Mtrl 2

Front 1

MTRL tentor


Förklara för din kollegor om dom helkeramiska materialen ang innehåll och framställning:
Empress
Empress 2
IPS. e max CAD
Procera zirconia
Lava
Denzir
IPS. e max press

Back 1

Empress:
Är en leucitförstärkt glaskeram helt igenom och som behandlas med staining (färgning mha oxider) på ytan

ej klar

Front 2

Hur gör man ett spännings-töjningsdiagram och vilken information kan man få ut från den

Back 2

Informationen från ett dragprov registrerar man på en y-axel (vertikal) och x-axel (horisontell)

Y-axel: spänning/dragspänning
(kraften F/ tvärsnittsarean A) σ = P/A

X-axel= Töjning, %
Längdändring/ ursprunglig längd.
K0 L1-L0

Sedan plottar man in informationen och då kan man mellan y och x-axeln få ut en kurva med en viss lutning K (som är elasticitetsmodulen E)

K= Y/X
dvs. E= spänning o/töjning e

Front 3

På spänning-töjningskurvan kan man se olika gränser (elasticitets, propotinalitets, resttöjnings, brottgräns?)

Back 3

Propotionalitetsgräns - Första gränsen, hit gäller Hookes lag, därefter gäller den ej.

Elasticitetsgräns - Strax efter propotionalitetsg. Till elasticitetsgränsen har vi en elastisk töjning, sedan blir det en permanent töjning.

Resttöjningsgräns - Accepterar en töjning på 0,02 som är ett intervall mellan resttöjningsg och elasticitetg där en viss töjning är acceptabel.

Brottgränsen - (där brott sker) När ett material överstigit sin spänningskapacitet kommer det att resultera i en spricka/fraktur dvs brottgränsen.

Front 4

Vad kan man dra för slutsatser ur ett spännings vs töjnings-diagram om flexibilitet, ej klar??

Back 4

Ett material vars linje visar på hög töjbarhet utan att stiga på spänningsaxeln är ett material med hög flexibilitet (segt brott uppstår sen?)

ett spännings och töjningsdiagram beskriver även om ett material genomgår ett segt eller sprött brott

Front 5

Hur ser man vad som är elastiskt och vad som är plastisk töjning på ett diagram

Back 5

Elastisk töjning är när elasticitetsmodulen E är konstant (dvs linjär/raka linjesn ekvation)

Plastisk töjning uppstår efter proportionalitetsg/ elasticitetsgränsen. Dvs när kurvan kan inte längre är en rak/linjär ekvation utan kan böjas av (en funktions graf)

Front 6

Vad sker där linjen i grafen helt plöstligt tar slut

Back 6

Ett brott har skett

Front 7

Vilka tre faktorer skiljer spröda och sega brott OCH Vad är skillnaden på ett segt brott vs ett sprött brott

Back 7

hög/låg spänning
Hög/låg töjning
stor/liten permanent deformation


Ett segt brott visar stor permanent deformation. Töjningsgraden är hög och spänningen är låg. Exempel på sådana material är metall (dvs det blir en lång låg kurva)

Ett sprött brott visar bara en liten permanent deformation. Det gör att materialet innehar stor spänning och inte är så töjbart. exempel på sådana material är keramer. ( det blir en hög kort kurva)

Så: vid ett segbrott deformeras materialet innan brottet sker, som ett tuggummi som dras ut och sedan brister. Vid ett sprödbrott sker brottet utan deformation, som när en polkakrisstång bryts av

Front 8

– Spännings-­‐töjningsdiagram är ett av de sätt som man kan studera materials mekaniska egenskaper
(10p)

a) Redogör för hur man “får fram” ett spännings–töjningsdiagram!

Back 8

x Spänningen (Pa) Y-axel: ( F(kraften) /Arean) = spänningen (Pa) (konstligt litet o) på y-axeln.

x Töjningen X-axel : (längdförändringen/ursprungslängd) i procent på x-axeln (horisontell, y-vertikal)

Spänningen:
Man får spänningen genom att ta kraften (F) genom tvärsnittsarean (A) för materialstycken man mäter på. F (N)/ A (m2) = spänningen (Pa).

Töjningen:
Töjningen får man genom att ta längdförändringen/ursprungslängd (vid en viss spänning). Denna anges ofta i procent.

För sega material används direkt dragprov. Detta går ut på att man med en maskin drar i sitt stycke material samtidigt som man kontinuerligt mäter kraft, längdförändring samt arean.

För spröda material används istället indirekt dragprov, en cylinder av materialet läggs då emellan två plattor som sedan applicerar ett tryck.

Front 9

b) Rita ett spänning-­‐töjningsdiagram för en dental guldlegering!

(hur kommer guldlegeringen se ut i ett diagram)

Back 9

Blir ett segt brott gentemot andra metaller.

Front 10

c) Ange vilka parametrar man kan utläsa ut diagrammet! 5st

Back 10

Emodul
styvhet
propartionalitetsgräns
elasticitetsgränsen
resttöjningsgräns

x E-modulen - Den linjära delen av kurvan ger oss elasticitetsmodulen (raka första delen)

x Styvhet - Linjens lutning säger oss hur styvt materialet är.

x Proportionalitetsgränsen - Där linjen övergår från linjär till icke-­‐linjär proportionalitetsgränsen, det är dock ofta svårt att säga exakt var den finns.

x Elasticitetsgränsen - ligger väldigt nära proportionalitetsgränsen, här övergår deformationen från elastiskt till plastisk.

x Resttöjningsgräns - är den högsta spänning intill vilken en provstav kan belastas utan att den kvarstående töjningen efter avlastning överstiger ett angivet värde, t.ex. 0,02%.

Front 11

d) Redogör/diskutera den klinisk/praktiska tillämningen och betydelsen av dessa parametrar!

Back 11

e­‐modulen-­‐ Till kronor och broar vill vi ofta ha styva material, då är det bra att kunna jämföra den parametern innan vi beställer. Avtrycksmaterial vill vi åt andra sidan ha flexibla.


Elasticitetsgräns-­‐
Hur stor kraft materialet tål innan det deformeras permanent. Inom kron/bro-­‐protetik är detta viktigt för att kunna jämföra. Samma sak med fyllningsmaterial så att patienten inte ska behöva tugga försiktigt bara för att materialet är olämpligt.

Front 12

– Definiera vad som menas med följande materialegenskaper: (10 p)

Hur beräknar man hårdhet

Back 12

Enligt Vickers mäts hårdhet med:
Intryckskraft/intrycksyta = MPa

Front 13

A) Spänning (stress)

Back 13

Den kraft som läggs på materialet delat på dess tjocklek (area).

Front 14

B) Töjning (strain)

Back 14

Förhållandet mellan materialets ursprungliga längd och den längd den har efter att ha blivit utsatt för en mekanisk kraft.

Front 15

C) Compressive stress

Back 15

Materialets förmåga att motstå kompression när en tryckande kraft läggs på.

Front 16

D) Proportional limit

Back 16

Fram till hit så är deformationen av ett material proportionell med kraften som lagts på den.

x Proportionalitetsgränsen - Där linjen övergår från linjär till icke-­‐linjär proportionalitetsgränsen, det är dock ofta svårt att säga exakt var den finns.

Front 17

E) Elastic limit

Back 17

Den största mekaniska spänning eller belastning ett material kan ta upp utan bestående formförändring efter det att spänningen avlägsnats.

x Elasticitetsgränsen - ligger väldigt nära proportionalitetsgränsen, här övergår deformationen från elastiskt till plastisk.

Front 18

F) Yield stress

Back 18

(sträckgräns) Den högsta spänning som ett material tål utan att deformeras plastiskt.

Front 19

G) E–modul

Back 19

Förhållandet mellan mekanisk spänning och deformation. Styvhet.

Front 20

H) Ductility
I) Fatique

Back 20

Fatigue - Hållfasthet mot upprepade låga cykliska spänningar.

Front 21

Duktilitet

Back 21

H) Ductility

är ett mått på ett materials förmåga att utsättas för plastiskt deformation utan att sprickbildning uppstår.

Front 22

J) Hårdhet

Back 22

Hur stor area av materialets yta som trycks in vid bestämd kraftpåläggning.

2. Proportionalitetsgräns 3. Elasticitetsgräns 4. Sträckgräns. (??)

Front 23

Styvhet

Back 23

Materialets förmåga att uppta böjande kraft utan deformation.

väldigt viktigt då konstruktioner måste kunna behålla sin ursprungliga form även under kraftpåverkan

Front 24

Hårdhet

Back 24

Ett hårt material motstår repning, skärning, plastiskdeformation.


Det är också väldigt viktigt med ett hårt material som motstår repning, skärning, plastiskdeformation.

Front 25

Uttmattningsresistent

Back 25

Materialet skall tåla att belastas många gånger utan för stor deformation, exempelvis som vid tuggning.

Front 26

tryckhållfast

Back 26

Avgör hur stor belastning materialet kan utsättas för innan brott.

det är viktigt med en hög tryckhållfasthet, då vi inte vill att konstruktionerna skall gå sönder vid ihopbitning.

Front 27

Draghållfast

Back 27

Avgör hur stora dragspänningar materialet kan utsättas för innan brott sker.

Front 28

skjuvhållfast

Back 28

Hur höga ”glid”-­‐krafter materialet klarar av.

Front 29

Hur framställs dentala kronor & broar av olegerad titan?

Varför kan det ibland vara fördelaktigt att använd olegerat titan i kronor & broar?

Varför är det olämpligt att sammanfoga kronor av olegerat titan med konventionell lödningsteknik?

Vad består olegerad titan utav? (8p)

alltså (framställning 2st, problem med lödning 2st fördelar 4st, innehåll 3st)

Back 29

Framställning:
x Broar och kronor i olegerad titan kan fräsas fram

x eller i närvaro av argon gjutas vid en temperatur av 1668 grader.


fördelar:

x Olegerad tittar är ett väldigt vävnadsvänligt material.
x Det är också billigt
x bildar en oxidhinna vilket skyddar den från korrosion.
x Styvt (200Gpa)


problem med lödning:
x Problemet med att löda titan är att det inte längre är olegerat då.
x kan övergå till beta-fasen från alfa-fasen som vi vill ha.


Innehåll:
x Till stor del Titan (>99%)

men också lite spårämnen som:
x Syre
x järn

Olegerat titan består främst att just titan men det finns också spårämnen. Exempel på ämnen som kan finnas är Syre i olika mängder men också exempelvis järn, vilket försvagar materialet.

Front 30

Basmetaller för dentala restaurationer. (8p)
a) Ge exempel på olika “typer” av dentala basmetaller!

Back 30

Olegerad titan
Co-­Cr-­legeringar
Nickel-­legeringar.

Front 31

b) Vilka är deras huvudbeståndsdelar?

Back 31

Kobolt
krom
nickel
titan

Front 32

c) Vilka egenskaper ger dessa element till materialet? 2st

Back 32

x genom att bilda ett passiverande ytskikt så gör de materialen mer korrosionsresistenta.

x I vissa fall också styvhet och styrka.

Front 33

d) Vilka indikationer finns för att använda dessa material? 4st

Back 33

x Broar - Dessa kan användas till brokonstruktioner framförallt som core.

x core till krona

x implantatskruv - Oleg titan kan också användas till implantatskruvar.

x intraradikulär föränkring - co‐cr kan användas för intraradikulär förankring (gjutet stift)

Front 34

e) Vilka alternativ skulle kunna användas istället för dessa
material?

Back 34

x Ädelmetall­‐legeringar och helkeramer skulle kunna användas till kronor och broar.

x Ädelmetall-­legering kan också användas till stift för intraradikulär förankring.

Front 35

f) För-­‐ och nackdelar med dessa material? (fördel 5st, nackdelar 2st)

Back 35

Fördelar:
+ billiga
+ relativt korrosionsresistena
+ Man kan också spara tandsubstans då de kan göras tunna (istället för keramer)
+ De ger också en bra bindning till keramer.
+ styva, hållfasta


– Nackdelar är att de är estetiskt ganska fula.
- kan bli överkänslighetsreaktioner

Front 36

i) Varför är det viktigt att notera serienummer (Batch eller lot nummer) på de dentala material som man använder? (1p) 2st

Back 36

x För att kunna spåra upp tillverkare och rapportera biverkningar till denne.

x Dessutom för att kunna veta vilka patienter man bör hålla uppsikt över om tillverkaren rapporter problem.

Front 37

ii) Varför ska jag som tandläkare göra en egen bedömning av de material som jag använder, de är ju ändå CE märkta? (1p)

Back 37

Därför att allt som är tillåtet nödvändigtvis inte behöver vara bra.

Det juridiska ansvaret ligger på oss tandläkare när det kommer till vad vi stoppar i patientens mun.

Front 38

Härdplastkungörelsen (AFS 1996:4) innehåller vissa anvisningar som gäller användningen av härdplaster inom odontologin: (5p)
A) Vad menas med en härdplast i detta sammanhang?

Back 38

Plaster som efter härdning inte smälter utan går sönder.

(Plaster med tvärbunden struktur som vi upphettning sönderdelas och ej smälter, ex komposit akrylat mm)

Front 39

B) Ange och diskutera de delar av härdplastkungörelsen som är tillämpliga inom odontologin! 5st

Back 39

x ej hudkontakt - Man skall undvika hudkontakt med ohärdade och oputsade kompositer.

x Glasögon - skall användas.

x ej linser - Man bör inte ha linser på sig när man jobbar med dessa material.

x utsug - Man ska helst arbeta med utsug.

x Ohärdad komposit - ska härdas innan dessa tas hand om.

Front 40

Hårdhetsmätning: (3p)
Hur gör man?
vad mäts?
Vilka egenskaper avslöjas?

Back 40

Hur gör man?
Man pressar en diamant ner i materialet med ett bestämt tryck. Man mäter sedan arean som avtrycket ger.

Vad mäts?
Den plastiska deformationen.

Vilka egenskaper avslöjas?
Flexibilitet, hårdhet och motstånd mot repor, nötning och bearbetning.


---------
Man kan göra Vickers hårdhetstest där man använder en diamant och trycker mot ytan på materialet. Man trycker olika hårt och ser hur mycket intryckt med blivit i materialet.

Det som mäts är den plastiska deformationen och alltså ytan som blivit intryckt.

Så klart hårdheten men också nötningen och repor.

Front 41

Dagens moderna tandvård går mer och mer mot större och högre krav på estetik och att försöka frångå metalliska dental rekonstruktioner. Detta har bl.a. lett till att utvecklingen av olika dentala keramer har utvecklats.


Redogör för dental keramer som idag används till helkeramiska kronor och broar. (8p)
a) Innehåll

Back 41

Hybridkeramer:
består av oxidiska tillsatser och kritallstrukturer blandat i ett glasmatrix.


Oxidkeramer:
Nästan uteslutande kristalina och saknar till stor del glasfas. Är tätsintrade.


Silikatbaserade:
Domineras mikrostrukturellt av en glasfas utgående från fältspat. Innehåller varierande mängd kristallstrukturer (exempelvis leucit.)

Front 42

b) Framställningstekniker dentala keramer

Back 42

x Fältspatkeramer penslas på med hjälp av skiktteknik.

x Glaskeramer pressgjuts. (glaskeram och fältspatkeram är silikatbaserade)


x Hybridkeramerna fräses fram genom CAD/CAM. (tätsintras först)

x Oxidkeramerna fräses fram genom CAD/CAM. (tätsintras först)

Front 43

c) Indikationer dentala keramer

Back 43

x Fälstspatkeramer används som veener till broar och kronor (estetiskt men sprött)

x Glaskeramerna används främst till onlay men fungerar även till kronor.

x Hybridkeramer används till core i broar och kronor, dock ej lika stark som oxid.

x Oxidkeramerna används till core i kronor och broar.


x Över lag är keramerna väldigt estetiska jämfört med alternativa metallegeringar. De är också relativt billiga.

Front 44

d) Kontraindikationer för respektive keram

Back 44

Fältspatkeramer -­ svaga och spröda


Glaskeramer -­ starkare än fältspatkeram men dock fortfarande svagare än många andra material.


Hybridkeramer - är svagare än oxidkeramerna och många av metallegeringarna.

Oxidkeramerna - är mindre estetiska än ovanstående då de är helt opaka. Slipar man på dessa så sker också en förändring i materialet vilket försvagar det.


x Gemensamt för alla är att de är mycket känsligare för dragspänningar.

Front 45

Du har på en rotfylld 25:a gjort en prefabricerad pelare. Verksamhetschefen har inte helt klart för sig vad du gjort och vill att du förklarar vad det är du satt i tanden och om det inte finns andra alternativ. Hur förklarar du ditt handlande? (5p)

varför prefabricerad pelare?

Back 45

Detta är ett kolfiberstift som jag har kunnat framställa med direkt teknik, det vill säga att på ett enda besök från patientens sida utan att tandtekniker har varit med i bilden.

Tillvägagångsätt:
Detta har inneburit att jag har rotrymt tanden och anpassat kanalen för att få ner mitt prefabriserade stift.

Jag har sedan cementerat fast detta och kan nu bygga min krona med komposit.


Patienten i fråga hade dålig ekonomi och ville ha det hela gjort snabbt.

Annars hade jag kunnat använda mig av indirekt teknik, vilket inneburit att jag tagit ett avtryck av min preparerade rotkanal som jag skickat till min tandtekniker. Denne hade sedan tillverkad ett specialanpassat stift som jag sedan hade kunnat göra en krona på.

--------------

Detta är en direkt teknik där tandtekniker inte behöver involveras. Stiftet är gjort av glasfiber eller kolfiber och är alltså prefabricerat. Varje typ av stift har en typ av borr och en rotrymning och pelarpreparation görs. Stiftet och kanal förebereds med ets, primer och adhesvi för att därefter cementeras. Pelare av komposit byggs sedan upp och därefter kan man välja om avtryck ska tas för krona eller om man bygger upp hela med komposit. Fördelarna med detta är det räcker med ett besök om man inte ska ta avtryck för krona. Dessutom är det billigt och kan vara mer estetiskt eftersom ingen metall kan skina igenom. Det är dock teknikkänsligt och hållbarheten är osäker så pelare i metall och indirekt teknik är ett alternativ.

Front 46

För dentala material presenteras en rad olika uppgifter/värden rörande deras kemiska, fysikaliska och mekaniska egenskaper.

Ge 6 exempel på mekaniska egenskaper & vilka av dessa Du anser vara av störts betydelse för materialens kliniska funktion!!

Motivera ditt svar. (12p)

Styvhet – Materialets förmåga att uppta böjande kraft utan deformation.

Hårdhet– Ett hårt material motstår repning, skärning, plastiskdeformation.

Utmattningsresistent – Materialet skall tåla att belastas många gånger utan för stor deformation, exempelvis som vid tuggning.

Tryckhållfasthet – Avgör hur stor belastning materialet kan utsättas för innan brott.

Draghållfasthet – Avgör hur stora dragspänningar materialet kan utsättas för innan brott sker.

Skjuvhållfasthet – Hur höga ”glid”-­‐krafter materialet klarar av.


x Jag tycker att styvheten, är väldigt viktigt då konstruktioner måste kunna behålla sin ursprungliga form även under kraftpåverkan.

x Det är också väldigt viktigt med ett hårt material som motstår repning, skärning, plastiskdeformation.

x Materialet skall tåla att belastas många gånger utan för stor deformation, exempelvis som vid tuggning, därav spelar utmattningsresistensen också en viktig roll.

x Sist vill jag också påpeka att det är viktigt med en hög tryckhållfasthet, då vi inte vill att konstruktionerna skall gå sönder vid ihopbitning. ( med andra ord känns allt rätt viktigt

Back 46

p )

Front 47

Dina kollegor där du arbetar misslyckas ofta med sina broar, framförallt i molarområdet, medan du sällan eller aldrig har några frakturer eller andra misslyckanden. Därför rådfrågar de dig om varför deras, fram för allt de helkeramiska broarna, ofta ”går sönder”.

Vad har du för förklaringar och vad ger du dem för råd? (7p) 5st

Back 47

x Ishtmusfraktur - viktigt att ha avrundade kanter i prepen, eftersom det lätt kan uppstå ishtmusfrakturer i keramer. Preparerar man rätt med chamfer runt hela stödtanden ska detta dock inte vara något större problem.

x ta bort mkt tandsubstans vid helkeramer - Vid helkeramer i molarpartierna så blir det speciellt viktigt att ta bort tillräckligt med tandsubstans, då det annars finns stor risk att konstruktionerna blir för tunna och svaga.

x Stora broar, välj mk-bro - Vid större brokonstruktioner i molarområdet skulle jag rekommendera att välja en MK-­bro före helkeram då dessa har högre hållbarhet och kan göras tunnare. (keramer lika hållfasta?)

x ej slipa på helkeramiska broar - En annan riskfaktor till trasiga helkeramiska broar är att man har slipat på dessa, det bör undvikas då det försvagar dem.

x Stödtänderna ej mobila/lutande -stödtänder som man används sig av kan också ha varit mobila eller för kraftigt lutade. Har detta varit fallet så uppstår i större utsträckning dragspänningar, något som keramer är väldigt känsliga för.

Front 48

– Vad är korrosion (2st) och olika sorters korrosion (3st kliniska dentala korrosioner) + 4 övriga

Back 48

x Korrosion är oädla metallers benägenhet att reagera med ämnen i den omkringliggande miljön. Metallerna strävar efter att återgå till sin ursprungliga form, detta innebär att mineralerna löses ut ur metallerna.

dentala korrosioner:
Elektrokemisk korrosion
gropfrätning
spaltkorrosion


Andra korrosionstyper är:

Jämn korrosion

Avlagringskorrosion

Spänningskorrosion

Korrosionsutmattning

Front 49

Vad innebär:
Elektrokemisk korrosion
gropfrätning
spaltkorrosion

Back 49

elektrokemisk korrosion - där en metall fungerar som anod och en annan som katod.


Gropfrätning - som drabbar passiverbara metaller, där insidan av gropen fungerar som anod och det omkringliggande ytskitet blir katod.


Spaltkorrosion - fungerar på liknande sätt som gropfrätning.

Front 50

och vilken betydelse har korrosion inom den kliniska odontologin? (10p)

(4st biverkningar)

Back 50

x svaga spänningar -
korrosion ge upphov till svaga spänningar vilka patienten i vissa fall kan känna av.

x Korrosionsprodukter -
kan också bildas vilket kan ge upphov till lokala toxiska reaktioner, eller allergiska reaktioner.

x missfärgningar -
Det kan också uppkomma missfärgningar, dels på materialet och dels på gingivan.

x försvagar materialet -
Korrosionen försvagar också materialet, något som vi inte vill.

Front 51

hur undvika korrosion 4st

Back 51

x Resistenta mot korrosion - Genom att använda material som är resistenta mot korrosion. Exempel på detta är ädelmetall-­legeringar.

x passiverande ytskikt - Vi har dock också legeringar som har förmågan att bilda ett passiverande ytskikt vilket skyddar dem.

x korrosionsinhibitorer - tillsatta inhibitorer i materialen kan verka dämpande på anod och katod-­‐reaktionerna.

x inte blanda metaller

Front 52

– Inom de plastiska fyllningsmaterialen finns bl.a.
a) GPA-­‐cement, b) compomerer och c) resinförstärkta glasionomerer. (10p)

Redogör för innehåll, indikationsområde och stelningsreaktion för respektive material, d.v.s. för a, b & c ovan.


Innehåll GPA, Kompomerer, resinförstärkya glasionomerer, kort

Back 52

GPA - cement: glaspartiklar + polyakrylsyra.

Kompomerer: polysyra behandlad komposit (innehåller monomerer, karboxylsyragrupper, glas istället för filler) dvs komposit so man blandat glasjonomer i.

Glasjonomerer: glasjonomer med hydrofila monomerer.

Front 53

GPA-cement (innehåll, stelningsreaktion)

Back 53

Innehåll:
GPA­‐cement är en blandning mellan ett pulver som innehåller glaspartiklar och en vätska som innehåller polyakrylsyra.

stelningsreaktion:
Vid härdning av GPA-­cementet så kommer syran först att reagera med Ca2+ i pulvret vilket ger en stelning av materialet.

Efter ett tag kommer bindningarna till Ca2+ att bytas ut mot Al3+ istället, detta kommer att ge en mer komplex 3D­‐struktur och ett starkare material.

Front 54

GPA-cement indikationer (fördelar 3st, nackdelar 6st, indikationer 3st)

Back 54

Fördelar:
x binder kemiskt direkt till tanden
x krymper inte vid polymerisation
x avger fluor.

Nackdelar:
x kort arbetstid
x lång stelningstid
x svagt material
x känsligt för stor mängd vätska under stelningsprocessen
x känsligt för uttorkning
x oestetiskt

Används främst till:
klass V !
(samt I, II till barn)
fissurförsegling.

Front 55

b) Kompomerer (innehåll, stelningsreaktion)

Back 55

Innehåll:
Kompomerer är en slags polysyra-­‐behandlad komposit. (innehåller monomerer, karboxylsyragrupper, glas istället för filler) dvs komposit som man blandar glasjonomer i.

Stelningsprocessen:
Härdningen sker främst genom polymerisation (ljushärdande) men kan också genom en kemisk härdning liksom glasjonomer (klinisk effekt?). En skillnad från komposit är att den behöver vatten för att stelna.

Front 56

Kompomerer (Fördelar 2st, nackdelar 2st, indikationer 5st)

Back 56

Fördelar:
x hårdare än GPA
x mer estetiskt än GPA‐cement.

Nackdelar:
x svagare än komposit
x behöver bearbetning av tandsubstans för att fästa optimalt (etsning, primer, bonding).

Indikationer:
x Används sällan eftersom komposit är bättre, men om den används så är det på:

x klass I, II, III och V.

Front 57

c) Resinförstärkta glasionomerer Innehåll och stelningsprocess

Back 57

innehåll:
Detta är en glasjonomer till vilken man har blandat i hydrofila monomerer.

Stelningsprocessen:
Stelningsprocessen är liknande som vid vanlig glasjonomercement men denna kräver också en aktivator för initiering. Ett exempel på detta är ljus.

Ljuset kommer då att starta en polymerisation av monomererna och materialet stelnar, till viss del, för att sedan fortsätta härdningen kemiskt.

Front 58

resinförstärkta glasjonomerer. fördelar 4st, nackdelar 4st, indikationer 4st

Back 58

Fördelar:
x starkare är glasjonomer
x mer estetisk än glasjonomer
x går att bearbeta snabbare än glasjonomer

x Den avger också fluor.


Nackdelar:
x är svagare än komposit
x mindre estetiskt än komposit
x känsligt för fukt (dock mindre än GPA-­‐cement).
x Tandytan bör behandlas innan (primer+etsning).


Indikationer:

x används till klass V
x (I, II och III på barn).

Front 59

– Vilka är de 5 artikulationsfaktorerna? 5st Vad används de till? (5p) (KIOOK)

Back 59

– Kondylbanans lutning
– Insicalbanans lutning

– Ocklutionsplanets lutning

– Ocklusionskusparnas krökning
– Kusplutningen


x Dessa används för att tillsammans ge en artikulationsjämvikt.

x Vid tillverkning av helprotes så används de för att den skall få så bra funktion som möjligt i munnen. Ändras en faktor så blir man tvungen att minska/öka en av de andra för att behålla jämvikten.

x Används till när man gör helproteser och ska stå i jämvikt med varandra genom formeln K*I/O*S*Ku

Front 60

– Nämn två fördelar med att använda injektionsgjutning vid tillverkning av protesbaser (2p)

Back 60

x Minskad risk för luftbubblor

x ständig tillströmning av material motverkar krympning.

(x Tandteknikern behöver inte komma i kontakt med det allergena materialet - då det är en sluten metod och inga farliga ångor uppstår)

Front 61

– Vilka är skillnaderna mellan varm-­‐ och kallakrylat? (2p)

Back 61

x Kallakrylat polymeriseras genom att en vätska blandas med ett pulver.

x varmakrylat så måste energi i form av ljus eller värme tillsättas.

-----------------------------------
- Varmakrylat består av monomervätska och prepolymeriserat pulver medan kallakrylat innehåller monomervätska och partiklar.

- Varmakrylat värms upp i vattenbad för polymerisation ska ske medan det sker en kemisk härdning vid blandning av vätska och pulver (additionspolymeristation).

- Varmakrylat har bättre estetik, högre styrka och går att justera. Kallakrylat har mindre volymrörelse och är segare

Front 62

Korrosion (10p)
A Vad menas med korrosion?

Back 62

Korrosion är oädla metallers benägenhet att reagera med ämnen i den omkringliggande miljön.

Metallerna strävar efter att återgå till sin ursprungliga form, detta innebär att mineralerna löses ut ur metallerna.

Front 63

B Vilka olika typer av korrosion finns det? 8st och dom som kan upkomma i munhålan 3st

Back 63

x Spaltkorrosion
x Interkristallin korrosion
x Gropfrätning

Jämn korrosion
Avlagringskorrosion
Spänningskorrosion
Korrosionsutmattning
Nötningskorrosion

Front 64

D Hur kan man förebygga/minska korrosion i munhålan? 3st

Back 64

x Resistenta mot korrosion - Genom att använda material som är resistenta mot korrosion. Exempel på detta är ädelmetall-­legeringar.

x passiverande ytskikt - Vi har dock också legeringar som har förmågan att bilda ett passiverande ytskikt vilket skyddar dem.

x korrosionsinhibitorer - tillsatta inhibitorer i materialen kan verka dämpande på anod och katod-­‐reaktionerna.

Front 65

– Irreversibla hydrokolloider är exempel på en typ av dentala material. (10p)
i) Redogör för vad Du vet om denna typ av material (allmänt- innehåll och reversibeltet).

Back 65

Dessa består av små partiklar i vatten. Ett exempel på detta material är Alginat.

Materialet är irreversibelt pga att när man blandar pulvret och vätskan så sätter en stelningsreaktion igång och man kan sen inte gå tillbaka till pulver och vatten igen.

Standardiserade avtrycksskedar används vid avtryckstagning.

Front 66

Irreversibla hydrokolloider egenskaper 4st

Back 66

x Materialet är vekt, flexibelt och fungerar utmärkt till avtrycksmaterial.

x Det har låg rivhållfasthet och kan gå sönder när man skall ta ut det ur munnen.

x Materialet är känsligt för dimentionsförändringar och uttorkning.

x Det har inte någon fantastik detaljåtergivning men fungerar bra för exempelvis skenor.

Front 67

ii) Indikationer-­‐ resp. kontraindikationer för dess kliniska användningsområde

(fördelar 4st, nackdelar 3st, indikationer 4st)

Back 67

Fördelar:
x billigt
x inte giftigt
x hydrofil - fungerar bra i närvaro av blod och saliv
x viskoelastiskt

nackdelar/kontraindikationer:
x låg detaljåtergivning : Vid konstruktioner i munnen då högre detaljåtergivning är viktigt, exempelvis broar och kronor så skulle jag inte välja detta material utan istället silikon.

x låg rivhållfasthet - vilket gör att det går sönder vid underskär.

x känsligt för uttorkning -dimentionsförändringar kan ske, måste också slås ut förhållandevis snabbt.


Indikationer
x för avtryck till motstående käke
x avtryck för temporära ersättningar
x avtryck för bettskenor.
x blekskenor

Front 68

iii) Dess innehåll/sammansättning? (innehåll 5st)

Back 68

Det består av ett pulver som blandas med vatten.

Pulvrets innehåll är:
x Natriumalginat

x Kalciumsulfatdihydrat (gips)

x Natriumfosfat (retarder)

x Zinkflourid (förbättrar ytan)

x Smak och färgämnen

Front 69

Hur går hydrokolloidens stelningsreaktion till, 3 steg

Back 69

1. pulvret blandas m vatten

2. gipset reagerar m retarder
- mängden retarder bestämmer alginatets arbetstid. Liten mängd -> kort arbetstid

3. Då all retarder är förbrukad reagerar gipset m vattenlöslig Na och då bildas, under en kort tidsperiod, icke vattenlösligt Ca-alginat

-----------------
Stelningsreaktion:
När pulvret och vattnet blandas reagerar reatardern med kalciumet i gipset så att det ej reagerar med natriumalginatet. Detta förlänger arbetstiden.

När all retarder är förbrukad reagerar kalciumet i gipsen med natriumalginatet och bildar ett fast nätverk vilket gör att det stelnar.

Front 70

iv) Hur skall det hanteras för att ge optimalat resultat? 5st (blandning 2st, munnen, utslagning 2st)

Back 70

x Det ska blandas på rätt sätt för att undvika luftbubblor.
x Det är viktigt att ha rätt mängd vatten i förhållande till pulver.

Materialet sätts sedan i en avtryckssked som förs in i munnen på patienten.

x Sedan är det viktigt att ha materialet stilla i munnen medan det stelnar.

x Det ska gärna slås ut så snart som möjligt efter avtryckstagning, dock bör man vänta 15 minuter för att låta materialet återfå sin form (kan förändras något vid uttagning ur munnen)

x Alginatet är känsligt för uttorkning så det bör förvaras i 100 % luftfuktighet innan utslag, därför förvaras det bäst i en sluten påse.

Front 71

Du har äntligen lyckats med Din rotbehandling av patientens 16:a. Den,16:an, är nu rotfylld, symptomfri.

För att lyckas få tillräcklig retention för denna behöver tanden förses med intra-­‐radikulär stiftförankring för att därefter förses med någon typ av kronersättning.


Hon rådfrågar dig nu om vad e.max, Procera, In-­‐Ceram och något material som hört användas även till höftleder är och vad som är bäst och vad man skall välja.

Vad svarar du nu och vad gör du? (10p)

Back 71

E. max är en såkallad hybridkeram, en blandning av oxidkeram och silikatbaserad. Denna presintras...blä, orkar inte



e.max: Silikatbaserad pressgjuten glaskeram. Innehåller till stor del glasfas med kristalina tillsatser.

Procera: "green zirkonia" (presintrad sen fräst sen sintrad)

In-ceram: Hybridkeram

Zirkonia: Oxidkeram



(in-ceram-aluminia och in-ceram-zirkonia - hybridkeramer)

Front 72

– Vilka är bitschablonernas ”uppgifter” vid framställning av en HP? (4p)

(bitschablonernas uppgift 2st, vad gör man med bitschablonerna 5st)

Back 72

Uppgift:
x Med hjälp av dessa kan man skicka information om hur en helprotes bäst sitter i patientens mun till sin tandtekniker. (och relationen mellan ök och uk)

x På denna görs också tanduppsättningen primärt innan man byter ut det mot akryla


Bitschablon:
x chamferskt plan - Dessa ställs in parallellt efter patientens chamferska plan.

x 3or - Man markerar också ut på denna var patientens treor borde sitta

x ocklusionsplanet - hur högt ocklusionsplanet bör vara

x mimiklinje - patientens mimiklinje.

x fyller ut till läpp - Man bygger också ut schablonen så att den fyller ut läpparna på ett naturligt sätt.

-----------
För att se relationen mellan ÖK och UK. Eftersom man inte har några tänder är du hur man bygger upp denna som bestämmer relationen. Man bestämmer betthöjd, mimiklinje, mittlinjen och hur 3:orna ska sitta. De bestäms också det olika artikulationsfaktoerna så att jämvikt i bettet uppnås. På denna görs också tanduppsättningen primärt innan man byter ut det mot akrylat.

Front 73

vad sker hos tandteknikern med bitchablonerna

Back 73

Hos tandtekniker:

När tandteknikern sedan har placerat plasttänderna på rätt plats så kommer denna sättas in i inbäddningsmassa med gjutkanaler.

Efter detta smälts vaxet bort och ersätts med akrylat och bitschablonens uppgift är färdig.

Front 74

– Du får den färdigpressad ÖK och UK protesen från ”Din” tandtekniker men den är inte inslipad och ingen tandtekniker har möjlighet eller vill hjälpa Dig med inslipningen.

Beskriv, steg för steg, hur Du nu går till väga för att slipa in proteserna. (5p)

(vad vill man uppnå 2st, vad är artikulation)

Back 74

x När man slipar in en helprotes vill man ha en balanserad ocklusion och artikulation.

x Artikulation innebär att det ska vara så många kontakter som möjligt i molar/premolarområdet på arbetssidan och minst en på motstående sida.

Front 75

Hur gör man när man slipar in HP (helprotes) 4st

Back 75

x Man slipar först in i RP och sedan i IP.

x Bärande kuspar får inte slipas eftersom detta minskar betthöjden.

x slipar in enligt BULL och MUDL.

x Utöver detta så ska man slipa där det tar emot i ocklusionen.

--------
x Först slipas en balanserad ocklusion till.
x Efter det slipas artikulationen till dvs. det ska vara så många kontakter som möjligt på arbetssidan.
x Sedan slipas RP och IP in.

Bärande kuspar får man dock slipa på om den inte är för hög i alla lägen. Man ska helst hålla sig till buckala kuspar i ÖK och linguala i UK för att behålla betthöjden.

Front 76

Vad innebär BULL och MUDL

Back 76

x För att slipa rätt används BULL-­‐regeln, ”buckal upper”, ”lingual lower”.

Man skall alltså slipa buckala kusparna i överkäken medan man håller sig till de linguala i UK.

En annan regel att förhålla sig till är MUDL, ”mesial upper”, ”distal lower”.

– Är amalgamfyllningar tillåtna idag, 13 april 2011 i Sverige? (1p);

Att göra, nej! Att bära, ja.

Front 77

Anisotropt och hysteresis

Back 77

a) material som är anisotropt:
Materialet har olika strukturer i olika riktningar.


b) hysteresis?:
Att ett material har olika smält och stelningspunkter
(eller ett cykliskt förlopp?)

----
Att ett material kan ha olika världen från att det tex. fryser eller smälter

Front 78

c) Vad menas med metamerism? I vilket sammanhang kan fenomenet ställa till bekymmer för den klinsikt verksamme tandläkaren?

Back 78

x Fenomenet att två ytor ser lika respektive olika ut i olika belysning.

x Detta kan bli ett problem när man restaurerat en tand med ett material som i tandläkarstolens belysning ser bra ut men visar sig se avvikande ut när patienten i fråga skall ut i diskobelysning.

Front 79

d) Vad innebär det att ett material är amorft?

(vad betyder det, nackdelar jmf med kristallina 3st fördel 1st)

Back 79

x Det innebär att materialet tillskillnad från kristallina material saknar en ordnad struktur.

Monomererna ligger här lite huller om buller.
------
Att materialet har oordning i atomerna t.ex plast

------

Amorfa material är:
x mindre starka än kristallina
x mindre styva än kristallina.

x Dessutom har de större benägenhet att absorbera vatten. Detta är dock något som kan vara en fördel för avtrycksmaterial.

Front 80

– Du skall cementera två helkeramiska kronor med ett kompositcement.

Den ena kronan är framställd i en leucitförstäkt keram och den andra har en tätsintrad oxidkeramkärna.

Du har fluorvätesyra, fosforsyra, silan och kompositcement att tillgå. Hur går Du tillväga då Du cementerar respektive krona? Motivera Ditt svar. (6p)

Back 80

Leucitförstärkt keram : Pressgjuten glaskeram
x Den leucitförstärkta keramen skulle jag först förbehandla med fluorvätesyra. Denna kommer att reagera med SO2 i keramen.

x Därefter applicerar jag silanet som fungerar som en coupling agent vilken dels binder till silanet men också till monomererna i kompositen.

x Jag etsar sedan tandytan med fosforsyra, tillsätter bonding och kompoitcement.

-------------
Leucitförstärkt keram: Pressgjuten glaskeram. Silanet används för att silanisera keramen där silanet i ena änden binder till keramen och har en reaktiv dubbelbindning i andra. För att frilägga silanet kan man även använda fluorvätesyran. Tanden etsas med fosforsyra för att sen lägga på primer och adhesiv innan kompositen sätts på.



Oxidkeram:
x Den tätsintrade oxidkeramen bör inte behandlas innan cementering.

x Tandytan skall fortfarande etsas och bondas innan applicering av cementen.


(Silikatbaserade - leucit
Domineras mikrostrukturellt av en glasfas utgående från fältspat. Innehåller varierande mängd kristallstrukturer (exempelvis leucit.))

Front 81

– Vad betyder Batchnummer, och varför är det viktigt att hålla reda på dessa nummer? (2p)

Back 81

x Detta nummer säger vilken produkt och vilken sats av produkten det är.


x Det är viktigt att hålla koll på dels för att kunna rapportera om materialet visar upp defekter

x men också för att kunna hålla koll på patienterna om tillverkaren rapporterar problem med materialet.

Front 82

– ii) Hur ser ansvaret för det tandtekniska arbetet ut vid:
a) beställt från ett land inom EU (1p)
b) beställt från ett land utanför EU? (1p)

Back 82

inom EU:
Ansvaret är hos tillverkaren av produkten

Utanför EU:
Behandlaren, den som sätter in materialet.

Front 83

a) Vad menas med en s.k. compomer

Back 83

En compomer är en komposit som man lagt till karboxylgrupper och bytt ut filler mot glaspartiklar.

Front 84

b) Vad innehåller de

Back 84

De består av:
monomerer
karboxylsyragrupper
glas istället för filler

----------
Som glasionomer men karboxylgrupper har tillförts till monomererna och en del fillerpartiklar har bytts ut mot glaspartiklar.

Front 85

c) Vilka indikationer & kontraindikationer finns det för compomerer?
(6p)

(fördelar 3st, nackdelar 4st, indikationer 1st)

Back 85

Fördelar:

x Materialet tål fukt bättre än kompositen gör.

x Den stelnar förutom genom polymerisation också via en syra-­bas‐reaktion.

x Den kan användas till fyllningar som inte behöver klara av allt för hög belastning.


Nackdelar
x Det är ett relativt svagt material.
x Det är allergent
x har pga. sin polymerisation också en viss polymerisationskrympning.
x P.g.a. sin svaghet så passar det inte till fyllningar med hög belastning och det finns ofta bättre alternativ att välja.


Indikationer:
x Alla klasser vid fyllningar

Front 86

ZrO2‐keramer som idag används för dentala broar och kronor kan framställas på 2 olika sätt.


Redogör för skillnaden i framställningsteknik mellan dessa 2 olika typer

vilka skillnader i egenskaper har dessa 2 typer av ZrO2-­keramer. (8p) (tillverkning för varje, egenskaper för varje)

Back 86

HIPed Zirconia:

x Man kan framställa dem genom att tätsintra materialet under högt tryck och värme under flera dagar i sträck.

Sedan fräser man från dessa prefabriserad puckar fram sin core i fullstorlek.



Grenstick zirconia:

x Det andra alternativet (greenstick zirconia) går ut på att man tätsintrat zirconian lite halvt, det vill säga inte fullt ut.

Sedan fräser man fram core:n något för stor. Sedan låter man den tätsintras igen. Den kommer då att krympa till rätt storlek, vilket man tidigare räknat ut.

Greenstick zirconian blir dock inte lika ”tätsintrad” och därför inte riktigt lika stark som som den andra.

Båda fräses fram med CAD/CAM.

-----------------
HIP:ing och pre-sintring. HIP innebär att det fullsintras i 3-4 dagar under 1400 grader och 2000 bars tryck(gör den porfri och till tetragonal fas). Sen formas det direkt till rätt storlek med hjälp av CAD/CAM. Pre-sintring innebär att det sintras först ofullständigt sintrad först och sen formas mha CAD/CAM-teknik för att sedan fullständigt sintras till rätt storlek.



x Skillnader i egenskap -> Billigare och lättare att bearbeta på pre-sintrade.



HIPed Zirkonia är High Isostatisc Pressure vilket innebär att materialet sintras under högt tryck sedan slipan kronan till rätt storlek.

Green-zirconia är samma mtrl som den i HIPed men här pre-sintras kronan men inte helt som i HIPed, sedan slipas kronan till och sintras sen till rätt storlek. (denna är vanligare)


På vilka 2 sätt framställs Y-TZP
HIP:ad zirkonium:
x hot isostatic pressure
x den fullsintras i 3-4 dagar under 1400 grader och under 2000 bars tryck -> portfri och tetragonal fas.

Pre-sintrat Y-TZP:
x ofullständigt sintrad först och sen formas mha CAD/CAM-teknik för att sedan fullständigt sintras till rätt storlek

Front 87

Hur kan man retinera en dental komposit till tanden?

Beskriv de olika tekniker du känner till samt hur man tekniskt går till väga, vilka ämnen/material man använder sig utav samt den teoretiska bakgrunden till hur retentionen/bindningen mellan fyllningsmaterialet och tandsubstansen uppstår. Diskutera för-­‐ och nackdelar med dem. (5 p)

(olika tekniker 1st, 3st olika retentioner, vad varje ämne gör 3st)

Back 87

Teknik: Wet-bonding


3 stegs:
1. Syraetsning
2. Primer

3. Adhesiv


2 stegs:
1. Syraetsning

2. Primer/adhesiv


1 stegs:
Syra/primer/adhesiv


Fosforsyra - Etsning som frilägger kollanget i dentintubulin.

Primer - Resinmonomer löst i aceton eller alkohol som infilterar det frilagda kollagenet och binder till det.

Adhesiv - Bildar en brygga mellan primern och kompositen

Front 88

Du har en patient, (ålder nedre medelåldern) med ett ”stort” kariesangrepp distalt på 27. Angreppets cervikala begränsning sträcker sig långt under gingivan. Patienten har inga symptom från 27:an.

Vid kariesexcaveringen/ preparationen så får Du en läsion in till pulpan. Vad gör Du nu då? Vilket/vilka material använder Du? Motivera Ditt/Dina val! (5 p)

Back 88

1. Jag börjar med att lägga en pulpaöverkappning med kalciumhydroxid. Detta är bakteriedödande och gynnar sekundär dentinbildning.

2. Jag fyller sedan tanden med provisoriskt material och informerar patienten om vad som har hänt och ber denne återkomma om tanden börjar värka.

3. Byta ut provisorium till krona/fyllning (?)


Kommer patienten tillbaka med värk så kommer jag att vilja rotfylla tanden. Därefter vill jag rotrensa och göra en intraradikulär förankring, då mycket av tandsubstansen saknas. Gärna en gjuten pelare, som jag sedan gör en fin krona till.

Front 89

Du ”står” i en tandvårdsklinik någonstans i Sverige och skall ”borra bort” en amalgamfyllning p.g.a. sekundärkaries. Hur bär du dig åt? Vilka åtgärder skola du vidtaga?
Motivera ditt svar (3p) 4st

Back 89

x Amalgamavskiljare - I och med att amalgamet är giftigt så ska jag se till att det finns en amalgamavskiljare i avloppet.

x Kylning o sug - När jag sedan borrar så använder jag kylning då amalgam leder värme väldigt bra samt att jag ser till att jag med sugen lyckas få med alla amalgambitar.

x Munskydd o skyddsglasögon - Det är dessutom viktigt att jag har munskydd och skyddsglasögon.


+ borra bort all amalgam för bättre retention för kompositen ??

Front 90

Varför är det olämpligt att använda samma typ av veneerporslin till en MK-­‐krona tillverkad utav olegerad titan som till en utav en guldlegering? (1p)

Back 90

En guldlegering och olegerad titan har olika stor termisk krympning.

Dessutom har olegerad titan en fasomvandling vid 882 grader vilket vid avsvalning skulle få porslinen att spricka.

Det behövs alltså en speciell lågbränd keram för titan.

Front 91

i) Varför har monomervätska som polymeriserats större polymerisationskrympning än en blandning av monomervätska och prepolymeriserade partiklar som polymeriseras?

Back 91

De prepolymeriserade partiklarna har redan krympt till sin minsta storlek.

I den rena monomervätskan så kommer alla partiklarna att komma närmare varandra vilket ger en större krympning.

Front 92

ii) Vad är skillnaden mellan varm och kallakrylat?

Back 92

x Kallakrylat innebär att man blandar pulver och vätska vilket ger en stelningsreaktion.

x I varmakrylat måste energi i form av ljus eller värme tillsättas för att få polymerisation.

Front 93

iii) Nämn två fördelar med att använda injektionsgjutning vid tillverkning av protesbaser 3st

Back 93

– Minskad risk för luftbubblor

– Ständig tillströmning av material motverkar krympning.

– Tandteknikern behöver inte komma i kontakt med det allergena materialet.

Front 94

Vid tanduppsättning av en helprotes-­‐ behöver man då alltid slå in i RP-­‐läge i artikulatorn? Motivera ditt svar

Back 94

Patienten i fråga saknar mest troligt tänder om denne är i behov av helprotes...därav är det rimligt att anta att denne också saknar IP‐läge. RP­‐läget är då det enda läget vilket är reproducerbart vid avtryckstagningen.

Det är nog att rekommendera att även slå in den i artikulatorn i RP­‐läge. Sen kan man ju alltid använda skruvarna på artikulatorn för att flytta överkäken några mm bakåt för att försöka efterlikna ett IP‐läge, eller centric relation.

Front 95

En förälder till en av Dina unga patienter (6 år 4 mån) kommer till Dig och funderar på vilket fyllningsmaterial som är bäst att använda för att ”laga ett stort hål” mesialt på patientens 75 (mjölkmolar som sitter kvar till ca 10-­12 års ålder). Föräldern funderar över alternativen amalgam, plast, compomer eller glasionomer. Vad råder Du dem till och motivera Ditt val. (6p)

Back 95

x Amalgam är förbjudet och kommer inte på frågan.

x Plast, det vill säga komposit är ett tänkbart alternativ. Detta är ett fyllningsmaterial med goda egenskaper och som troligtvis är det alternativet som har förutsättningarna att sitta kvar längst. Samtidigt ser jag hur 6-­åringen verkar ha problem att sitta stilla i tandläkarstolen. Då detta material är fuktkänsligt så är jag orolig att min lilla patient kan komma att fukta det med tungan innan härdning.

x Compomer är ett fyllnadsmaterial som är en blandning av komposit och glasionomer. Detta material har tyvärr inga imponerande egenskaper och jag väljer med gott samvete bort detta.

x Det material som jag faktiskt skulle föreslå är glasionomer. Det härdar genom en kemisk syra­‐basreaktion och binder direkt till tandsubstansen. En stor fördel är dess förmåga att utsöndra fluor vilket kommer att motverka framtida kariesangrepp. Nackdelen är dess hållbarhet men eftersom detta är en mjölkmolar så räknar jag med att fyllningen håller tills tanden lossnar.

Front 96

– Titan har under en relativt lång tid används som biomaterial inom odontologin. Redogör för innehåll, indikationsområde för titan inom odontologin samt hur man framställer dentala restaurationer i titan. (5p)

(innehåll 5st, indikationsområde 2st)

Back 96

Innehåll:
x Oleg. titan finns i olika grader, 1­‐4, beroende syremängd.

x Till viss del innehåller dessa också C, N, Fe och H, detta i väldigt små mängder dock.


Indikationsområde:
x Titan används inom odontologin till implantat i käkbenet då det har väldigt goda biologiska egenskaper.

x Man kan dessutom använda dem till core i brokonstruktioner.

Front 97

Framställning dentala material i titan, 3st

Back 97

Framställningar:
x Titan fräses för det mesta fram med hjälp av CAD/CAM-­‐teknik.

x Andra metoder som fungerar men sällan används är gjutning och gnistbearbetning. Det är komplicerat att gjuta metallen, pga. dess höga oxidationsförmåga och detta kräver en skyddsgas, argon för att vara möjligt.

Front 98

Dentala guldlegeringar: (6p)

i) Ge exempel på huvudsammansättningen för en dental guldlegering, t.ex. Typ III C-­‐guld.

Back 98

Au 75%
Koppar 12% - ökar hårdhet
Ag 9%
Ir
Pt
Pd

Typ III C-­guld innehåller framför allt Au (75%) och Ag (9%) sen har man också tillsatt koppar omkring 12 %. Detta för att öka metallegeringens hårdhet. Dessutom tillsäts Ir, Pt, Pd.

G-­guld innehåller liknande mängder av ovanstående ämnen men i detta fall så har man istället för koppar tillsatt zink och järn i små mängder. Detta för att kunna skapa ett oxidskikt till vilken en keram sedan kan binda.

Front 99

ii) Vilka egenskaper ger respektive ämne till legeringen? Ag, Au, Ir, Cu

Back 99

Ag - Sänker gjuttemperaturen.

Au – ger det mesta av legeringens egenskaper.


Ir – fungerar som kornförfinare.

Cu – Är dels guldfärgat men hjälper också legeringen att bli hårdare.

Front 100

iii) Vilka förändringar i legeringens egenskaper kan eventuella små förändringar av dess sammansättning ge?

Back 100

Ökar man mängden Pd så kommer legeringen bli väldigt vitfärgad.

Gjuttemperaturen kan komma att påverkas av ändring av sammansättning liksom också hårdhet, densitet, styvhet, färg (som nämnt).

En annan faktor som kanske inte räknas som egenskap men ändå spelar roll för val av material är priset.

Front 101

Vad kan man dra för slutsats när det kommer till vilken metall man använder i mk-kronor (och MBP-kronor)

Back 101

ex rent guld är inte ett passande mtrl eftersom att det är så pass mjukt att det skulle deformeras och då spricker porslinet ovanpå.

G-gulder är lite styvare än C-guldet men båda ligger just över 100 Gpa (E-modulen)

Olegerat titan har 118 och cobolt-krom legeringar 200 Gpa.

Detta innebär att titan och Cocr passar bäst för denna sortens kronor och det är även dom som används oftast idag.


styvhet (GPa)

Front 102

i) Vilka materialegenskaper hos dentala keramer anser Du vara hinder/problem för att kunna använda dentala keramer för dentala brokonstruktioner? (8p) 3st

Back 102

x sprödhet
x känsligt för dragspänningar
(x ta bort mkt tandsubstans)


Dess sprödhet och känslighet för dragspänningar. En nackdel är också att man måste preparera bort mycket tandsubstans då konstruktionerna behöver vara av tillräcklig tjocklek.

Front 103

ii) Hur kan man ”kringgå” detta problem?

Back 103

x Preparationen av tanden - är inte mycket att göra åt, man tar bort så mycket tandsubstans man är tvungen till.

x Ej mobila/lutande tänder- Vad man kan göra är att se till att tänderna man sätter bron på inte är mobila eller lutar för mycket (dragspänningar)

x Core med mer krympning än veener - Man använder också en core som har högre termisk krympning än veener-­keramen. Detta gör att det bildas en konstant kompressionsspänning som kommer att motverka och göra materialet tåligare mot dragspänningar. (dragspänningar)



x ej ha mobila eller lutande tänder - dragspänning
x core med högre krympning än veener-keramen - dragspänning

Front 104

iii) Diskutera olika dentala keramer som skulle kunna vara tänkbara för dentala brokonstruktioner

Back 104

MK-keramer
Oxidkeram - zirconia

x Först och främst har vi ju MK‐keramer. Dessa har god funktion och ganska bra estetik också. En fördel är att man kan behålla mer tandsubstans. I detta fall är det främst fältspat porslin som används som veener på utsidan av metallen.

x Ska vi göra en helkeramisk konstruktion så är det främsta alternativet oxidkeram som core, förslagsvis zirconia.

x Hybridkeram skulle också fungera men har inga fördelar framför oxidkeram. Ovanpå coren så bränner man sedan en veener av fältspatporslin.

x Glaskeramer fungerar bäst för onlay, inlägg och möjligtvis kronor men är inget jag skulle välja för en bro.

Front 105

– Vad består zink-­fosfatcement utav? Hur hanteras det? Vilka indikationer har det? (5 p) Vilka andra tänkbara material skulle man kunna använda istället för zinkfosfatcement?

(består av 3st,hantering, användningsområde 5st, andra tänkbara material 2st)

Back 105

Består av:
Det består av ett pulver, zinkoxid och magnesiumoxid som blandas med en vätska bestående av fosforsyra.

Hantering:
Denna blandas på en glasplatta som förslagsvis är sval då detta ger en längre arbetstid. (är en exoterm rekation)


Man kan använda cementen till:
x Au‐legeringar
x Co/Cr-­‐legeringar
x titan
x oxidkeramer
x hybridkeramer.

(Fältspat och glaskeramer kan inte använda ZnO-fosfatcementen utan kräven en adhesiv cementering)

Andra material man kan använda:
Glasjonomercement
kompositcement

Front 106

För-­‐ resp. nackdelar med kompositcement (fördel 1st, nackdelar 4st) och glasjonomercement (för 2st, nack 1st)

Back 106

Kompositcement fördelar:
+ Fördelen är att det ger en stark mikromekanisk retention till tanden.

Kompositcement Nackdelar:
- kompositcementen är att den är allergen
- avger giftiga ångor under arbetet med den
- Det har också lägst E-­modul.
- Det kräver också förbehandling av tandsubstans och ibland även materialet.



Glasionomercementen fördelar:
x binder kemiskt direkt till tanden
x har goda biologiska egenskaper.

Glasionomercementen nackdelar:
- Det har dock ganska låg kompressionsstyrka.

Front 107

Vad är definitionen på amalgam? (1p)

Back 107

En legering innehållande stor del kvicksilver.

Front 108

Vad menas med metamerism? I vilket sammanhang kan fenomenet ställa till bekymmer för den kliniskt verksamme tandläkaren? (2p)

Back 108

x Fenomenet att två ytor ser lika respektive olika ut i olika belysning.

x Detta kan bli ett problem när man restaurerat en tand med ett material som i tandläkarstolens belysning ser bra ut men visar sig se avvikande ut när patienten i fråga skall ut i diskobelysning.


Det har du kanske varit utsatt för idag om du var förbi affären och köpte tomater eller frukt. Tomaterna var rödare och hade en mycket bättre färg i affären än på köksbordet.

Detta beroende på att det är olika belysningar (våglängd) i affären och hemma över köksbordet. Tänk dig vad som då kan hända då du skall göra färgtagning på en patient.

Belysningen luras.

Front 109

Du får den färdigpressade HP:n tillbaka från ”Din” tandtekniker. Du upptäcker då att runt ÖK:s molarer finns mikrofrakturer och ”små” krackeleringar i akrylatet i anslutning till proteständerna. Ange tänkbara orsaker till detta? (3p) 2st

Back 109

x Akrylatet har kokat vid framställning.

x Det har inte varit tillräckligt med flöde av material till protesen.

Front 110

Vilken/vilka egenskaper mäter man med Young`s modulus?

Vilken enhet anges Young`s modulus med?

Vad har du för ”nytta av” att som tandläkare känna till Young`s modulus? (4p)

Back 110

(Elasticitetsmodul)

x Man mäter ett materials deformation när det utsätts för en mekanisk spänning. hur styvt materialet är. (Elasticitetsmodul)

Enheten är Pa (ofta GPa - anger styvhet!) vilket innebär N/m2.


x Som tandläkare är det viktigt att veta hur mycket kraftpåläggning ett material tål innan det börjar formförändras, det vill säga hur styvt vårt material är.

Front 111

Vilka är de vanligaste materialtekniska orsakerna till att man tvingas byta ut (göra om) dentala kompositfyllningar? (4p) 3st

Back 111

– Felaktig förberedelse av tandsubstansen (ets, primer, bonding)

– Icke avrundade kanter vid preparering (ishtmusfraktur)


– Fukt vid adhesivbindning

Front 112

Idag är det möjligt att ta s.k. ”avtryck” av en preparation i munhålan, dels med olika typer av avtryckmaterial, dels med s.k. digital teknik, d.v.s. preparationen och omgivande och motstående områden kan avbildas (”scannas/”fotas” av) direkt i munhålan.

Vilka för-­‐ resp nackdelar anser du finns med respektive metod? (5 p)

(fördelar 6st nackdelar 4st)

Back 112

Fördelar:
x Man kan skicka avtryck över hela världen momentant
x Det är i längden både ett billigt och miljövänligt alternativ.
x man slipper oroa sig för att sprida bakterier eller virus.

x Scanningen går snabbt att utföra och är smidigt både för tandläkaren och patienten.

x Man slipper vänta på stelningstider, dels för avtrycksmaterialet men också för gips.

x Själva processen när konstruktionen fräses fram är mycket tidseffektiv då man kan hoppa över många tillverkningssteg.



Nackdelar:
x Scanning fungerar inte till subgingivala preparationer.
x Tandytor kan om de inte ”pulvrats” tillräckligt ge reflektioner som stör.

x Det är en dyr investering i början (betalar sig nog dock i längden).

x Man blir beroende på datorer och teknik.

Front 113

Du är ny på kliniken och man vet att du är den som därför har den bästa kunskapen om olika dentala material.

Därför får du till uppgift att ansvara för en information till dina nyblivna kollegor om basmetaller i tandvården. Vad säger du till dem? (8 p)

(vilka metaller 3st, fördelar 2st, användningsområden 3st)

Back 113

Olegerad titan
Co­‐Cr‐legeringar
Nickel-­legeringar.

fördelar:
x Genom att bilda ett passiverande ytskikt så gör de materialen mer korrosionsresistenta.

x I vissa fall också styvhet och styrka.


Användningsområden:
x Dessa kan användas till brokonstruktioner framförallt som core.
x Oleg titan kan också användas till implantatskruvar
x co-­cr kan användas för intraradikulär förankring (gjutet stift) OCH titan


Detta är överlag material med som är goda egenskaper både mekaniskt och biologiskt men de är känsligare för korrosion än ädelmetallegeringar.

Front 114

Dentala kron & brorekonstruktioner med ett ytporslin (veneer) kan framställas på olika sätt.

Redogör för 4 olika kombinationer av ytporslin och underliggande skelett/kärna (substructure/core) som är tänkbara för klinisk användning samt kontraindikationer för resp kombination.

Ange respektive materials sammansättning/uppbyggnad. (8 p) bara namn på kombinationer

Back 114

Co/Cr-­‐leg + fältspatkeram
Guldlegering + fältspatkeram
Oleg. Titan + fältspatkeram
Zirconia core + fältspatkeram

Brännkrympning större på core än veener...bla.bla...osv...


Vad ska man tänka på då man väljer keram för titan?

Då ska man tänka att välja en keram som är ultralågbränd vilket innebär att man inte behöver överstiga bränntemp. på 850 grader.