• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/250

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

250 Cards in this Set

  • Front
  • Back
4.Vad är ett ekologiskt material? Gör en definition.
Det finns inget entydigt svar på ett ekologiskt material. Till största del beror det på hur man applicerar och använder sig av materialet som gör om det blir ekologiskt eller inte. Ex. trä är bra men kan ju inte användas överallt, då blir det inte miljövänligt eftersom det kommer behöva rivas eller restaureras direkt.
5.Vad menas med återvinning av material? Ge några exempel.
Nyttiggörande av restprodukter. Återbruk, materialåtervinning och energiutvinning. Ex. tegelstenar används som de gjorde ursprungligen i en ny byggnad. Materialåtervinning, stenen går sönder och krossas som material på en tennisbana. Energiutvinning, ex elda upp trä och få energi ifrån det.
1.Definiera begreppet porositet.
Alla material som är porösa har en viss andel porer. Porositeten anger förhållandet mellan porvolymen och totala volymen. Anges i procent. P=Vp/V*100%
2.Hur definieras skrymdensitet?
Materialets densitet, inkl. porer. Densitet (ro)= m/v
3.Hur definieras kompaktdensitet?
Materialets densitet utan porer. Densitet (rok)= m/v-vp
4.Vad avser man när man normalt endast säger ”densitet”?
Skrymdensiteten
5.Ange sambandet mellan porositet, skrymdensitet och kompaktdensitet.
P=1-ro/rok
6.Vad menas med ett materials specifika yta.
Anges som yta genom massa. Specifika ytan blir större hos någonting som har mindre porer (alltså storleksmässigt) Ett annat sätt att karaktärisera ett materials porer.
7.Ge exempel på två materialegenskaper som påverkas av porositetens storlek.
Hållfasthet och värmeisoleringsförmåga.
1.Vad menas med begreppet värmeflödestäthet?
Värmetransporten genom en ytenhet är värmeflödestäthet
q=lambda*deltaT/d
2.Genom vilka tre processer överförs värme i ett material?
Strålning, konvektion och ledning.
3.Vad är konvektion? Vilka två olika typer av konvektion skiljer man på? Hur uppstår dessa?
Ett strömmande medium transporterar värme mellan ställen med olika temperatur, ex luft/vatten. Skiljer på naturlig och påtvingad konvektion. Naturlig - uppstår när kall luft möter varm luft, naturen vill utjämna skillnader. Påtvingad - uppstår då luften sätts i rörelse av yttre påverkan ex. vind eller fläkt.
4.Vilken storhet beskriver ett materials värmekonduktivitet (värmeledningsförmåga)? Hur definieras denna?
Lambda=d*q/deltaT
5.Ange sambandet för beräkning av stationärt värmeflöde genom ett material.
q=lambda*deltaT/d. Så länge deltaT är konstant
6. I vilken typ av byggnadsmaterial spelar konvektion och strålning stor roll?
Glas är känsligt för strålning, glaset hindrar värmestrålning att passera ut men det släpper in solljus som är varmt.
Högporösa isoleringsmaterial är känsliga för konvektion. Man använder vinskydd eller ångspärr för att undvika påtvingad konvektion.
7.Hur varierar i princip värmekonduktiviteten med densiteten för olika material? Förklara kurvans utseende.
I princip ökar lambdavärdet med ökad densistet. Dock ökar lambdavärdet om densiteten blir för liten, beror antagligen på att luften då inte kan hållas på plats. Beror på strålning och konvektion ökar mer än vad strikt ledning minskar. Det finns en vändpunkt på kurvan där lambdavärdet är lägst och alltså ger bäst isoleringsförmåga.
8.Hur påverkas värmeledningsförmågan hos porösa material av temperaturen?
Värmeledningsförmågan ökar ju större temperaturskillnaden är.
9.Hur påverkas värmeledningsförmågan när fuktinnehållet ökar i ett material?
När fuktinnehållet ökar i ett material så ökar andel vatten i porerna, detta i sin tur leder till att värmeledningsförmågan ökar. Detta på grund av att lambdavärdet för vatten är större än för luft.
10.Hur påverkas värmeledningsförmågan när ett mycket fuktigt material fryser?
Lambdavärdet för is är mer än det dubbla än för vatten. Alltså blir värmeledningsförmågan ännu större.
11.Beskriv en metod som kan användas för att bestämma ett materials värmeledningsförmåga.
Skapa väldefinierade förhållanden inom mätområdet. Endimensionellt värmeflöde. Undvika temperaturgradienter i andra riktningar, detta görs i en plattapparat. Försöket görs tills att temperaturen är lika överallt.
12.Hur definieras specifik värmekapacitet för ett material?
Materialkonstant. Den värmemängd/energi som krävs för att höja kroppens temperatur en grad per kg.
1.Nämn tre materialegenskaper som påverkas av fuktinnehållets storlek.
Värmeisolering, beständighet och hållfasthet
2.Nämn fem fuktkällor från vilka vatten kan tillföras ett material.
Slagregn/regn, luftfuktighet, läckage, kondens, markfukt (kapillär), byggfukt och ytvatten.
3.Vad menas med begreppet fukttillskott.
Skillnaden mellan ånghalt inne och ute. Varierar om det är småhus eller flerbostadshus.
4.Vad menas med byggfukt?
Byggfukt är den fukt som efter en byggnads färdigställande måste avges för att materialet ska komma i fuktjämvikt med sin omgivning.
5.Ungefär hur mycket byggfukt finns i en normal betongblandning?
80-90 kg/m^3
6.Definiera begreppen mättnadsånghalt, daggpunkt och relativ fuktighet.
Mättnadsånghalt - värdet på mättnadsånghalten kan utläsas ur tabell. Det är den högsta ånghalten som kan vara. Temperaturberoende. Ånghalten kan inte gå över detta värde, då är luften mättad och de bildas kondens.

Daggpunkt - är den lägsta temperatur som fuktig luft kan anta utan att kondensera.

Relativ fuktighet - RF, förhållandet mellan ånghalt och mättnadsånghalt. 100% är mättnadsånghalten. RF=v/vs kg/m^3
7.När uppstår kondens i eller på ett material?
Om man sänker temperaturen så att mättnadsånghalten blir lägre än den ursprungliga ånghalten så kondenserar överskottsvatten.
8.Vad menas med förångningsbart respektive icke förångningsbart vatten?
Icke förångningsbart vatten - det vatten som är kemiskt bundet. Det som ingår i själva strukturen om detta vatten försvinner kan inte materialet existera. Väldigt hårt bundet.

Förångningsbart vatten - sitter i porerna kan motsvarar det absorberade vattnet eller fukten. Det vatten som avgår när materialet upphettas till 105 grader, dock tål inte alla material detta. s. 61
9.Definiera begreppen fukthalt, fuktkvot och jämviktsfuktkvot.
Fukthalt - det förångningsbara vattnet genom det materialets volym. Enheten kg/m^3

Fuktkvot - förångsningsbara vattnets vikt genom materialet torra vikt. Hur stor del av materialet utgör fukten

Jämviktsfuktkvot - Fukthalten i ett material förändras med den relativa fuktigheten. Materialet ställer in sig med ett visst fuktinnehåll, detta fuktinnehåll är jämviktsfuktkvoten. Ju högre luftens relativa fuktighet är desto högre blir jämviktsfuktkvoten i materialet.s.63
10.Vad menas med hygroskopisk fukt?
Fukt som absorberas ur luft med en relativ fuktighet, som understiger 98%, brukar kallas hygroskopisk fukt. s. 63
11.Vad är en sorptionsisoterm? Nämn två andra namn som även används ibland.
Sambandet mellan det relativa fuktigheten och jämviktsfukthalten/jämviktsfuktkvoten. Framtagna under isoterma förhållanden, alltså konstanta förhållanden.

Hygroskopisk sorptionskurva, jämviktsisoterm
12.Vad menas med sorptionshysterés?
Det menar att kurvan för desorption och absorption inte sammanfaller. Absorptionskurvan ligger alltid under desorptionskurvan. Svårare att absorbera än att desorpera. s. 64
13.Ordna materialen lättbetong, trä och tegel efter ökande fuktinnehåll vid jämvikt med 50 % RF.
Trä, lättbetong och tegel. Mest porer lägre fuktinnehåll vid samma relativa fuktighet.
14.Vad kallas vattenavvisande material? Ge exempel på ett sådant material.
Hydrofob, ex. silikon.
15.Varför är den kapillära stighöjden störst i finporösa material?
Ju finare porer desto större kapillärt undertryck. Tänk på smalt och tjockt rör med samma vattenstråle, vilken kommer högt? Det smala röret.
16.Vad menas med ett materials kritiska fukttillstånd?
Anger hur högt fuktinnehållet får vara innan det blir risk för skador.
17.Ge exempel på två fuktkriterier för materialet trä.
Rötangrepp och mögelangrepp s. 81
1.Vilka två olika mekanismer kan skapa längd- och volymändringar hos material?
Temperaturbetingad rörelse och fuktbetingad rörelse.
2.Definiera begreppet längdutvidgningskoefficient.
Materialkonstant för hur utvidgningen blir för ett visst material. Kan även varierar inom material så som trä med olika riktningar.
3.Vilken typ av material har extremt stor längdutvidgningskoefficient?
Plaster
4.Varför anges ofta ett intervall för värdet på längdutvidgningskoefficienten?
Sammansättningen hos de olika materialen kan variera s.139
5.Vilken typ av material har stora fuktbetingade rörelser?
Alla porösa material
6.Vilka är träs tre huvudriktningar ordnade efter ökande svällningsgrad.
Fiberriktningen, radiell riktning, tangentiell riktning
7.Rita den fuktbetingade rörelsen för trä som funktion av fuktkvoten.
Hon trä sker hela krympningen och svällningsförloppet inom det hygroskopiska området. När porerna är fyllda kan de ju inte ta upp mer. s. 142
8.Vad menas med träs fibermättnadspunkt?
Fibrerna är mättade med vatten med ihåligheterna är tomma. Allt vatten kommer att absorberas av fibrerna tills att de blir fulla och sen fyller man på hållrummen. Just detta läge kallas för fibermättnadspunkt.
9.Vad kan sägas om fuktbetingade rörelser hos plastmaterial?
Sker vid väldigt höga fuktkvoter.
1.Vad menas med åldring respektive livslängd hos material?
Åldring är ett svårdefinierat begrepp som innebär en naturlig förändring av utseende eller egenskaper. Orsakas av kemiska processer. Livslängd kkan definieras som teknisk eller ekonomisk; den tidsperiod som en byggnad med normalt underhåll fungerar som tänkt eller är lönsam.
2.Nedbrytningsmekanismerna kan indelas i fem olika huvudgrupper. Vilka? Ge ett exempel på nedbrytning för varje huvudgrupp.
Kemiskt angrepp, elektrokemiskt angrepp, fysikaliskt angrepp, biologiskt angrepp och strålningsangrepp. Exempelvis luftens koldioxid karbonatiserar betong, karbonatiseringen leder till elektrokemiskt angrepp när armeringen i betongen börjar rosta och bildar rostsprängning, ett fysikaliskt angrepp är frostsprängning, biologiskt angrepp är insekter eller svampar i trä och strålning är solstrålning på olika material.
3.Vad menas med den elektrolytiska spänningskedjan? Vilken betydelse har den vid bedömning av risken för korrosion?
Den elektrolytiska spänningskedjan rangordnar alla metaller från oädel till ädel. Om en oädel metal kommer i kontakt med en ädel metall i elektrolyt bildas en potentialskillnad och elektrolys kommer att uppstå. Därför är det bra att känna till vilka metaller man inte kan sätta samman.
4.Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att en korrosionsprocess skall uppstå?
Elektrolyt - ofta vatten
Potentialskillnad - antingen två metaller eller varierande sammansättningar hos en metall. Metaller består av korn eller kristaller och dess olika sammansättningar kan bilda potentialskillnad.
Elektronacceptor - i flesta fall syre, men kan även vara syra. Vätejonerna är själva elektronacceptorn. När vätejonerna eller syret tar slut kommer korrosionen att sluta.
5.Vad innebär karbonatisering i samband med betong? Vilka konsekvenser kan denna process få för armerad betong?
Koldioxiden i luften kommer i kontakt med kalciumhydroxiden i betongen karbonatiseringen börjar. Detta medför en ändring i pH-värdet i betongen och när karbonatiseringen når armeringsstålet börjar det rosta so följd av elektrolys.
6.Nämn fyra metoder som används för att skydda mot korrosion.
Man konstruerar byggnaden för att minska korrosion, man väljer lämpliga material, man ytbehandlar materialet eller räknar ut hur mycket marginal som behövs för att byggnaden ska klara sig undan korrosion under sin livslängd.
7.Beskriv mekanismen vid frostsprängning av spröda, porösa material.
Om vatten kommer in i porerna och sedan fryser gör volymexpanderingen att materialet sprängs sönder.
8.Beskriv den mekanism som kan ge upphov till saltsprängning.
Om salter som finns i vattnet följer med till ytan när ett material torkar kan salterna kristallisera sig i porerna när vattnet avdunstar och ge upphov till saltsprängning.
9.Vad menas med begreppet vittring?
När olika angrepp samverkar med varandra och den kombinerade processen leder till att materialet spricker och faller samman.
10.Vilken typ av byggnadsmaterial är mest utsatt för biologiskt angrepp?
Trä
11.Ge exempel på strålningsangrepp på byggnadsmaterial.
Solstrålarna kan angripa mörka material och genom den ökade temperaturen slita ut dem snabbare än ljusa material. Exempel svart takmaterial.
12.Vad innebär begreppet synergism i samband med nedbrytning av material. Ge ett exempel.
När två faktorer samverkar med varandra och ger upphov till ett resultat som är större än de två faktorerna var för sig. Exempelvis gummi i ozonrik miljö i sträckt tillstånd ger upphov till sprickbildning.
1.Vilka tre förutsättningar måste uppfyllas för att eld skall uppstå?
Syre, bränsle och värme.
2.Vad innebär begreppet termochock?
När material som är dåliga värmeledare bli utsatta för hög värme sprider sig värmen ojämnt och ger upphov till tryckspänningar i materialet. När man sedan kyler ner materialet blir det istället dragspänningar som kan förstöra mer än var själva uppvärmningen gjorde.
3.Byggnadsmaterialen indelas ur brandteknisk synpunkt i tre olika grupper. Vilka?
Obrännbara, brännbara och lättantändliga material.
4.Vad menas med en tändskyddande beklädnad?
En beklädnad som under 10 minuter kan hindra branden från innanliggande brännbara material. Ex. 9 mm gips.
Brandmotståndet hos bärande väggar och/eller avskiljande byggnadsdelar anges med olika bok-stavs- och sifferkombinationer. Beskriv principen för denna typ av klassificering. Ge ett exempel.
R, E, I.
R= bärförmåga
E = täthet
I = isolering
Siffta bakom anger tiden in minuter som brandmotståndet uppfylls.
Ex. R4 = anger att bärförmågan vid brand håller i fyra minuter.
5.Beskriv vad som händer med stål under och efter en brandpåverkan.
Stålet har en hög värmeledningsförmåga och deformeras snabbt vid temperaturökningar. Stor längdökning.
6.Beskriv tre olika metoder som används för att skydda stål mot påverkan av höga temperaturer.
Brandskyddsmålning, ingjutning i betong, klä in stålet med gips- eller fiberskivor.
7.Beskriv egenskaperna som betong och armerad betong har vid höga temperaturer.
Vattnet i betongen försvinner successivt och betongen tappar då sin hållfasthet. Armerad betong är det bästa materialet för hållfastheten vid ökade temperaturer eftersom att stålet skyddas av betongen och håller uppe hållfastheten.
8.Vad händer med trä och limträ i samband med brandpåverkan?
Träet torkar ut och en förkolning inträffar, men innanför kolskiktet är veden frisk och har sin fulla bärförmåga. Limträ fungerar på samma sätt som vanligt, men limfogarna har något större brandmotstånd.
2.Vilka materialegenskaper är viktiga för att kunna bedöma golvmaterials värmebehaglighet?
God värmeledningsförmåga ger dålig värmebehaglighet
1.Vilka är beståndsdelarna i betong?
Cementpasta, ballast och eventuellt tillsatsmedel.
2.Vad är vattencementtalet?
vct=W/C
W= mängdens blandningsvatten
C= mängden cement
3.Vad innebär begreppet hydraulisk i samband med cement?
Cement är ett hyrauliskt bindemedel, vilket kännetecknar av att det hårdnar genom reaktion med vatten till en produkt som är beständig mot vatten.
4.Av vilka råmaterial tillverkas portlandcement?
Kalksten och lera.
6.Beskriv cementtillverkningen kortfattat.
Bryter och krossar kalk som lagras. Torkar det lagrade och maler det. Homogeniserar det. Fuktar till det och bränner det till klinker. Lagrar klinkern och maler det med övriga tillsatser/slagg/gips. Sedan lagrar man det och det är cement. s.208
7.Vad är ett s.k. byggcement?
Portland-kompositcement innehåller 65% portlandsklinker och granulerad masugnsslagg, silikastoft, flygaska, kalksten eller bladning av dessa material.
8.Vad är ett s.k. anläggningscement?
Portlandscement, CEM 1, har långsamvärmeutveckling och därför lämplig att använda till grova eller medelgrova konstruktioner. Brinner långsamt, tid på sig att härda. Långsam härdning ger ökad hållfasthet. 210
9.Vilka krav ställs på det vatten som skall användas vid betongtillverkning?
Bristfällig vattenkvalitet kan försämra hållfastheten och beständigheten. En tumregel är att det ska vara drickbart. Inte använda starkt saltvatten. Vid spännbetong ska endast sötvatten användas.
10.Vad är det för skillnad mellan makadam och singel?
Makadam är krossad sten (grovt, fyrkantigt) och singel är naturligt formad stenar (runt), används betydligt mindre eftersom det är en ändlig resurs.
11.Vad är en siktkurva?
Grafiskt visar kornstorleksfördelning med hjälp av en kurva. Bestäms genom att en bestämd mängd ballast siktas genom en serie siktar med successivt minskade massvidd.
12.När kan flyttillsatsmedel vara lämpliga att använda i betong?
Tunnväggiga och hårt armerade konstruktioner. Fördelarna med det är att man kan minska vattenhalten 10-30% vilket ger ökad hållfasthet och reducerad krympning. Betongen blir mycket mer lätthanterlig.
13.Hur påverkas betongens egenskaper av luftporbildande tillsatsmedel?
Mer frostbeständig, lättare att hantera (ökat arbetbarhet), risken för vattenseparationen minskar.
14.Varför används ibland retarderande tillsatsmedel?
För att fördröja betongen tillstyvnade och tidpunkten när hållfasthetstillväxten börjar. Bra i samband med långa transporter och höga temperaturer.
15.Vad är silikastoft? Vad kan detta användas till?
Mycket finkornigt pulver av amorf och kiseldioxid. Restprodukt vid tillverkning av legeringsämnen till stål. Förbättrar betongens sammanhållning och stabilitet.
16.Vad är flygaska? Vad kan denna användas till?
Restprodukt från koleldade kraftverk och askan består i huvudsak av aluminiumsilikatglas. Påverkar pastans struktur mer eller mindre kraftigt.
17.Vad är ett sättmått?
Är en konsistensmätare i form av en sättkon som är öppen i båda ändar. Hur mycket betongen sjunker ner, anges i millimeter.
18.För vilken typ av betong bestäms utbredningsmått?
För betong med lättflytande konsistenser.
19.Vad händer vid vattenseparation i betong? Vilka blir konsekvenserna?
Om det är för mycket vatten i blandningen så uppstår detta. Konsekvenserna blir att vattnet avskiljer sig från cementpastan och lägger sig på ytan.
20.Skissera sambandet mellan tryckhållfasthet och vct för betong.
Ju mindre vatten ju större hållfasthet. vct ska vara så litet som möjligt. Dock använder man oftast ett vct=0,4 för att man ska kunna hantera det smidigt också.
21.Vilket av betongens delmaterial har störst inverkan på krympningens storlek?
Cementpastan. Krympningen är främst en följd av cementpastans sammandragningar när vattnet lämnar porsystemet. Vattnet i cementpastan som har den dominerade rollen.
22.Beskriv vad som händer när armerad betong karbonatiserar. Vad blir konsekvenserna?
Koldioxid tränger in och når den okarbonatiserade betongen så den regerar med kalciumhydroxiden. Utsidan av betongen är karbonatiserad eftersom den är i kontakt med luft och där är även pH-värdet högre. När detta når armeringsstålet så börjar det rosta, inte bra!
Vad innebär det att en betong är ”vattentät”? 23.
En betong kan aldrig blir helt vattentät. Den har en viss permeabilitet. Denna bestäms främst av vct och hydrationsgraden. Ju högre vct och ju lägre hydrationsgrad desto otätare blir cementpastan.
24.Vad menas med högpresterande betong?
Har förbättrade egenskaper ett eller flera avseenden. Ex. betongens mekaniska egenskaper, beständighet, täthet och uttorkningsegenskaper.

Typiska för högpresterande betong:
Har ett vattenbindemedelstal som är mindre än 0,45.
Innehåller ofta silikastoft i regel 5-10% av cementvikten
Innehåller tillsatsmedel
Innehåller välgraderade ballastmaterial
25.Vad menas med självkompakterande betong?
Att den kräver knappt vibreras. Den är väldigt lättrörlig och lös. Mycket finkorniga mineral, filler.
26.Vilka faktorer är viktiga att beakta vid inblandning av pigment i betong?
Det är en alkalisk miljö i betongen så de måste vara beständiga mot det. Inte för mycket pigment, förstör strukturen och lite så blir det en mesig kulör. 6-8% är lagom. Svårt att undvika färgvariationer.
27.Vad är vitcement?
Är en speciell cementkvalitet med vit färg men i övrigt normala egenskaper. Betydligt dyrare än vanlig cement.
1.Det finns fyra olika huvudgrupper av lättbetong. Vilka?
Autoklaverad lättbetong, cellbetong (skumbetong), lättballastbetong och hålrumsbetong
2.Nämn några olika typer av lättballast.
Lättklinker (LECA), pimpsten, expanderad skiffer eller cellplast.
3.Vilka råmaterial används vid tillverkningen av autoklaverad lättbetong?
Cement eller kalk, kiselsyrahaltigt material (kvartssand eller sandsten), vatten och aluminiumpulver.
4.Hur härdas autoklaverad lättbetong? Vad sker i denna process?
I en autoklav, en ugn med högt tryck och hög temperatur. Kalken i betongen reagerar med kiselyran och det bildas ett slags bindemedel. Fuktinnehållet är dock fortfarande för högt och betongen härdas senare genom att vätskan försvinner.
5.Hur och av vad tillverkas lättklinker? (s. 280)
Man tillverkar lättklinker i en roterugn och ugnens rotation formar leran till kulor med varierande storlek. Bränningen sker vid 1100 grader, och det sker då en gasutveckling som leder till blåsbildning i kulorna. Vid en viss temperatur får ytskiktet en glasartad hinna som stoppar gasbildandet och lättklinkern är färdig. Materialet framställs av kalkfattig lera.
6.Vad är lättballastbetong? Nämn 2 egenskaper hos denna som är bättre jämfört med normal betong.
Lättballastbetong består av cement, vatten och lättballast. Bättre värmebeständighet än vanlig betong och har samma hållfasthet men bättre beständighet än vanlig betong.
Vad är hålrumsbetong? Ge ett exempel på en produkt där sådan lättbetong används.
Hålrumsbetong tillverkas med underskott på finmaterial, ett grovt porsystem uppstår. Används i grunder till mindre hus eftersom materialet har god värmeisolerande förmåga.
1.Vad är stål?
Stål är material som består av järn som smälts samman med kol.
2.Vilken typ av järn erhålls ur en masugn?
Råjärn framställs genom malm som anrikas i masugn.
3.Vad åstadkommer man vid färskningsprocessen?
Icke-önskningsvärda ämnen oxiderar bort från tackjärnet.
4.Vad menas med ett låglegerat stål? Ge ett exempel.
Ett låglegerat stål innehåller endast 2-5 % legeringsämnen, som förutom kol kan vara nicker, krom, kobolt eller aluminium.
5.Vad är ett höglegerat stål?
Höglegerat stål innehåller mer än 5 % legeringsämnen, oftast krom och nickel.
6.Vilka är de viktigaste legeringsämnena vid framställning av rostfritt stål?
Krom och nickel.
7.Vilka olika huvudtyper av rostfritt stål förekommer?
Stål som är resistenta mot korrosion, är värmebeständiga eller är syrafasta.
8.Vilka olika metoder används för att skydda stål mot korrosion?
Man legerar stålet med 13 % krom för att göra stålet värmebeständigt som står emot korrosion. Man kan även göra det syrabeständigt genom att tillsätta nickel och molybden.
9.Varför används kammar på armeringsstål?
För att öka friktionen mellan stål och betong.
1. Hur och av vad tillverkas aluminium?
Aluminium utvinns av bauxit eller andra leror som är värda att bryta. Man tar fram ren aluminiumoxid från leran genom en kemisk process, sedan smälts aluminiumoxiden genom elektrolys. Den rena metallen tappas sedan upp och gjuts.
2. Ungefär hur stor är energiåtgången vid tillverkning av aluminium? Hur stor är energiåtgången vid återvinning och omsmältning av aluminium?
Energiåtgången är stor vid tillverkningen av aluminium, 15 000 kWh för att framställa ett ton ren aluminium. Vid återvinning går det dock endast åt 5 % av energin för att få nytt aluminium.
3. Hur utförs strängpressning av aluminium?
Metallen värms upp till 500 grader och pressas sedan till olika profiler. Man kan kalldra profilerna efter pressningen för att öka hållfastheten. Man använder sig av en brygga med en kärna och matris.
5. Hur är aluminiums beständighet i alkaliska miljöer?
Aluminium korroderar i alkalisk miljö och klarar sig inte med oxidskiktet här.
Aluminium är en oädel metall. Trots detta har den god beständighet mot korrosion. Varför?
Det bildas spontant ett tunt oxidskikt på aluminiumytan som skyddar bra mot korrosion.
6. Vilka olika metoder finns för att ge korrosionsskydd åt aluminium och aluminiumlegeringar?
Man kan öka beständigheten mor korrosion genom anodisering, att förstärka oxidskiktet med hjälp av elektrolys.
7. Jämför aluminium och stål i följande avseenden:
densitet
hållfasthet
längdutvidgningskoefficient
värmeledningsförmåga
densitet – lägre (1/3)
hållfasthet – lägre (1/3 – 2/3)
längdutvidgningskoefficient – dubbelt så stor
värmeledningsförmåga – mer än tre gånger högre.
8. Vad är mässing?
Koppar legerad med zink och eventuellt andra metaller.
9. Vad är brons?
Koppar legerad med vanligen tenn.
10. Vad är ärg? Hur bildas ärg?
När koppar oxiderar bildas efter lång tid ett grönaktigt skikt som kallas ärg. Den gröna färgen kommer ifrån kopparhydroxidsulfat och bildas snabbare om ytan är fuktig.
1.Vilka huvudmoment ingår i tegeltillverkningen?
Förbehandling av råmaterial (lera + eventuella tillsatser), man väljer lera efter ändamålet. Man tillsätter eventuellt andra material för att ge teglet olika egenskaper. Formgivning. Man strängpressar teglet i önskad form efter funktionen. Det skärs till direkt efter pressning. Torkning. Sker i speciella torkar beroende på vilket ändamål materialet ska användas till. Torkens klimat varieras. Bränning och avkylning. Bränningen sker i tunnelugnar och har olika temperaturzoner. Materialet åker igenom ugnen staplade på varandra, det tar sammanlagt 50-70 timmar att bränna. Bränning sker normalt i luftöverskott, vilket gör kalkfattigt rött och klakrikt gult. Om man istället har syreunderskott blir kalkfattiga leror svarta. Glasering och engobering. Takpannor, kakelplattor och liknande glaseras för att ge glans, färg och vattentät yta. Engobering är en enklare form av ytbehandling än glasering, men man bränner teglet igen efter båda behandlingarna.
2.Vad är ett magringsmedel? Varför används magringsmedel?
Ett material som gör en lera mindre fet. Mycket feta leror krymper mycket och det finns risk för sprickbildning och måttfel, därför tillsätts t.ex. sand, kalk, tegelkross m.m. för att magra ut leran.
3.Vad i huvudsak avgör om en tegellera är röd- eller gulbrännande?
Om den innehåller mycket eller lite kalk. Gul = mycket kalk. Röd = mycket järn
4.Vad är chamotte?
Vid tillverkning av exempelvis eldfast tegel tillsätts ett magringsmedel i form av bränd lera, sk chamotte.
5.Hur sker formgivningen av keramiska material?
Materialet pressas till önskad form, man gör hål för att få ett luftigt material eller evakuerar luft för att få ett tätare material. Man kapar strängarna och gör eventuell ytbehandling direkt efter pressningen, varianter av det är borstning, sandning och räfling.
6.I vilka tre processteg kan man indela tegelbränningen?
+150 C till +600 C
+300C till +900 C – oxidationsperioden
+900C till +1150C - sintring
7.Hur förändras porositeten med bränningstemperaturen vid bränning av keramiska material?
Porositeten ökar med temperaturen, så länge materialet inte börjar sintra (+900). När sintringen börjar, minskar porositeten igen.
8.Vad är bränningsgrad? Hur varierar porstorleksfördelningen med bränningsgraden?
Ökad bränningsgrad innebör högre temperatur. Ökad bränningsgrad ger en större andel av större porer, eftersom en hög temperatur medför att de minsta porerna smälter samman.
9.Hur påverkas hållfastheten av bränningsgraden?
Ökad bränningsgrad ger ökad hållfasthet.
10.Hur påverkas vattenabsorptionen av bränningsgraden?
Ökad bränningsgrad ger minskad vattenabsorption.
11.Vad består en glasyr av?
Vissa typer av leror och metallsalter.
12.Vad kan sägas om keramiska materials hygroskopicitet?
Keramiska material har mycket liten hygroskopicitet eftersom majoriteten av porerna är för stora för att ta upp fukt.
13.Varför uppstår ibland saltutslag på murverk?
Eftersom det finns salter i murverkets lera. Det kan också uppkomma salter under bränning, genom reaktioner med andra material eller från grunden.
14.Varför har ett hårdbränt tegel bättre frostbeständighet än ett lösbränt?
Högre bränningsgrad ger ökad densitet genom att det bildas färre små porer, vilket leder till minskad vattenabsorption och bättre frostbeständighet.
15.Beskriv fyra olika typer av keramiska material.
Murtegel: avsett för murverk, får inte bli utsatt för klimatpåfrestningar. Inga krav på utseende eller frostresistens.
Fasadtegel: avsett för murverk, kommer bli utsatt för klimatpåfrestningar. Krav på utseende och frostresistens.
Marktegel: har bredden lika med halva längden vilket gör det enkelt att lägga i mönster.
Taktegel: strängpressat taktegel och formpressat falstaktegel som har falsar som hakar i varandra och ger tätare tak.
1.Beskriv hur en trädstam är uppbyggd samt hur tillväxt och näringstransport sker i denna.
Centralt i stammen löper märgen. Utanför denna finns veden (består av kärna och splint) och ytterst barken. Barken är uppdelad i ytterbark (döda celler), innerbarken (levande celler), kambium. Näringstransporten sker i speciella kärl, trakeider och märgstrålar.
2.Vad är kärnved och splintved?
Kärnved - bildas vid 30 års ålder, det sker ingen transport i denna.
Splintved - sker transporterna.
3.Vilken inverkan har breda årsringar på hållfastheten hos ved av barrträd resp. lövträd?
Man vill ha så mycket sommarved som möjligt. Sommarved är kraftig. Vårdveden är svag.
Lövträd - vedens kvalitet är högre om årsringarna är bredare. Vårdveden är konstant och sommarveden varierar.
Barrträden - vedens kvalitet minskar om årsringarna är breda. Sommarved är alltid konstant för barrträden och det växter olika snabbt på våren (vårveden).
4.Vilka är träets huvudriktningar?
Fiberriktning, radiell riktning och tangentiell riktning.
5.Beskriv uppkomst och konsekvenser av snedfibrighet.
Fibrerna löper inte i virkets längdriktning, uppträder på grund av spiralväxt (hos det levande trädet) eller pga snedsågning. Leder till att hållfastheten blir nedsatt.
6.Vad är fibermättnadspunkten? Varför uppstår en markerad fibermättnadspunkt för trä?
Fibrerna är mättade med vatten med ihåligheterna är tomma. Allt vatten kommer att absorberas av fibrerna tills att de blir fulla och sen fyller man på hållrummen. Just detta läge kallas för fibermättnadspunkt.
7.Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av trä i ett visst klimat?
Med hänsyn till att träets fuktrörelse är mycket stora är det önskvärt att materialet byggs in med en fuktkvot som så nära som möjligt överensstämmer med jämviktsfuktkvoten i den blivande miljön.
8.Hur uppkommer fuktrörelser i trä?
Rörelserna påverkas endast av det vatten som avges/upptas i cellväggarna upp till fibermättnad.
9.Beskriv hur träets fuktrörelser beror av fuktkvoten.
Fuktrörelsen sker endast tills att fibermättnadspunkten är nådd. Trät sväller så länge det tillförs vatten och kryper när det torkar.
10.Nämn tre faktorer som påverkar träets hållfasthet och även hur denna påverkas.
Den viktigaste variabeln för hållfastheten är spänningsriktningen, hur belastningen sker och om det är tryck eller drag. se s. 379.

Fuktkvoten - hållfastheten minskar starkt med ökad fuktkvot tills fibermättnadspunkten nås. Därefter kan hållfastheten anses som konstant.

Träslaget - hållfastheten varierar med träslaget.
11.Vilka olika typer av organismer kan angripa trä?
Svampar och bakterier.
12.Nämn och beskriv några rötsvampar.
Vedmusslingen - vanligaste rötsvampen i träfönster, svampens mycel växer inne i veden och visar sig inte för än den bildar fruktkroppar. Den röta som uppstår påverkar hållfastheten starkt.

Äkta hussvamp - mycelet bildar strängar vilket gör att svampen kan sprida sig över stora ytor även mur- och putsytor. Kräver en väldigt fuktig miljö. Kräver att trät nästan är fibermättat. Den skapar sin egen fukt vid nedbrytning av fukt. Fuktkvoten kan sjunka mycket utan att svampen slutar växa.
13.Ge exempel på virkesförstörande insekter.
Husbock, stimmig trägnagare, pålmask.
14.Vilka metoder finns för att skydda trä mot biologiskt angrepp?
Konstruktivt träskydd, värmebehandling.
15.Vilka träskyddsklasser finns när det gäller impregnering av virke?
M, A, AB, B
16.Hur kvalitetsdeklareras trä efter utseende?
Maskinellt eller visuellt. Visuellt - kvistar, snedfibrighet, svampangrepp, sprickor, hål och form.
17.Vilka kriterier används för att kvalitetsdeklarera trä efter hållfasthet?
Delar in dem i olika klasser. Sifforna anger den lägsta böjdraghållfastheten i MPa. Alltså hur mycket tryck de tål.
18.Vad är limträ?
Konstruktionselement uppbyggda av hoplimmade lameller, vanligtvis av gran.
1.Vad är plast?
Plast är polymer + fyllmedel + tillsatsämnen. Har gemensamt att de är plastiska under tillverkningen, polymererna ger denna egenskap.
2.Vad är en polymer?
Består av flera monomerer. Dessa reagerar med varandra och bildar linjära/grenade polyeder eller nätverk.
3.Beskriv de principiella skillnaderna i egenskaper hos termoplaster och härdplaster.
Termoplaster - linjära/grenade molekylkedjor och hålls samman av kovalenta bindningar. Mellan molekylerna finns sekundära bindningar som bryts vid ex. uppvärmning. Dessa bindningar kan återbildas, varför plaster är lätta att återvinna.

Härdplaster - bildar ett nätverk. Endast primära bindningar och kan inte omformas, vid för hög temperatur kommer materialet att förkolnas.
4.Vad är en elastomer?
Elastomer - gummi, eller elast. Måste kunna töjas ut dubbla längden utan att hållfastheten förminskas.
5.Varför kan plaster med samma namn ha väsentligt olika egenskaper?
Även att de innehåller samma polymer kan de innehålla olika tillsatsmedel, ha olika kedjor, ha olika polymerhalt, olika fyllmedel. Detta olika egenskaper.
6.Ge exempel på några viktiga termoplaster för byggnadsändamål.
Polyeten, PE - används till ångspärrar
Polysteren, PS - cellplast för isolering
ASb-plast - rör och rördelar
Polymetylmetakrylat, PMMA - plexiglas, takljuskupoler
Polyvinylklorid, PVC - fönsterprofiler, hängrännor
Polyvinylacetat, PVAc - bindemedel i målarfärg
Polytetrafloureten, PTFE - glidlager vid balkupplag
7. Ange en egenskap som är speciell för akrylplast.
Bättre ljustransparens än vanligt glas.
8.Ange några vanliga användningsområden för PVC.
Fönsterprofiler, hängrännor, takrör
Golvbeläggning, folie, slangar
9.Ge exempel på några viktiga härdplaster för byggnadsändamål.
Epoxi - bindemedel i färg och golvmaterial
Polyuretan, PUR - cellplast som värmeisolering, sandwitchelement, bindemedel i målarfärg.
Polyester, UP - glasfiberamerad plast, takljusinsläpp
Fenolformaldehyd, PF - viktigt i laminat, lim i plywood
Melaminformaldehyd, MF - ytskikt av laminerade skivor
10.Vilken är den viktigaste termo- respektive härdplasten, som används i cellplast?
Termo - polysteren, PS
Härd - polyuretan, PUR
11.Vilka huvudsakliga nackdelar har plaster som konstruktionsmaterial?
Stor krympning, krypbrott, inbyggda spänningar, sprickor, inte bra långtidshållfasthet
1.Vilka delmaterial ingår i ett bruk?
Bindemedel, ballast, vatten och tillsatsmedel.
2.Bindemedel till bruk kan indelas i två huvudgrupper. Vilka?
Icke hydrauliska bindemedel: kalk eller luftkalk

Hydrauliska bindemedel: cement, hydrarulisk kalk och murcement
3.Vad är osläckt kalk, bränd kalk och släckt kalk?
Osläckt/bränd kalk: bildas genom att kalksten krossas och upphettas för att driva ut koldioxid, slutprodukten blir kalciumoxid.

Släckt kalk: kalciumoxiden reagerar med vatten och bildar kalciumhydroxid.
4.Hur betecknas sammansättningen hos ett bruk med hjälp av vikt- respektive volymandelar?
Vid beteckning av volymdelar anges först bindemedelsförkortningen och därefter delmaterialens volymandelar åtskilda med kolon

beteckning av viktdelar skiljs siffrorna för de olika delmaterialen åt med snedstreck, siffrorna väljs så att summan av bindemedlet alltid blir 100.
5.Hur indelas murbruk i olika murbruksklasser?
A,B,C,D,E. A=starkast (cement), E=svagast (kalk).
6.Beskriv mekanismerna för ett kalkbruks hårdnande.
Ett vanligt kalkbruk hårdnar i två steg; först torkning då kalciumhydroxid bildar kristaller, ingen reaktion men ger en viss hållfasthet. Steg två sker när vattenhalten är tillräckligt låg och antalet öppna porer är tillräckligt stort för att luftens koldioxid ska reagera med kalciumhydroxid och bilda kalciumkarbonat (+vatten)
7.Beskriv mekanismerna för ett cementbruks hårdnande.
Ett vanligt cementbruk hårdnar när bindemedlet reagerar med vatten, det hydratiserar. Det är därför ett cementbruk måste användas direkt.
8.Vad är ett torrbruk?
Består av samtliga torra delmaterial. Blandas på fabrik och man tillsätter vatten på plats. Vanligast.
9.Vad är ett ädelbruk?
Fabrikstillverkade pigmenteradet torrbruk, blandas med vatten på plats.
10.Beskriv uppbyggnaden hos den traditionella 3-skiktsputsen.
Först ett grundskikt, sedan en grovputs och sist en ytputs.
11.Vilka olika brukstyper bör väljas i de olika skikten i en 3-skiktsputs?
Grundputs ska reglera vattensugningen. bör vara av typ A. Vid svag underlag bör ett svagare bruk väljas (B). Grovputsens uppgift är att fylla ojämnheter, typ C. Murverk med hög hållfasthet bör ha typ B som grovputs. Ytputsen kan ersättas med ett färgskikt.
12.Beskriv några vanliga ytstrukturer på en puts.
Slätputs: bildar en helt slät yta.
Spritputs: grov struktur. Man byter ut en del av ballasten mot singel.
Stänkputs: en finare spritputs.
Rivputs/skrapad puts: man skrapar ytan innan den börjat härda för att få en struktur.
Slamning: en tunn puts som framhäver underlagets struktur, t.ex. murverk.
1.Ge exempel på ett ytbehandlingsmaterials uppgifter och funktioner.
Skydda underliggande material mot fukt, kemikalier, mekaniskt påfrestning, biologiska angrepp mm
Ger estetiskt effekt
2.Vad är skillnaden mellan färg och lack?
Färg har pigment, lack har inte pigment
3.Vad är en spackelfärg?
Innehåller sand eller krossat stenmaterial, sprittning eller spackling
4.Ange de viktigaste komponenterna i en målarfärg.?
Bindemedel, fyllmedel, tillsatsmedel, pigment, lösningsmedel
5.Hur definieras pigmentvolymkoncentrationen (PVK)?
Pigment + fyllnadsmedel / pigment + fyllnadsmedel + bindemedel
6.Vad är kritisk pigmentvolymkoncentration?
Vid en viss pvk uppstår kpvk, när materialet är tätt packat och cid just denna punkt uppstår förändringar, speciellt glans och elasticitet. Högt pvk = hög vattenånggenomsläpplighet, hög skikttjocklek. Låg pvk = maximalhårdhet.
7.På vilka olika sätt kan bindemedlet vara fördelat i en målarfärg?
Oljefärg innehåller ett bindemedel
Emulsionsfärg innehåller bindemedel i två faser
Lösningsmedelsburen färg bindemedel som är löst i ett organiskt lösningsmedel
Lösningsmedelsfri färg ett bindemedel av två komponenter som blandas före applicering
8.Ange viktiga skillnader i egenskaper för färger i löst respektive dispergerad form.
Löst - vidhäftning bättre, brännbara, hälsovådliga, längre torktid
Dispergerad - något vattenkänsliga, men kan appliceras på fuktiga ytor, inte hälsovådliga, inte brännbara
9.Ge exempel på några olika typer av pigment. Vilka är pigmentens viktigaste funktioner?
Kulörta pigment, vita pigment
Att ge färgton, färgstyrka och täckförmåga. Kan inverka på beständighet
10.Vad är en laseringsfärg? Vilka andra namn brukar också användas?
Genomskinlig färg, ringande täckförmåga, ger viss kulört effekt utan att underliggande material döljs. Laserfärg, lasur och lasyr.
11.Ge exempel på naturliga oljor som används som bindemedel i målarfärg.
Linolja, kinetisk träolja och tallolja.
12.Vad är en alkydolja?
Om man inte vill ha naturliga oljor kan man använda alkydolja, är lättare att skräddarsy och har kortare torktid. Ej naturlig.
13.Vad är en latexfärg?
Vattenburen målarfärg, består av finfördelat polymerpartiklar + pigment och tillsatsämnen. Färgen torkar genom att vattnet avdunstar och polymererna klibbar ihop. Dispersionsfärg. Gemensamt namn för vattenburna färger.
14.Ge exempel på två vanliga bindemedel i en latexfärg.
PVAc och PA (akryl)
15.Vad är en slamfärg, oljeemulsionsfärg, temperafärg och silikatfärg?
slamfärg - limfärg, bindemedlet består av stärkelseklister, låg bindemedelshalt, matt
OEF - innehåller olja och vatten. Innehåller inte ett lösningsmedel för att reglera viskositeten.
Tempera - emulsionsfärg, finfördelat fett. Mager och fet färg.
Silikatfärg - bindemedel vattenglas, dvs kalium- och natriumsilikat. Hög reaktivitet.
16.I vilka olika skikt bygger man upp en ytbehandling?
spackling, grundlig, ytskikt
17.Hur definieras torrhalten?
Den torra substansens volym i förhållande till den flytande färgens volym. Det torra/det färdiga
1.Vilka tre mekanismer ger upphov till värmetransport i ett poröst material?
Ledning, strålning, konvektion
2.Vad menas med praktiskt tillämpbar värmekonduktivitet?
Man skiljer på praktisk tillämpar och ideal värmekonsuktivitet. Ett idealvärde och ett praktiskt tillämpbart värde.
3.Hur är ett värmeisoleringsmaterial normalt uppbyggt?
Med stor skillnad mellan skrymdensitet och kompaktdensitet. Dock ej för stor då hålls inte luften fast.
4.För mineralull finns en optimal densitet vid vilken värmeisoleringsförmågan är störst. Varför?
Porositeten P=1-ro/rok
P ska vara så nära 1 som möjligt.
5.Varför har glasull lägre värmeledningsförmåga än stenull vid samma densitet?
De har olika kompaktdensitet vilket i sin tur leder till olika porositet vilket sin tur leder till olika värmeledningsförmåga.
6.Nämn två viktiga cellplaster för värmeisoleringsändamål.
PS och UP
7.För att tillverka cellplast av polystyrén används två olika metoder. Vilka?
Små plastkulor med kolväte, upphettar med ånga, kulorna expanderar och blir ihåliga. Dessa placeras i formar, smälter ihop under värme i kontaktpunkterna och blir slutprodukten. Expanderad polysteren, ESP.

Plastspruta med smält styrenplast och kolväte expanderar ur ett munstycke och gjuts i önskad dimension. Extruderad polyestern, XPS
8.Beskriv uppbyggnaden och egenskaperna hos några värmeisoleringsmaterial som har trä som rå-material.
Returpapp, blandas med borsalt för att förbättra brandtålighet.
Pappersmassa, kemiskt och mekaniskt defibrerad massa, blandas med brandhämmande medel och ämnen som förhindrar biologisk aktivitet.
Kutterspån, kommer från trätillverkning. Mycket brännbart
Kork, barken från korkeken. Relativt stark, låg densitet, brännbart.
Träullspattor. Träspån från gran samt cement. Angrips ej av biologiskt angrepp.
9.Hur är träullsplattor uppbyggda?
Träullspattor. Träspån från gran samt cement. Angrips ej av biologiskt angrepp.
10.Vad är lättklinker?
Används som isolering av golv, väggar och tak. LECA
11.Vad är cellglas?
Tillverkas av sand och kalksten, blåsvart kulör, obrännbart, diffursionstätt och god tryckhållfasthet.
1.Hur är plywoodskivor uppbyggda?
Kryssfanér som består av ett udda antal fanérskikt som limmas ihop. Materialet består oftast av furu eller gran. Man förhindrar fuktrörelser genom att ha ett udda antal skivor.
2.Beskriv uppbyggnaden av lamellträ.
Lamellträ består av en inre kärna av träribbor eller block som täcks på båda sidor av ett fanérskikt. Kärnan byggs upp så att fuktrörelser minskas.
3.Hur och av vad tillverkas träfiberskivor?
Tillverkas av trä som sönderdelats till fibrer som i sin tur blandas med vatten. Massan formas till ark och vattnet pressas ut och kvar finns träfiberskivan. Skivorna får en slät sida och en virasida.
4.Vad är MDF-board?
En ”medium density fibreboard” Ett bindemedel tillsätts och man pressar massan genom släta plåtar, vilket gör att skivan inte har någon virasida.
5.Hur och av vad tillverkas spånskivor?
Tillverkas av träspån och karbamidhartslim som bindemedel. Man pressar även här ut massan till skivor som torkar till hårda skivor. Kärnan består av grövre spån medan ytan består av finare spån och mindre lim.
6.Ge några exempel på cementbundna skivmaterial.
Cementbundna spånskivor och fiberskivor, asbestcementskivor.
7.Hur är en gipsskiva normalt uppbyggd?
Gipsskivorna består av en gipskärna klädd med pappkartong.
8.Vilken är den högsta användningstemperaturen för gipsskivor? Varför finns denna begränsning?
Man använder gipsskivor främst till invändig beklädnad av tak och väggar. Skivorna får inte utsättas för fuktig miljö och bör därför inte användas i t.ex. ytterväggar som utsätts ständigt för fukt.
9.Ge exempel på uppbyggnaden av skivmaterial som klassificeras som obrännbart material.
Fibersilikatskivor - tillverkas av t.ex. kalciumsilikat, glimmer och vermiculit och autoklaveras.
1.Vilka är huvudbeståndsdelarna i glas?
Glasbildare, flussmedel, stabilisatorer och ibland tillsatsmedel.
2.Ge exempel på två olika glasbildare.
Kiseloxid och boroxid.
3.Varför används flussmedel vid glastillverkning?
För att sänka smälttemperaturen.
4.Vad är ett värmeabsorberande glas?
Ett glas med metalloxider som färgar glaset grönt eller blågrönt. Detta medför att glaset absorberar värmestrålning.
5.Hur påverkas glas av alkaliskt vatten (t.ex. från färsk betong)?
Alkaliskt vatten angriper glasbildaren och bryter ner den.
6.Vad är flytglas? Hur tillverkas detta?
Flytglas är ett värmeplant glas med helt planparallella ytor. Tillverkas genom att smält glas strömmar från smältugnen ner på en flytbädd av smält tenn. Tjockleken på glaset bestäms av ytspänningen; om glaset får flöda fritt får det en tjocklek på ca 7 mm, medan det blir tjockare om man trycker ihop glaset. Varierar mellan 0,4 och 25 mm.
7.Vad är trådglas? Vilka egenskaper har denna typ av glas?
Trådglas är kontinuerligt valsat glas med invalsade ståltrådar med en diameter på 0,5 mm. Det bildas spänningar i glaset på grund av ståltrådarna och det får en lägre hållfasthet, men om det skulle gå sönder faller inte bitarna bort och det minskar därför risken för skador.
8.Vilka olika typer av säkerhetsglas finns? Hur tillverkas dessa?
Det finns två huvudtyper av säkerhetsglas; termiskt härdat glas och lamellglas. Härdat glas tillverkas genom att färdigbearbetat glas värms upp till 600 grader och hastigt kyls ner. Ytskiktet kallnar då fortare än kärnan och det bildas en tryckspänning i ytan/dragspänning i kärnan. Böjdraghållfastheten ökar ca 5 ggr.

Lamellglas tillverkas genom att ett antal glasskivor läggs samman med plastfolie emellan. Detta värms upp och pressas ihop. Ger en mycket stark vidhäftning mellan glas och plast. Används till inbrottsskydd, skottsäker väst och bilrutor.
9.Hur kan man förändra glasets transmission för ljus av olika våglängder?
Genom att applicera tunna metalliska skikt ytterst på glaset kan man reducera glasets emissionsförmåga, dvs strålningsförlusterna minskas.
10.Vad är ett lågemissionsglas? Vilka egenskaper har ett sådant glas?
Ett lågemissionsglas är ett glas som har en metallbeläggning som gör att den långvågiga rumsvärmestrålningen hindras att stråla ut.
11.Beskriv den principiella uppbyggnaden hos en förseglad ruta. Nämn tre vinster som erhålls vid användning av sådana enheter?
Förseglad ruta består av två eller flera glasskivor som är åtskilda av lufttätt slutna mellanrum fyllda med torr, ren luft. Montaget förenklas, putsningsarbetet minskar och underhållskostnaderna blir mindre.
Vad är glasbetong?
Ett exempel på glasformgods. Tillverkas av silikatglas genom njutning och pressning, enkla och parvis.
1.Vad är byggpapp?
Byggpapp avser produkter som ska fungera som underlag för exempelvis plåt eller som fuktskydd i väggar.
2.Vad är en tätskiktsmatta?
Tätskiktsmatta ett annat namn för papp i tätskikssammanhang.
3.Vad är bitumen?
Bitumen är de delar av asfalt och tjära som är lösliga i koldisulfid.
4.Vad betyder beteckningen SAP i samband med tätskiktsmattor?
S - ovansidan är skyddsbelagd med skifferkorn eller liknande.
A - stommaterialet är impregnerat
P - kärnan är gjord av polyester
Skyddsbelagd polyesterfilt om den har SAP som beteckning.
5.Vilket är det vanligaste materialet i ångspärrar?
Polyetenfolie
6.Beskriv uppbyggnad och användningsområden för en luftspaltbildande plastskiva.
En luftspaltbildande plastskiva ger ett högt ånggenomgångsmotstånd genom att skapa en luftspalt. Skivan utgörs av en polyetenskiva med präglingar som skapar själva spalten.
1.Ge exempel på viktiga krav som kan ställas på golvmaterial.
Halksäkerhet, motståndskraftighet mot nötning, värmebehaglighet, ljudisolering och rengörbarhet mm.
2.Vilka träslag används ofta i Sverige som golvmaterial?
Furu, gran, ek, ask och bok.
3.Hur är lamellparkett uppbyggd? Varför används denna uppbyggnad?
Underskikt och mellanskikt av barrträ och slitskikt av ädelträ. Används för att minska golvets fuktbetingade rörelser men sparar också på dyrt ädelträ.
4.Vilka olika grupper av textilmattor finns?
Vävda, tuftade och nålade mattor.
5.Hur är linoleum uppbyggd? Vilka problem kan finnas i samband med användning av linoleummattor?
Bindemedel, trä- eller korkmjöl, mineraliska fyllmedel och färgpigment.
6.Vilken polymer används normalt i golvmaterial av plast?
Polyvinylklorid
7.Hur är ett laminatgolv uppbyggt?
Golvlaminat överst, kärnlaminat mitten och kontralaminat underst. Golvlaminatet består av papper som är hoppressade med härdplast. Kontralaminatet består även detta av papper och fenolharts. Behövs av symmetriska skäl. Kärnan består av MDF-skiva med hög densitet.
8.Vilka principiella skillnader i egenskaper finns mellan kakel- och klinkerplattor?
Klinker består av gul-, röd- eller vitbrännande lera som är fet och bränns i höga temperaturer. Ibland tillsätts chamotte. Har mycket låg fuktupptagning. Kakel tillverkas av en annan lera som bränns i lägre temperatur. Mycket stor vattenabsorbation och glaseras alltid.
9.Vad är cementmosaik? Nämn ett annat namn på detta material? Ge exempel på egenskaper.
Består av cementpasta och stenkross, t.ex. marmor eller kalksten.
10.Vad är hårdbetong? Ge exempel på användningsområden.
En betong som består av cement och mycket hård sten som ballast. Används till industrigolv.
1.Med utgångspunkt från naturstenens bearbetningsegenskaper brukar den indelas i två grupper. Vilka?
Hårdsten och lössten. Hårdsten - granit mm. Lössten - marmor och kalksten mm.
2.Ge exempel på vanliga användningsområden för granit.
Inom stenindustrin, till golv, trappor, socklar, portomfattningar samt in- och utvändiga väggbeklädnader.
3.Användningen av mycket ljus marmor i det nordiska klimatet har inte alltid varit lyckosam. Varför? Ge ett exempel.
Marmorn kröker sig och det uppstår sprickor i dubbhålen. Man vet inte säkert varför, och man kan bara avråda från att använda marmor som fasadmaterial. Ett exempel är Alvar Altos sista verk.
4.Hur tillverkas kalksandsten? Vad används detta material normalt till?
Tillverkas av finmald osläckt kalk och kvartsrik natursand, eller krossad sandsten. Råmaterialen blandas med vatten som blandas till en massa som pressas till råformat eller murstensformat. Ånghärdning sker i autoklav, kan klyvas både före och efter. Används som fasadmaterial till skalmurskonstruktioner.
Kalksandsten och tegel används ofta i snarlika funktioner. Gör en jämförelse mellan tre olika egen-skaper hos dessa material.
Kalksandstenen är kapillärsugande och tar upp fritt vatten långsammare än tegel, vid ex. slagregn. Längdutvidgningskoefficienten för kalksten är större än för tegelmurverk.De totala fuktbetingade rörelserna under året utomhus är av storleksordningen 0.23 promille. det är tre gånger högre än för tegel.
1. Ge exempel på fem vanliga stommaterial.
Betong, stål, trä, tegel och lättbetong.
2. Nämn några egenskaper som är väsentliga för stommaterial.
Hållfasthet, deformationsegenskaper, volymbeständighet, beständighet mot frost, korrosion och röta, beteende i samband med brand.
3. Nämn fem olika regelverk och hjälpmedel, som måste eller kan beaktas i samband med val av material till en konstruktion.
BVL, BVF, PBL, PBF, BBR, BKR, boverkets rapporter ex. ventilation och utrymning, brandskyddshandböcker. Se sida 11 i ppt Kap1 &3 VT14.