• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/34

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

34 Cards in this Set

  • Front
  • Back
BNP formel
C + I + G + Exp - Imp
Fördelar och nackdelar med tillväxt i BNP
Eftersom BNP är ett centralt inkomstmått mäter det hur inkomsterna utvecklas. Högretillväxt innebär därför större möjligheter att förverkliga sina drömmar och mål. Ettexempel på en nackdel är om tillväxten är driven av ett överutnyttjande av ändligaresurser där exempelvis de klimatförändringar som forskarvärlden förefaller allt mereniga om beror på den mänskliga användningen av fossila bränslen.
Redogör för den s.k. prissättningsrelationen och lönesättningsrelationen och hur dessabestämmer den strukturella (naturliga) arbetslösheten. Illustrera jämvikten i figur.
Företagens priser beror på de kostnader de möter samt marknadssituationen. Underfullständig konkurrens vet vi att P=MC, om vi förenklar och antar att vi bara använderarbetskraft i produktionen så skulle P=W (W=lön). Om vi antar att det inte ärfullständig konkurrens, företagen har viss marknadsmakt, då vet vi att P>MC.Företagen lägger då en ”mark-up” på marginalkostnaden. I detta fall får vi dåP=(1+µ)W där µ är en ”mark-up”. Det kan vi skriva om så att vi får W/P=1/(1+µ),vilket är ”prissättningsrelationen” som ger den reallön som följer av företagensprissättning. Vi har antagit konstant marginalprodukt vilket ger en horisontellprissättningsrelation.
Duration
Duration kan vi se som den genomsnittliga tiden en individ befinner sig iarbetslöshet. Duration är viktigt att förstå när man studerar arbetslöshetsstatistik.Under föreläsningen hade vi ett exempel med en arbetskraft på 100 miljoner och enarbetslöshet bestående av 24 miljoner individer (24 procent).
Om regeringen ökar de offentliga utgifterna
Är effekten av IS/LM effekten oklar
Om befolkningen förväntar sig att hushållens framtida inkomster kommer att sjunka
Skiftar IS kurvan inåt
Räntan är oförändrad förväntar sig att räntan i framtiden ska vara lägre
Skiftar IS kurvan utåt
Svenska företags vinster kommer sjunka i framtiden
Skiftar IS kurvan inåt
Riksbanken höjer reporäntan, räntorna kommer vara fortsatt höga i framtiden
Skiftar LM-kurvan uppåt

IS-kurvan

härleds från varumarknadsmodellen och visar alla jämviktsproduktionsnivåer för olika räntor i. En lägre ränta leder till fler investeringar och därmed högre konsumtion och produktionsnivå Y.

LM-kurvan

härleds från penningmarknadsmodellen och visar alla jämviktsräntor för olika produktionsnivåer. En högre produktionsnivå leder, för en given penningmängd, till en högre ränta.

Komparativ fördel

Om det finns skillnader i alternativkostnader är handel fördelaktigt.

Jämvikt arbetsmarknad

1 / (1+u).




PS- linje


WS skär PS

Axlarna real lön och arbetslöshet

Sluten ekonomi

I en sluten ekonomi har vi stor multiplikator. Vi har också stor frihet att välja finans- ellerpenningpolitik. Eftersom vi har en sluten ekonomi påverkas vi inte av andra och vi kan tillexempel välja vilken nivå på räntan som vi vill. Finans- och/eller penningpolitik fungerarsåledes väl i en sluten ekonomi. Effektiviteten beror på lutningarna/räntekänsligheten på ISoch LM.

Öppna ekonomin

I en öppen ekonomi mer bilden mer komplicerad. Så fort vi får en räntenivå som avviker frånomvärlden kommer anpassningsmekanismer att dra igång. Om räntan är högre får viapprecieringar (rörlig kurs) och tendens till detsamma vid fast kurs. Det innebär attfinanspolitik blir mindre effektivt (jämfört med slutna) då inte bara investeringarna utan ävenvår nettoexport påverkas negativt av en räntehöjning. Dock blir penningpolitik effektivt då vigenom att öka MS inte bara får ökade investeringar utan även en förstärkt nettoexport genomden depreciering som följer av räntesänkningen (kom ihåg direkt och indirekt effekt)- Detta ser vi genom att vi får en flackare lutning på IS-kurvan dvs en givenränteförändring får större effekt på efterfrågan (jämfört med den slutna)Med fast kurs blir inte penningpolitik en möjlighet över huvud taget då vi inte kan hållaväxelkursen med en avvikande räntenivå. Däremot fungerar finanspolitik med hjälp avpenningpolitik mycket väl. Vi kan stimulera ekonomin med finanspolitik och med hjälp avcentralbanken öka MS så att ränta och därmed växelkurs ligger konstant. Samma kombinationav åtgärder kan även göras i den slutna ekonomin med hög effektivitet

Slutna ekonomin med nutid / framtid

I den slutna ekonomin med nutid och framtid får nutid en mindre betydelse. Innebär att dagensfinans och penningpolitik blir mindre verksamma. Vi ser detta genom en brant IS-kurva där sänkningar av dagens ränta får liten effekt på efterfrågan.Det som framförallt påverkar effektiviteten och gör det hela svårbedömt är inslaget av förväntningar imodellen. Kan bli så att en åtgärd idag leder till att förväntningarna om framtiden förändras på ettsådant sätt att effekten av åtgärden minskar eller t.o.m. elimineras. Samtidigt kan ocksåförväntningarna förändras på ett sådant sätt att de förstärker dagens åtgärd och sammantaget leder tillatt finans- och/eller penningpolitik blir mycket effektivt. Som sagt; svårbedömt eftersom det inte ärenkelt att veta hur människor reagerar på ny information.I IS-LM kan vi se skillnad i modellansatsen hur IS-kurvan lutar:Sluten eko – normal lutning på ISÖppen eko – flack lutning på ISNutid/framtid – brant lutning på IS

Om vi jämför med den öppna ekonomin så är IS kurvan i den stängda ekonomin

Flackare

Vad bestämmer lutningen på efterfrågefunktionen (ZZ) i 45-gradersdiagrammet?

Den marginella konsumtionsbenägenheten.

Anta att riksbanken vill sänka räntan. Vilken åtgärd leder i IS-LM modellen till detta?

Riksbanken köper obligationer.

Antag att nuvarande och framtida räntor ökar.Vilket påstående stämmer med modern konsumtionsteori som den beskrivs i Blanchard?

Högre ränta minskar nuvärdet av framtida inkomster vilket har ennegativ effekt på konsumtionen.

Om investeringarna är okänsliga för ränteförändringar är

IS-kurvan brant.

Antag attregeringen vill öka BNP utan att räntan påverkas på kort sikt. Vilken politik kan åstadkommadetta?

En kombination av minskade skatter och en expansiv penningpolitik.

Okuns lag

”Om arbetslösheten ska ner med två procent, måste vi få upp tillväxten medtvå procent.”

Antag att arbetslöshetsersättningen sänks.

Reallönen är oförändrad och den naturliga arbetslösheten minskar.

Vad händer med nettoexporten (NX)om det sker en real appreciering?

NX minskar

Faktorer till ökad aktiebörs

en akties pris bestäms av nuvärdet av framtida utdelningar. I sambandmed lägre räntor, och förväntningar om låga räntor under en relativt lång period framöver,ökar nuvärdet av framtida utdelningar och följaktligen dagens aktiekurser.




Vi vet också att tillgångspriser, exempelvis aktier, mycket väl kan avvika från dessfundamentala värde, dvs. nuvärdet av framtida utdelningar.

Varför har svensk valuta försvagats?

Den huvudsakliga förklaringen till deprecieringen går att finna i den svenskapenningpolitiken som varit än mer expansiv den senaste tiden jämfört med de länder/valutorsom nämns, räntor i Sverige är således relativt låga. Enligt ränteparitetsvillkoret förväntar vioss en depreciering om vi för en expansiv penningpolitik och räntor som faller relativtomvärldsräntor (E=((1+i)/(1+i*))*Ee). Den viktigaste effekten av deprecieringen för svenskekonomi går att finna i exportsektorn där vi ser en betydande ökning av exporten. Samtidigtsom exporten ökar blir vi också fattigare i det avseendet att vår import blir dyrare.Nettoexporten förväntas därför stiga. Även om det kanske är tveksamt om den expansivapenningpolitiken stimulerar ekonomin så mycket mer genom den låga räntan så blir det enstimulans via växelkursen.

Information i avkastningskurvan

Avkastningskurvan visar den genomsnittliga, konstanta, räntan som gör att nuvärdet avframtida belopp för obligationer ger dagens pris på obligationerna av olika löptid.

Med utgångspunkt i dagens ekonomiska läge i Sverige, tycker du att Sverige börbedriva en stabiliserande finans- eller penningpolitik? Var noga med att motivera dittsvar. Var också noga med att utgå från de teorier som presenteras i litteraturen.

Vi har flera indikatorer som visar att Sverige har ett för lågt resursutnyttjande, dvs. denfaktiska produktionen < den potentiella produktionen. Vi har bl.a. en arbetslöshet närmare 8procent. Vi har också observerat en expansiv penningpolitik under en längre period medfallande räntor. Vi har idag en historiskt unik situation med negativ styrränta. Trots mycketlåga räntor är arbetslösheten fortfarande relativt hög. Med en negativ styrränta är det tveksamtom ytterligare penningpolitisk expansion fungerar som en stimulans. Ett exempel på den”likviditetsfälla” som beskrivs i litteraturen. En rimlig bedömning är således att det krävs enfinanspolitisk expansion i dagens läge för att stimulera ekonomin (vi kan också tänka oss enkombination av finans- och penningpolitik där den expansiva finanspolitiken kombineras meden expansiv penningpolitik för att motverka en ränteökning).

Hur skulle ett ekonomiskt uppsving i euroområdet, med ökad BNP-tillväxt, påverkaden svenska ekonomin?

Ett ekonomiskt uppsving i Eurområdet skulle ha en positin effekt på svensk ekonomi,främst genom svensk exportindustri som kommer att möta en ökad exportefterfrågan frånEuroområdet. Den ökade exportefterfrågan kommer att leda till en ökad produktion och högreBNP i Sverige, vilket innebär högre inkomster och högre inhemsk efterfrågan. Det i sin turkommer att leda till en ökad efterfrågan på pengar och en högre ränta givet att Riksbankeninte ändrar penningmängden. Genom ränteparitetsvillkoret ser vi också att en högre räntaleder till en appreciering vilket har en lite dämpande effekt på exportefterfrågan och lederockså till en något högre import (i kombination med högre inhemsk efterfrågan).Nettoexporten som helhet kommer dock att öka då den initiala efterfrågeökningen kommerfrån utlandet och den inhemska efterfrågan ökade inte initialt utan som en konsekvens avökad export.

Trots en expansiv penningpolitik från den Europeiska centralbanken (ECB) somresulterat i låga räntor, har ett flertal länder i Euroområdet en bekymmersam situation ispåren av finanskrisen med stigande budgetunderskott och växande statsskuld. Ge enkortfattad analys till möjligheter/svårigheter att bedriva en expansiv ekonomisk politiki dessa länder

För det första kan vi konstatera att penningpolitiken varit expansiv och räntorna är låga.Trots den expansiva penningpolitiken är resursutnyttjandet fortfarande relativt lågt i ett flertalländer. Vidare så har Euroländerna en gemensam penningpolitik via ECB, den utformas inteefter ett enskilt land (även om vissa länder väger tyngre). Relative stora budgetunderskott ochstatsskulder på sina håll försvårar också möjligheterna att bedriva en expansiv finanspolitik.Incitamentet att bedriva en expansiv finanspolitik minskar också av förväntningar om attandra länder ska göra det samma. Om länder som vi bedriver handel med stimulerarekonomin och ökar BNP, så kommer efterfrågan på våra exportvaror att öka, den aggregerade efterfrågan ökar och följaktligen produktionen, inkomsterna och den inhemska efterfrågan. Enökad exportefterfrågan, som kan följa av en god ekonomisk utveckling i andra länder, är ettdraglok för vår egen ekonomi och utan de negativa konsekvenser som kan följa av att öka deninhemska efterfrågan via offentlig konsumtion. De negativa konsekvenserna är framför alltökade budgetunderskott och försämrad bytesbalans. Om samtliga länder avvaktar och hoppaspå expansiva åtgärder av andra, blir det dock inte mycket stimulans. Ett möjligt scenario är attländer som är i behov av expansiva åtgärder försöker koordinera den ekonomiska politikenvilket skulle gynna alla.

Effektivitetslöner

Vi har lärt oss att utgångspunkten är att lönen motsvarar värdet av marginalprodukten underfullständig konkurrens. Varför ska då företag betala löner som är högre än värdet avmarginalprodukten? Effektivitetslöneteorin säger att högre löner kan höja arbetarnasproduktivitet. En anledning är att kostnaden för att bli av med jobbet stiger med högre lön èarbetarna anstränger sig lite mer.

Förhandlingsstyrka.

Arbetstagarsidan är generellt organiserad. Anslutningsgraden varierar mellan länder ochfackföreningarnas förhandlingsstyrka varierar således, ju flera som är anslutna tillfackförbunden, desto starkare är naturligtvis förhandlingsstyrkan. Fackförbunden vill uppnåså stor nytta som möjligt för sina medlemmar även de som inte är sysselsatta. Fackförbundensförhandlingsstyrka brukar främst förklaras med arbetsmarknadsläget, ju lägre arbetslöshetdesto lättare är det att hitta jobb (och svårare att hitta arbetskraft), det ger en bättreförhandlingssituation vilket talar för högre löner. På motsvarande sätt så innebär en högrearbetslöshet att fackförbunden är i en sämre förhandlingssituation då det kan vara kostsamt attbli av med jobbet och det är svårt att hitta nytt jobb. Det talar för att man har lite sämreförhandlingssituation.Sedan påverkar lagstiftningen också vilken förhandlingsstyrka man har, rent generellt medförett starkare skyddsnät på arbetsmarknaden en starkare förhandlingsposition förfackförbunden. Exempelvis om arbetslöshetsförsäkringen är relativt generös, är det inte såkostsamt att bli av med jobbet, fackförbunden kan då vara lite mer aggressiva iförhandlingarna.

Välfärdsförlust tull

Välfärdsförlusten har två källor. Dels en förlust som kommer av att vi konsumerar mindre ochtill ett högre pris jämfört med frihandel och dels en förlust som följer av att svenska företagökar produktionen, denna produktion är inte lika effektiv som den utländska produktionen,dvs. produktionskostnaden är högre.