdom - Utöva fysisk aktivitet, ex. yoga, stimulerar till ökad livskvalitet och minskar depression och ångest. |
|
|
Arbetets titel: Att leva med långvarig smärta – ur ett patientperspektiv Studenter: Ann Dolk, Erica Rotter och Katarina Viktorsson
|
- Många upplever illa bemötande i vården, vilket försvårar patientenars vardag och tar mycket på deras energi, då de inte får den hjälp de behöver. - Främsta anledningen till det dåliga bemötandet är antingen att vårdpersonalen underskattar deras smärtupplevelse eller att de är misstrodda.
|
|
|
Arbetets titel: Att leva med långvarig smärta – ur ett patientperspektiv Studenter: Ann Dolk, Erica Rotter och Katarina Viktorsson
26. Vilka faktorer anses vara av vikt för patienterna vad gäller att hantera långvarig smärta? |
- Copingstrategier- smärtcoping är en dominerande livsinställning och en strategi för att lösa problem eller hantera stress som uppstår till följd av smärta. T.ex. att eliminera smärtan, lära sig leva med den eller bara acceptera den. - Motion - Smärtstillande - Patientens attityd har inverkan på smärtupplevelsen. - Beslutsamhet om att leva ett så normalt liv som möjligt och inte ge upp. - Kämpaglöd och se framåt och gå vidare. - Alltid försöka se det positiva. - Lära sig förstå hur smärtan kan hanteras. |
|
|
Arbetets titel: Att leva med kolostomi Studenter: Kristin Djuanvat, Zara Thorell-Edäng och Emma Åström
27. Hur kan sjuksköterskan stödja en patient med stomi? |
- Ge patienten stöd, rådgivning och undervisning i hur stomin fungerar. - Göra upp en väl fungerande plan för hur stomin ska skötas i samråd med patienten, vilket leder till att patienten lättare kan klara av sin vardag. - Bemöta patienten med respekt och ha hänsyn till kulturella aspekter. |
|
|
Arbetets titel: Att leva med kolostomi Studenter: Kristin Djuanvat, Zara Thorell-Edäng och Emma Åström
|
- Kvinnors sexualitet minskar med dubbelt så mycket som mäns (men även mäns minskar) - Kort tid efter operationen kan det hända att patienten inte kan ha ett aktivt sexliv, men i framtiden finns hopp om ett fungerande sexliv. - Många patienter upplever skam och känslor av att deras kroppar inte är lika rena som tidigare, och undviker sexuella relationer, vanligast hos kvinnor. |
|
|
Arbetets titel: Personers upplevelse av sin livssituation efter att ha överlevt ett hjärtstopp Studenter: Åsa Nordling, Sofia Bjerke och Kim Rangemo
29. Ge några exempel på kognitiva nedsättningar som kan uppstå efter ett hjärtstopp. |
- Nedsatt minne - Försämrat förmåga att känna igen ansikten - Ökad otålighet - Irritation |
|
|
Arbetets titel: Personers upplevelse av sin livssituation efter att ha överlevt ett hjärtstopp Studenter: Åsa Nordling, Sofia Bjerke och Kim Rangemo
30. Nämn några viktiga åtgärder kring omvårdnaden av patienter och närstående under och efter ett hjärtstopp. |
Under ett hjärtstopp:
- Att vårdpersonal ger stöd till närstående - Att sjuksköterskan är lyhörd för individens behov av närhet och stöd Efter ett hjärtstopp: - Observation på tecken som mardrömmar och ilska för att sätta in rätta omvårdnadsåtgärder - Samtal och tydlig information |
|
|
Arbetets titel: Personers erfarenheter av att leva med cystisk fibros Studenter: Emma Lundström och Anna-Carin Stattin
|
- Relationer kan avslutas eller påverkas negativt - Isolering bland tonåringar pga rädsla (stigmatisering, omgivningens åsikter/syn) - Personer med CF kan uppleva stigmatisering och kan välja bort att tala om sin sjukdom för andra |
|
|
Arbetets titel: Personers erfarenheter av att leva med cystisk fibros Studenter: Emma Lundström och Anna-Carin Stattin
32. Vad är viktigt att tänka på som sjuksköterska i bemötandet av personer med CF? |
- Ge stöd och empati (både affektiv och kognitiv empati) - Vara uppmärksam på individuella behov påverka pers hanterbarhet av sjukdomen. - Att en god relation kan bidra till att uppnå en optimal individanpassad omvårdnadsplan. - Sjuksköterskan kan bidra med bl.a. relevanta verktyg för att sjukdomen ska bli hanterbar - Genom att förstå sin patients situation kan sjuksköterskan erbjuda olika typer av träning, som var mest anpassad för personens livssituation - Sjuksköterskan bör vara medveten om att en person som diagnosticerats med en kronisk sjukdom fortfarande kan känna sig frisk. |
|
|
Arbetets titel: Åtgärder för sjuksköterskan att använda sig av för att upprätthålla och underlätta nutrition hos patienter som genomgår cytostatiskabehandling Studenter: Annika Brandebo, Emelie Liljeberg och Anna Witkowska
33. Varför är det viktigt att sjuksköterskan gör ett nutritionsstatus på patienten i tidigt skede av cytostatikabehandling? |
- För att under behandling kunna upptäcka tecken på malnutrition - Att utreda nutritionsstatus i tidigt skede kan ha positiv inverkan på behandlingens effekt och förbättra patientens livskvalitet och möjlighet till överlevnad - För att kunna upprätthålla en god nutrition |
|
|
Arbetets titel: Åtgärder för sjuksköterskan att använda sig av för att upprätthålla och underlätta nutrition hos patienter som genomgår cytostatiskabehandling Studenter: Annika Brandebo, Emelie Liljeberg och Anna Witkowska
34. Nämn några åtgärder som sjuksköterskan kan använda sig av för att underlätta nutritionen för patienter som genomgår cytostatikabehandling. |
- Ge individanpassade kostråd (enkla näringsråd & rekommendationer till patient och anhöriga) - Hjälpa patienten att upprätthålla god munhälsa - Genomföra en tidig nutritionsstatus - Kyroterapi (is-chips läggs i munhålan på patienten under cytostatika-administreringen, kylan reducerar blodflödet till munhålan och därigenom också tillströmning av cellgifter, detta ger reducerad smärta och färre sår i munhålan). |
|
|
Arbetets titel: Barn och ungdomars upplevelser av att leva med diabetes Studenter: Lisa Mattsson, Mattias Schinkler och Minna Zetterman
35. Beskriv hur några hjälpmedel som kan hjälpa barn i sin egenvård vid diabetes kan användas. |
- Blodsockerkontroller - Stötta kontinuiteten av blodsockerkontrollerna genom att göra dessa i samband med en daglig aktivitet (exempelvis mata en fisk) - Uppmuntrande SMS från vårdgivaren (exempelvis “har du uppnått ditt träningsmål idag” |
|
|
Arbetets titel: Barn och ungdomars upplevelser av att leva med diabetes Studenter: Lisa Mattsson, Mattias Schinkler och Minna Zetterman
|
- Ungdomar med diabetes måste ta allt större ansvar för sin egenvård än när de var barn. - Ungdomar utvecklas såväl fysiskt, psykisk, socialt och emotionellt vilket komplicerar ansvaret för egenvården vid diabetes. - Att handskas med diabetes som barn eller ungdom är komplext då det bl.a. involverar regelbundna kontroller, insulininjektioner, kostomläggning och regelbunden motion. |
|
|
Arbetets titel: Att bedöma smärta hos personer med demens Studenter: Thomas Halin, Amela Puric och Gisela Vikström
37. Vad ska sjuksköterskan vara observant på för att upptäcka smärta hos en person men demens? |
- Beteendeförändringar (så som utåtagerande beteende, depression) - Förändringar i uttryck eller verbala uttryck i samtal - Kroppshållning - Mimik - Ansiktsuttryck - Rörelser - Gester - Ifall anhöriga eller omvårdnadspersonal uttrycker att personen förändrats eller liknande |
|
|
Arbetets titel: Att bedöma smärta hos personer med demens Studenter: Thomas Halin, Amela Puric och Gisela Vikström
38. Nämn några skalor som sjuksköterskan kan använda sig av vid bedömning av smärta hos personer med demens. |
Smärtskalor och observationsskalor. Exempelvis: - VRS (Verbal rating scale) - RWS (Red Wedge Scale) - PAINAD (Pain Assessment in Advanced Dementia) - Abbey Pain Scale. |
|
|
Arbetets titel: Behov hos patienter med psykisk ohälsa med fokus på vårdkommunikation Studenter: Therese Andersson, Sara Fernis och Anne Jörnelind
39. Hur bör sjuksköterskan bemöta en patient med psykisk ohälsa? |
- Sjuksköterskan bör förmedla en känsla av engagemang och visa medmänsklighet för att bygga upp en ömsesidig relation. - Sjuksköterskan bör visa empati och reflektion utan att kräva något tillbaka till en början i relationen. - Patienten vill att relationen ska kännas vänskaplig och oformell, som sedan utvecklas till en relation där patienten får hjälp i sin personliga utveckling. |
|
|
Arbetets titel: Behov hos patienter med psykisk ohälsa med fokus på vårdkommunikation Studenter: Therese Andersson, Sara Fernis och Anne Jörnelind
40. Nämn behov som en patient med psykisk ohälsa kan behöva hjälp med för att klara det vardagliga livet. |
- Strukturerad vardag med måltider, sömn, mediciner. - Hålla sig ifrån droger och alkohol. - Vårdpersonal hjälper patienten att hitta struktur. - Hjälp med att komma igång med aktiviteter som att ta in posten, promenader, arbete eller bara sitta ned och samtala om annat än behandlingen. |
|
|
Arbetets titel: Fysiska, psykiska och sociala konsekvenser på hälsan hos personer som vårdar anhörig med demenssjukdom Studenter: Isabelle Linder, Lina Åberg och Linda-Marie Modig
|
- Fysiska: Ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, sömnrubbningar, högre risk att utveckla djupa depressioner samt ökade halter av hormonet kortisol som är relaterat till kronisk stress. Manliga anhörigvårdare löper 12 gånger större risk att själv utveckla en demenssjukdom, hos kvinnliga vårdare är risken fyra gånger så stor. - Psykiska: Depression. Upplevelse av skuld, sorg och stress - Sociala: Isolering från vänner och/eller familj. Förlust på jämställdhet i förhållandet |
|
|
Arbetets titel: Fysiska, psykiska och sociala konsekvenser på hälsan hos personer som vårdar anhörig med demenssjukdom Studenter: Isabelle Linder, Lina Åberg och Linda-Marie Modig
42. Beskriv olika copingstrategier anhörigvårdare till personer med demens använder sig av. |
- Emotionsfokuserad coping (inriktar sig på att förändra, tolerera eller reducera en känsla som finns inför en viss situation)/(Undvikande emotionsfokuserad coping kan användas för att undgå tankar om framtiden). - Problemfokuserad coping (inriktar sig till att lösa ett problem) - Meningsskapande coping (innebär att man söker en positiv mening i en stressfull situation) - Ibland kombinerar anhörigvårdare alla tre strategierna. |
|
|
Arbetets titel: Att leva med ICD ur ett patientperspektiv med fokus på psykisk hälsa/ohälsa Studenter: Jens Svartling och Iva Buchert
43. Vad uppgav patienterna för orsaker till att de inte ville vara sexuellt aktiva efter ICD-ingreppet? |
- Rädsla för att aktivera ICD under tiden man hade sex och vad som skulle hända då - Rädsla för hur mycken man kunde ta ut sig fysiskt - Medicinska effekter från eventuella potenshöjande medel - Fysiska problem som svårt att andas, bröstsmärtor, yrsel. Bidragande faktorer till bristande sexuell aktivitet postoperativt var också lågt intresse, överbeskyddande partners och impotens. |
|
|
Arbetets titel: Att leva med ICD ur ett patientperspektiv med fokus på psykisk hälsa/ohälsa Studenter: Jens Svartling och Iva Buchert
44. Hur kan sjuksköterskan stödja patienter med ICD, direkt eller indirekt, till ett ökat välbefinnande? |
- Genom att stötta patienten och dess anhöriga. - Utbilda och svara på frågor både innan och efter ingreppet. - Möta patienten på individnivå, lyssna ordentligt och ha förståelse för kulturell bakgrund. - Följa upp patienten en längre tid efter operationen, både fysiskt och psykiskt. - Erbjuda kurator samtal och undervisning i stödgrupp- leder till mindre ångest, rädsla och större förståelse för ICDs funktion. - Agera samordnare mellan olika vårdinsatser. |
|
|
Arbetets titel: Viktiga aspekter i relationen mellan patienter med anorexia nervosa och vårdpersonal Studenter: Sofie Hedberg och Yasmine Mattsson
45. Vad anser patienter med anorexia nervosa som betydelsefult i relationen med vårdpersonal? |
- Att personalen är Engagerad, pålitlig och tydlig och ser varje patient som en egen individ. - Att personalen har egenskaper som engagemang, pålitlighet, tillgänglighet, tydlighet och envishet. - Att vårdaren har en adaptiv och öppen relation. - Att patienten får uppmuntran och stöd. |
|
|
Arbetets titel: Viktiga aspekter i relationen mellan patienter med anorexia nervosa och vårdpersonal Studenter: Sofie Hedberg och Yasmine Mattsson
46. Varför är det viktigt för patienter med anorexia nervosa, att ha strikta omvårdnadsåtgärder i början av behandlingen? |
- För att lyckas återskapa hälsosamma matvanor samt förebygga att patienterna utövar träning och liknande i smyg. |
|
|
Arbetets titel: Konsekvenser för patienter med utbrändhet och deras hantering utav dem Studenter: Jim Högberg och Matilda Jakobsson
47. Nämn några viktiga förebyggande åtgärder som individer bör tänka på för att undvika att bli utbränd |
- Att ta stöd från medmänniskor i stressiga situationer - Inte vända sig inåt - Undvika stress - Ha kontroll på sitt arbete och planera - Goda relationer - Belöning - Kunskap om konsekvenser av negativ stress - Sträva efter att uppnå variation i sitt arbete - Undvika att arbeta på stora arbetsplatser med dålig kontroll på arbetsuppgifter samt brist på belöning. |
|
|
Arbetets titel: Konsekvenser för patienter med utbrändhet och deras hantering utav dem Studenter: Jim Högberg och Matilda Jakobsson
48. Vilka funktioner kan påverkas vid utbrändhet? |
- Prestationsnivån - Sämre kognitiv förmåga - Reaktionsförmåga - Uppmärksamheten - Minnet - Empatiförmågan påverkas - Personens energi |
|
|
Arbetets titel: Motivation till fysisk aktivitet hos patienter med KOL Studenter: Amira Davey, Jaana Krantz och Emmeline Holland
49. Hur kan sjuksköterskan motivera patienter med KOL till ökad fysisk aktivitet? |
Genom att: - lyssna aktivt och försöka förstå patienten (detta främjar en förtroendegivande relation) - Involvera patienten i vård och behandling genom lyssnande, konfrontation och motiverande samtal. - Tillsammans med patienten sätta upp realistiska mål. - Uppmärksamma psykosociala aspekter hos patienten (vilket kan synliggöra och eliminera eventuella barriärer). - Informera och utbilda patienter om sjukdom och effekter av fysisk aktivitet - Ge stöd och vägledning via samtal, telefon eller grupp (interventioner) |
|
|
Arbetets titel: Motivation till fysisk aktivitet hos patienter med KOL Studenter: Amira Davey, Jaana Krantz och Emmeline Holland
50. Borttagen |
50. Borttagen |
|
|
Arbetets titel: Psykisk och existentiell smärta vid KOL ur ett patientperspektiv Studenter: Maria Nikander, Jennie Wedin och Lizette Jansson
51. Hur kan andningssvårigheterna påverka livet för patienter med KOL? |
Det kan ge: - Ångest - Rädsla för döden - Rädsla för ensamhet - Ökat behov av sjukhusvård - Känsla av att drunkna och av att vara instängd - Minskad livsglädje - Påverkan på sömn, aktiviteter och sociala relationer |
|
|
Arbetets titel: Psykisk och existentiell smärta vid KOL ur ett patientperspektiv Studenter: Maria Nikander, Jennie Wedin och Lizette Jansson
52. Ge förslag på vad sjuksköterskan kan göra för patienter med KOL för att öka deras hanterbarhet av sina symtom? |
- Genom att hjälpa patienten hitta egna copingresurser för att hantera sin sjukdom och sina symtom samt att finna acceptans. - Inte skuldbelägga patienten med egna fördomar. - Sjuksköterskan genom sitt bemötande har stor inverkan på patientens trygghet och förtroende, framförallt i akuta situationer. - Synliggöra och bearbeta känslor och tankar - Att ge patienten verktyg för att hantera sina svårigheter (som till exempel ångest eller panikattacker) som minskar rädslan och begränsningarna hos patienten. Vilket annars kan leda till utanförskap och social isolering. - Sjuksköterskans uppgift är att hjälpa både patient och närstående till acceptans, genom att lyssna, ge anpassad information och stöd. - Planera vården och samordna de olika insatser som behövs. |
|
|
Arbetets titel: Sjuksköterskans motivationsarbete. En litteraturstudie om egenvård gällande kost hos patienter med diabetes typ 2 Studenter: Olivia Classon, Hanna Skogsberg och Ida Kedling
53. Beskriv hur sjuksköterskan kan motivera patienter med diabetes typ 2 till egenvård gällande kost? |
- Genom att hålla en levande och aktiv diskussion istället för informativ envägskommunikation gör det lättare för sjuksköterskan att nå fram till patienten. - Med hjälp av motiverande samtal (MI) - Visa empati och stärka personens tro på sin egen förmåga - Bidra till att sätta upp rimliga mål och delmål - Genom att stärka personens motivationsfaktorer - Genom att använda kostdagbok - Vara flexibel och anpassningsbar i sin undervisande roll utifrån personen - Stödja personen i att själv inse vilka förändringar som är nödvändiga - Ge personen råd |
|
|
Arbetets titel: Sjuksköterskans motivationsarbete. En litteraturstudie om egenvård gällande kost hos patienter med diabetes typ 2 Studenter: Olivia Classon, Hanna Skogsberg och Ida Kedling
54. Borttagen |
54. Borttagen |
|
|
Arbetets titel: Fysiska problem vid hjärtsvikt och dess inverkan på vardagen Studenter: Malin Bergström och Malin Norén
55. Vad innebär det för personer med hjärtsvikt att leva med fysisk fatigue? |
- Till Utmattning (fatigue) kopplas energiförlust och svårigheter att orka utföra fysiska aktiviteter. - Personen kan inte utföra aktiviteter på samma sett längre eftersom att de ofta blir trötta - Personen kommer att behöva prioritera sina aktiviteter. - Personen kommer att behöva planera fysiska aktiviteter och få stöd för att kunna genomföra dessa. Begränsningar i den fysiska aktiviteten kan medföra förlorad tillit mot sig själv och förlust av social status. - Även patientens sexliv kan påverkas. |
|
|
Arbetets titel: Fysiska problem vid hjärtsvikt och dess inverkan på vardagen Studenter: Malin Bergström och Malin Norén
56. Vilka konsekvenser kan sömnproblem medföra för personer med hjärtsvikt? |
- Patienter upplever att detta påverkar deras normala kroppsfunktioner. - Personerna kan exempelvis ofrivilligt somna under dagtid. - Tröttheten gör det svårt att genomföra vardagliga sysslor och ibland att lämna sängen. - Förlust av fritidsaktiviteter och nöjen som tidigare medfört nöje |
|
|
Arbetets titel: Patienternas upplevelser av att leva med neuropatisk smärta Studenter: Caroline Blomberg, Josefin Bodin och Johanna Lindberg
57. Hur kan personer med neuropatisk smärta anpassa o sig i vardagslivet? |
- Genom att minska kraven mot sig själva gällande till exempel hushållsarbete. - Schemalagda aktiviteter ses som ett dilemma för dessa patienter. De kan inte förutsäga om följande aktiviteter kan genomföras eftersom att tillståndet varierar - Balansera sömn och aktivitet för att få mer energi (energi behövs för att kontrollera smärtan och klara sin vardag) - En fysiskt aktiv fritid, som innefattar kondition och motion, influeras negativt med tanke på att den neuropatiska smärtan tillåter en begränsad sysselsättning - De har ökat behov av hjälp från andra när smärtan blir stark - Personen kan behöva ta många pauser, dra ner på arbetstid eller byta arbetsuppgifter - Vad de skall göra måste prioriteras och planeras |
|
|
Arbetets titel: Patienternas upplevelser av att leva med neuropatisk smärta Studenter: Caroline Blomberg, Josefin Bodin och Johanna Lindberg
58. Hur bör sjuksköterskans omvårdnad av personer med neuropatisk smärta utformas? |
- Sjuksköterskan skall se individen utifrån ett helhetsperspektiv och individanpassa omvårdnaden. - Den sociala interaktionen mellan sjuksköterskan och individen gynnas av ett gott bemötande samt en kontinuerlig dialog. - Det är angeläget att sjuksköterskan accepterar och tar människan samt dess auktoritet på allvar för att gynna en god relation. - Sjuksköterskan kan bidra till ökade förutsättningar för - Sjuksköterskan bör bli bättre på att inkludera patienten Sjuksköterskan bör kontinuerligt använda sig av vedertagna smärtskattningsskalor. |
|
|
Arbetets titel: Patienters upplevelser av återhämtning efter stroke Studenter: Sofia Kvarmans, Sara Kylli och Maja Öman-Olsson
59. Nämn några faktorer som patienterna ansåg gynna återanpassningen efter stroke? |
- Att berätta om sitt sjukdomsförlopp för andra - Dela erfarenheter och information med andra i likande situation - Bli bekräftade och förstådda av andra (ökar motivation och sjukdomsacceptans) - Att känna gemenskap och samhörighet med andra i liknande situation - Glädje och humor (medför förhoppningar om framtiden) - Både praktiskt och psykologiskt stöd uppgavs vara ovärderligt särskilt från deras familjer. - Personer som drabbats av stroke tycker att det är viktigt att känna sig självständig i återhämtningsprocessen men också kunna söka information självständigt och stärka sin egenmakt. |
|
|
Arbetets titel: Patienters upplevelser av återhämtning efter stroke Studenter: Sofia Kvarmans, Sara Kylli och Maja Öman-Olsson
60. Vad är viktigt att tänka på som sjuksköterska när vi ska delge information till en patient? |
- Informationen bör tilldelas patienten och dess närstående, detta för att underlätta för patienten i fråga samt för att de närstående ska känna delaktighet. - Vilka kunskaper som patienten redan besitter (ta reda på vilka) - Anpassa informationen utifrån individens förutsättningar (exempelvis genom lämpligt språk och ordval, patienten har kanske inte har så breda kunskaper i anatomi och fysiologi) - Informationen bör upprepas för att minimera risken för missförstånd. - Informationen skall ske kontinuerligt och att patienten skall göras medveten om sina framsteg. - Ge patienten utrymme till autonomi! |
|
|
Arbetets titel: Patienters upplevelser av att leva med RIK Studenter: Lina Karlsson, Hanna-Karolina Forell och Christin Neuhaus
61. Upplevelserna av RIK skiljde sig åt mellan män och kvinnor, på vilka sätt? |
- Kvinnorna var generellt mer öppna och delade berättade om RIK för vänner, bekanta och kollegor - Män föredrog ett mer diskret förhållningssätt till RIK - Flera män ansåg att metoden var tidskrävande och besvärlig. - På grund av att män har längre urinrör än kvinnor blev de mer oroliga för smärta, obehag och skada pga bristande handhavande. - Kvinnornas problem var att de saknar samma visuella möjlighet som män rent anatomiskt |
|
|
Arbetets titel: Patienters upplevelser av att leva med RIK Studenter: Lina Karlsson, Hanna-Karolina Forell och Christin Neuhaus
62. Vilka faktorer av RIK hade en positiv påverkan på personens självbild? |
- RIK syns inte på samma sätt som en kvarliggande kateter (personerna kan klä sig normalt vilket ökar välbefinnande och känsla av kontroll) - Personen kan göra relativt vanliga toalettbesök - Metoden är inte synlig för utomstående - Kvarliggande katetrar anses som en mer främmande del av kroppen |
|
|
Arbetets titel: Sjuksköterskans förebyggande arbete av malnutrition vid demenssjukdom Studenter: Åsa Arnell, Elin Nyman och Linnea Olebark
63. Vilka miljöfaktorer kan påverka näringsintag hos patienter med demenssjukdom? |
- Matsalens placering och åtkomlighet med hjälpmedel. - Matsalens interiör (tex undvika sjukhusartiklar, göra det hemtrevligt med dukar, tavlor & porslin, färgstarka mattor kan ge förvirrade sinnesintryck). - Atmosfären (skall vara lugn och trygg) - Ljus, ljud och lukt skall vara behagliga |
|
|
Arbetets titel: Sjuksköterskans förebyggande arbete av malnutrition vid demenssjukdom Studenter: Åsa Arnell, Elin Nyman och Linnea Olebark
64. Beskriv ett hjälpmedel som kan underlätta sjuksköterskans förebyggande av malnutrition. |
Formulär kan hjälpa sjuksköterskan i förebyggande arbete av malnutrition så som: Senior Alert som är ett nationellt kvalitetsregister som fokuserar till förbättring och bedömning av risker inom vården. Utifrån Senior Alert kan risk för fall, trycksår, nutrition, munhälsa och inkontinens upptäckas och åtgärdas i tid. |
|
|
Arbetets titel: Kommunikationens betydelse vid smärtbehandling av patienter från olika kulturer Studenter: Minna Hajilou, Elin Löfgren Böjeryd och Moa Stigenberg
65. Vilka negativa konsekvenser kan användning av tolk medföra? |
- Att informationen inte blir exakt korrekt i och med att tolken kanske väljer bort viktig information, korrigerar, lägg in egna värderingar, omtolkar eller vill skydda patienten mot obekväma situationer, vilket kan leda till otillräcklig behandling. Relationen mellan vårdaren och patienten kan bli försämrad. - Patienten kan också känna sig obekväm med tolken i sig och vill inte delge sina problem till denna tredje part och viktig information uteblir |
|
|
Arbetets titel: Kommunikationens betydelse vid smärtbehandling av patienter från olika kulturer Studenter: Minna Hajilou, Elin Löfgren Böjeryd och Moa Stigenberg
66. På vilket sätt kan vårdaren hjälpa patienter med kronisk smärta? |
Genom att stödja och hjälpa patienten till coping och att på ett individanpassat sätt stödja till bättre smärthantering. |
|
|
Arbetets titel: Barn och ungdomars upplevelse av att leva med astma ur ett psykosocialt perspektiv Studenter: Karin Davidsson, Sofia Holmström och Frida Lindgren
67. Hur kan barn/ungdomar uppleva hur det är att leva med astma? Ge exempel. |
- De kan uppleva oro och stress vid bristande kontroll i sin behandling. - De kan uppleva ensamhet - Uppleva att de inte alltid är förstådda av lärare - De kan vara rädda för att bli utfrysta och vill kunna delta på samma villkor i aktiviteter som barn och ungdomar utan astma. |
|
|
Arbetets titel: Barn och ungdomars upplevelse av att leva med astma ur ett psykosocialt perspektiv Studenter: Karin Davidsson, Sofia Holmström och Frida Lindgren
|
- De kan uppleva sig tvugna att dra sig undan vid känslighet för vissa irritanter som exempelvis cigarettrök, mat- eller djurallergi. - De kan inte alltid delta i fysiska aktiviteter som personer utan astma. |
