Mar105 Donald

Front 1

Fertilitet/Fecunditet

Back 1

Fekunditet - Antal födda per individ i populationen vid tiden t som överlever till tiden t+1
Fertilitet - Antal födda individer i en population vid tiden t

Front 2

Survival

Back 2

Andel av individer i populationen (adulter) vid tiden t som överlever till tiden t+1

Front 3

R

Back 3

Populationens tillväxtfaktor vid diskreta modeller
R=1 Populationen oförändrad i antal
R>1 Populationen ökar i antal
R<1 Populationen minskar i antal

Front 4

Fördubblingstiden

Back 4

Kvoten av N(t)/N(0)=2 ger R^t = 2 --> t=ln2/lnR för konstant R

Front 5

r

Back 5

Momentan tillväxtfaktor = tillväxthastigheten
Används vid kontinuerliga modeller
r=0 Populationen oförändrad i antal
r>0 Populationen ökar i antal
r<0 Populationen minskar i antal

Front 6

Deterministisk modell

Back 6

En modell baserad på parametrar som är konstanta
- Fixa parametrar
- Medelvärden
- Ett utfall

Front 7

Stokastiskt modell

Back 7

En modell baserad på parametrar som varierar slumpmässigt
Slumpmässig variation i R har störst betydelse för små populationer.
- Varierande parametrar
- Slumpvärden
- Många utfall

Front 8

Demografisk stokasticitet

Back 8

Slumpmässig variation i s och f (antal ungar vid liv vid t+1) eller andra demografiska parametrar
Avser individen tex hittar ingen partner

Front 9

Miljöstokasticitet

Back 9

Slumpmässig variation i miljöfaktorer som i sin tur påverkar s och f (antal ungar vid liv vid t+1).
Påverkar hela populationer tex mycket regn

Front 10

Deterministisk modell

Back 10

Fixa parametrar
Medelvärden
Ett utfall
En modell baserad på variabler som är konstanta

Front 11

Stokastisk modell

Back 11

Varierande parameterar
Slumpvärden
Många utfall
En modell där parametrarna varierar slumpmässigt.

Front 12

Demografisk stokasticitet

Back 12

Slumpmässig påverkan av s och f med avseende på individen, tex kliver ut på ett isflak

Front 13

Miljömässig stokasticitet

Back 13

Slumpmässig påverkan av s och f med avseende på populationen, tex ny predator

Front 14

Logistisk (dämpad) tillväxt

Back 14

R minskar när N växer och populationen stabiliseras vid N=K, K = carrying capacity

Front 15

Vad händer när antalet individer i en population ökar?

Back 15

Mer konkurrens om plats, mat, resurser
Self-thinning
s och f sjunker

Front 16

Scramble competition (exploateringskonkurrens)

Back 16

Först till kvarn och resurserna delas +/- lika

Front 17

Contest competition (interferens)

Back 17

Vissa individer monopolerar resursen och resursen delas inte lika

Front 18

Täthetsberoende faktorer

Back 18

Faktorer som populationen använder och beror på hur många indvider det finns per ytenhet - resurser
Ex Mat eller predation

Front 19

Täthetsoberoende faktorer

Back 19

Faktorer som påverkar populationen utan att bero på hur många individer det finns per ytenhet
Ex is och vågor

Front 20

Allee effekt

Back 20

R sjunker vid låga värden på N, vilket kan bero på:
Geneffekter - inavel, genetisk drift
Ökad predation - sämre försvar
Sämre på att fånga byten
Svårt att hitta partner

Front 21

s_x

Back 21

Andel av individer i populationen (adulter) vid åldern x som överlever till åldern x+1

Front 22

m_x

Back 22

Fertilitet- antal ungar en x-åring får.
Tar inte hänsyn till ungarnas överlevnad

Front 23

Pre-breeding consensus

Back 23

Man mäter precis innan reproduktionen

Front 24

Post-breeding concensus

Back 24

Man mäter precis efter reproduktionen

Front 25

l_x

Back 25

Survivorship - andelen överlevande individer av de som fanns från början.
Är alltid =1 första åldersklassen
Lx=S0*S1*S2*...*Sn-1

Front 26

F_x

Back 26

Fecunditet - antal ungar som överlever ett visst åldersteg
Fx= mx*S0

Front 27

R_0

Back 27

Fitness - förväntat antal ungar en genomsnittlig individ producerar under sin livstid.
Populationen förändras med faktorn R0 per generation
R_0 = sum(l_x*m_x) = andel överlevande individer * antal ungar de producerar

Front 28

T_G

Back 28

Generationslängd - mätt som genomsnittlig ålder av individer som reproducerar sig
T_G = sum( (x*l_x*m_x)/R_0)

Front 29

r_est

Back 29

Approximativ skattning av r alltså tillväxthastigheten
r_est = ln(R)/T_G

Front 30

R_appro

Back 30

Approximativ skattning av R alltså tillväxtfaktorn
R_appro = R_0^(1/T_G)

Front 31

Flerartsinteraktioner

Back 31

Mellanartskonkurrens
Predation
Indirekta effekter
Mutualism
Kommensalism
Amensalism

Front 32

Mutualism

Back 32

Interaktion mellan två arter där bägge arterna gynnas
Förekommer främst i miljöer med begränsade resurser
En art gynnas ofta mer än en annan

Front 33

Kommersalism

Back 33

Interaktion mellan arter där den ena arter gynnas och den andra påverkas inte alls
Ofta arter som gynnas genom födointag på eller nära en annan art

Front 34

Amensalism

Back 34

Interaktioner där en art missgynnas och den andra inte påverkas alls
Ofta mer slummässiga och oförutsägbara än andra interaktioner
Ex Djur och växter som missgynnas av en elefanthjords framfart

Front 35

Mellanartskonkurrens

Back 35

En interaktion mellan arter där båda arterna missgynnas pga överlappande resursutnyttjande
Förutsätter resursbegränsning
Får numeriska effekter (täthet), kvalitativa effekter (levnadssätt) eller evolutionära responser.

Front 36

Vad händer vid mellanartskonkurrens och vilka utfall kan det få?

Back 36

Det krävs experiment för att avgöra om två arter konkurrerar och möjliga scenarion är:
A och B samexisterar - bägge påverkas
A konkurrerar ut B
B konkurrerar ut A
Den art som kan hålla ett högre K vid lägre resurstillgång konkurrerar ut den andra arten (competitive exclusion)

Front 37

När kan två konkurrerande arter samexistera?

Back 37

Om konkurrerande arter ändrar sitt resursutnyttjande (resourse partitioning)
Om två arter är beroende av samma nisch kan de inte samexistera - Competitive exclusion principle

Front 38

Fundamental och realiserad nisch

Back 38

Fundamental nisch är den nisch en art har när den är ensam i om nischen
Realiserad nisch är den nisch som de två arterna har när de konkurrerar med varandra (snävare nisch)

Front 39

Vad kan mellanartskonkurrens få för evolutionära effekter?

Back 39

Egenskapsförskjutning - Förskjutning av anatomiska karaktärsdrag vilket minskar konkurrensen (under sympatriska förhållanden)

Front 40

Predation

Back 40

All konsumtion av levande organiskt material där födo-organismens dödlighet påverkas
Inkluderar även herbivorer och parasiter
Innebär en extra mortalitetkomponent vilket leder till att bytespopulationen minskar men konkurrens inom och mellan arter minskar

Front 41

Fysiologiskt försvar

Back 41

Kemiskt försvar eller kemisk signalering
Används framför allt av byten som saknar andra försvarsmekanismer - är små / fastsittande

Front 42

Krypsis - kamoflage

Back 42

Kroppsformen och färgen anpassas för att smälta in i omgivningen
Predations-anpassning hos arter som inte är giftiga

Front 43

Aposematiosm - varningsteckning

Back 43

Giftiga organismer med tydliga varningsfärger
Predatorer som jagar med syn lär sig snabbt att associera färgteckning med osmakligt innehåll
Selekteras bara om bytet överlever predatorattacken och är kostsamt

Front 44

Batesiansk mimicry

Back 44

Ogiftiga arter som liknar giftiga

Front 45

Müllersk mimicry

Back 45

Giftiga arter som liknar varandra

Front 46

Beteendeanpassningar mot predation

Back 46

Man kan byta habitat eller välja att inte vara aktiv samtidigt som predatorn
Även leva i flock eller stim

Front 47

Numeriska predationseffekter

Back 47

Predatorer kan ha en stor effekt på bytespopulationens storlek och utbredning, och relationen mellan dom kan vara instabil. Sänker bytespops K-värde.
De predator-byte relationer vi ser i dag är de som kan samexistera - alla andra är utrotade

Front 48

Indirekta effekter av predation

Back 48

Indirekta effekter kan gynna/missgyna arter som ej står i direkt kontakt med predatorn
Ex predatorn gynnar sitts bytesdjurs bytesdjur
eller
Predatorn gynnar det av sina bytesdjur som förlorar kokurrensen med predatorns andra bytesdjur då det bytesdjur som vinner konkurrensmässig blir fler och därmed uppätna.