Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
91 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Papper & tryckresultatet
|
Avgörande för tryckresultatet. Man bör välja papper så tidigt som möjligt i den grafiska processen, helt innan layoutarbetet för att ha möjlighet att anpassa produktionen till pappersvalet & optimera kvalitén. Valet av papper påverkar; läsbarheten, layout, bildbehandling, tryckkvalite, efterbehandling & trycksakens hållbarhet & funktion.
|
|
|
Bestruket papper
|
Bestrukna papper får en jämnare yta vilket resulterar i en högre tryckkvalitet. Finns även olika mängder av bestrukning. Ex. broschyrer, konsttidningar & tidskrifter.
|
|
|
Obestrukna papper
|
Är nödvändigtvis inte billigare än bestrukna papper. Ytlimmas för en bra ytstyrka. Ex. Brev & Kopieringspapper, pocketböcker.
|
|
|
Glättat papper
|
Ett pappers yta kan även glättas för att uppnå en högre glans. Detta kan göras på både bestrukna & obestrukna papper. Ger bra återgivning av bilder, men sämre läsbarhet pga. ljusreflexer.
|
|
|
Matt papper
|
Trycksaker som kräver hög läsbarhet trycks därför matta och/eller på obestrukna papper.
|
|
|
Silk- sidenmatta papper
|
Nya tekniker som både ger hög läsbarhet & bildkvalite.
|
|
|
Träfritt & trähaltigt papper
|
Papper. Beror på vilken pappersmassa som pappret framställs av, & vart gränsen går skiljer sig mellan olika länder. Trähaltigt papper har kortare livslängd, sämre styrka & vithet men istället högre oparitet & bulk än träfritt. Trähaltigt papper är oftast billigare.
|
|
|
Bulk
|
Beskriver förhållandet mellan papprets tjocklek & ytvikt, där en hög bulk är lätt & tjock (luftigare) och låg bulk är tung & tunt (kompaktare).
|
|
|
Kartong
|
Papper vars ytvikt överstiger 170 g/m2. Finns två olika typer. Flerskiktskartong som är uppbyggd av flera skikt med olika typer av massa. Homogen kartong som är uppbyggd av flera skikt men av samma typ av massa.
|
|
|
Plast
|
Okänsliga för fukt & temperatur, starka & flexibla, lättarbetade & billiga, & därför lämpliga för förpackningsindustrin. Två olika typer: Termoplaster & Härdplaster. Termoplaster är fasta i rumstemperatur men går att forma vid uppvärmning men återtar sin form när de svalnar. Härdplaster däremot smälter & löses upp vid uppvärmning- När en trycker på plast så lägger sig tryckfärgen ovanpå plasten vilket gör det svårare att trycka flera färger på varandra, därför används andra typer av tryckfärg vid tryck på plast än papper.
|
|
|
Foliering
|
När man täcker valda delar av tryckarket med en folie av metall eller plast. Används till exempel för att göra guld- eller silverbokstäver. |
|
|
Pappersformat
|
I Europa är standarden uppbyggd kring A-formatet där sidornas längdförhållanden till varandra är 1 till roten ur 2. I USA är formaten inte standardiserade på samma sätt & saknar matematisk logik.
|
|
|
Ytvikt
|
Ett pappers vikt. Anges i gram per kvadratmeter g/m2. Desto högre ytvikt, ju styvare papper.
|
|
|
Pappers tjocklek
|
Tjockleken mäts i tusentals millimeter. Viktigt mått när man exempelvis skall bestämma hur bred ryggen på en bok skall vara. Papprets tjocklek, vid två olika typer av kvaliteter, står i relation till papprets bulk (hur luftigt & voluminöst pappret är), inte ytvikt. Är pappret av samma kvalitet står tjockleken & ytvikten i relation till varandra. Högre ytvikt = tjockare papper.
|
|
|
Densitet
|
Beskriver papprets täthet & förhållandet mellan ytvikt & tjocklek. Ett papper med hög densitet är tungt & tunt (kompaktare) medan ett papper med låg densitet är lätt & tjockt.
|
|
|
Ytjämnhet
|
Papper med hög har en fin yta medan ett papper med låg har en grov yta.
|
|
|
Formering
|
Innebär huf pass jämt fördelar pappersmassan blev under papperstillverkningen.
|
|
|
Ljushet
|
Innebär hur mycket ljus som reflekteras av papprets yta.
|
|
|
Vithet
|
Handlar om hur mycket av det vita ljuset som reflekteras av papprets yta. Det går att öka genom att bleka pappret.
|
|
|
Opacitet
|
Ett mått på hur mkt ljus som pappret släpper igenom.
|
|
|
Fiberriktning
|
Ett papper är dubbelt så styvt tvärs fiberriktningen än längs, & böjer sig därför lättare längs fiberriktningen. Det är viktigt att ta hänsyn till fiberriktningen vid falsning av papper. I tidningar & böcker bör fiberriktningen vara parallell med ryggen.
|
|
|
Dimentionsstabilitet
|
Under torkningen av papper krymper pappersfibrerna mer på tvären än på längden, detta utgör en dimentionsförändring & kan ge misspass. Ett papper med god dimensionsstabilitet behåller sin form bättre.
|
|
|
Dragstyrka
|
Viktigt att ha vid tryck för att undvika att pappret går sönder.
|
|
|
Rivstyrka
|
Viktigt att ha vid tryck för att undvika att pappret går sönder.
|
|
|
Ytstyrka
|
Pappersytans vinkelräta styrka, viktig för att undvika noppar vid tryck.
|
|
|
Sprängstyrka
|
Viktig för påsar & förpackningar.
|
|
|
Z-Styrka
|
Papprets inre styrka, hur väl pappret håller ihop. Viktigt för kartong.
|
|
|
Ålders & arkivbeständighet
|
Ett pappers förmåga att motstå gulning eller blekning, samt bibehålla sin styrka över tid. När ett papper åldras bryts fibrerna ner, för att fördröja processen genom att tillverka ett papperet vid neutralt PH-värde och använda kalciumkarbonat. Hållbarheten påverkas även av vilka temperaturer, fuktighet och ljus det utsätts för. Vissa papper behöver längre hållbarhet än andra, exempel tidningspapper vs dokument som ska sparas i 100 år.
|
|
|
Att välja papper
|
Det finns massvis med papperskvaliteter i en mängd olika varianter. Valet kan vara avgörande och påverkar en rad faktorer; känslan trycksaken förmedlar, livslängd, kostnad, hög läsbarhet eller hög bildkvalitet, tryckteknik, typ av efterbehandling, typ av distribution och miljöpåverkan.
|
|
|
Känsla & utseende papper
|
Vilken känsla skall trycksaken förmedla mellan raderna? Vilken funktion ska trycksaken ha? Det handlar om papprets, yta färgton & tjocklek.
|
|
|
Användningsområde & livslängd papper
|
Hur länge skall trycksaken användas? Vad ska den användas till? Vissa papper behöver kunna användas under en längre tid än andra. Ex. behöver inte tidningspapper speciellt lång livslängd. Andra papper behöver vara slitstarka eller ha specialfunktioner av olika anledningar. Ex. för utomhusbruk eller böcker som det bläddras mycket i.
|
|
|
Kostnader & upplaga papper
|
Ju större upplaga desto större del av kostnaden är papper. Prisskillnaden mellan papperskvalitet för stora upplagor är därför stor, medan den för mindre upplagor är en mindre del av produktionskostnaden. Även format & sidantal påverkar pappersåtgången, & därför kostnaden.
|
|
|
Snygga bilder eller lättläst text
|
Hög vithet & glättad bestruken yta passar bäst för bild, något gultonat, matt papper lämpar sig bättre för trycksaker med mycket text. Om båda är viktiga får man kompromissa.
|
|
|
Trycktekniker
|
Vissa trycktekniker kräver en viss fiberriktning, styrka & yta, samt har bagränsningar gällande papprets tjocklek & arkformat.
|
|
|
Efterbehandling
|
Olika typer av papper passar bäst för olika typer av efterbehandling. Ex. måste man vid falsning tänka på fiberriktningen. Lackning får bäst resultat på bestruket papper, på obestruket kan det dock användas för att skydda pappret mot stoftning & smuts.
|
|
|
Distribution & vikt
|
Tänk på att portot, papprets vikt påverkar den kostnaden.
|
|
|
Foliering
|
När man täcker valda delar av tryckarket med en folie av metall eller plast. Används till exempel för att göra guld- eller silverbokstäver.
|
|
|
Folder |
En trycksak som enbart består av ett falsat ark, ingen bindning.
|
|
|
Tic nivå |
Hur mycket av ytan täcker vi i procent, maximalt uppnå med 4 färger är 400 procent. (Total Ink Coverage). Ju mer färg vi har, ju längre tid för torkning, kan inte trycka lika snabbt etc. Inget tryckare vill trycka 400 procent, det tar för evigt. De allra flesta brukar ha en övre gräns på tic nivå som ligger på typ 320 procent. Alla kulörer i cmyk mängden går att återskapa med ca. 240 procent. Hur mycket man kan tillåta beror på papper (kan bära mer färg).
|
|
|
Sublimering |
Fungerar såhär: En färgat platsfilm värms upp av ett värmehuvud eller laser på de områden där det ska bli färg på papperet. Färgen smälter och överförs från plastfilmen till ett folie eller direkt till papperet. Färgen är upprullad på en rulle, en per färg och baseras på CMYK (eventuellt Pantone). Dyr teknik, mycket färg går till spillo. Fritt val av papper
|
|
|
Färgens gråkomponent |
den gråa delen utav färgen.
|
|
|
Kulöromfång |
Det viktigaste är det synliga spektrat 350 -700 våglängder. Ingen av våra färgsystem kan återge alla färger i vårt spektra. Begränsade pga. förenkling av hur man kan återge kulörer. Upplösningen på dessa system (kulörsteg) såpass bra att det blir som en kontinuerlig tonskala, så pass bättre än våra egna ögon.
Hur många kulörer RGB kan återge beror på hur mättade primärfärgerna. CMYK är mer komplex, samma som med RGB men även hur bra färgerna fäster på varandra i tryck. Pappret spelar roll med, hur vitt är det? Bidrar till hur stort kulöromfång man kan få. Man kan även lägga till primärfärger till dessa för att utöka omfånget. |
|
|
Minnesfärger |
Saker vi vet hur färgerna skall se ut egentligen, gul apelsin.
|
|
|
Mättade kulörer |
Rena våglängder.
|
|
|
FÄRGHANTERING / COLOR MANAGEMENT |
Stor skillnad mellan tre olika skärmar från samma leverantör med samma modell. Samma information men bilden ser olika ut. Samma sak med tryck. Hur skall man lösa det? Ett komplext problem. Vilken skall man lite på? Bästa sättet att kommunicera färg utan closed loop är med enhetsoberoende färgvärden. Vi vill att färgen skall se likadan ut på alla ställen.
|
|
|
Kalibrering |
Om vi vill att skärmarna och skrivarna ska göra likadant med sina färger? Skriva ut och visa färgerna på samma sätt? Man behöver grundförutsättningar därför kalibrerar vi våra skärmar: Börja med att ställa in ljus & ställa in samma kontrast. Mäta alla enheters kulöråtergivning med program/verktyg (mätverktyg. Samlar ihop all data & bygger sedan en ICC profil (Alla operativsystem kan använda sig av icc) som vi släpper i operativsystemet (lagrar det visuella värdet) Icc profilen som han skapar är bara relevant för personen som skapade dens skärm. Alla behöver bygga egen ICC profil (förutom när man skall använda varandras skrivare).
|
|
|
ICC. |
En fil som beskriver en viss enhets kulöregenskaper. Man gör det med hjälp av mätverktyg. För skärm, tryckpress, skrivare osv. datorn har till uppgift att sköta kommunikationen mellan dessa enheter med hjälp av ICC för att bevara färgens enhetsoberoende värde.
|
|
|
Subtratet |
Pappret.
|
|
|
Prima sekunda |
Pappret hade en fin & en ful sida, vilken sida som är vilken. prima vänster, höger är sekunda.
|
|
|
Screentryck |
Flexibel metod, plantrycksmetod. Används för stora format, exempelvis reklamtavlor & hårda tryckbärare exempelvis plåtskyltar. Tryckformen utgörs av en finmaskig väv som släpper igenom tryckfärg & som är uppspänd på en ram. De icke tryckande ytorna täcks så att färg inte kan släppas igenom.
|
|
|
Djuptryck |
Traditionell metod, tar fram en master (finns ej i sverige). Dyr tryckmetod med små upplagor men effektiv vid stora. En direkt tryckmetod där de tryckande yorna är uppbyggda av rasterkoppar som ligger nedsänkta i tryckcylindern av koppar & fylls med färg. Lämpar sig bäst för stora upplagor.
|
|
|
Flexografik |
Tryck för förpackningar etc. En direkt tryckteknik där de tryckande ytorna ligger högre än de icke-tryckande, används framförallt i förpackningindustrin. Tryckformen är gjord av gummi eller plastmaterial & kallas för flexokliche.
|
|
|
Tryckpress |
Tryckplåtar, klichéer -> exemplaren är lika. För större upplagor. Dyr startavgift. Tar längre tid att ställa in maskiner.
|
|
|
Digitaltryck |
Inga tryckplåtar -> varje exemplar unikt. Mindre upplagor. Låg startkostnad. Mindre omständigt. Innehåller många olika metoder. Inte vanlig korridorsskrivare. Ingen master. Elektrofotografi är ursprungsmetoden.
|
|
|
Val av tryckteknik |
upplaga, format, omfång, kvalitet och vilket material man vill trycka på.
|
|
|
Offset |
Tryckmetod. Finns olika varianter, men grunden är den samma. Bygger på litografi-principen, inte höjdskillnader utan vatten + olja ger kemisk skillnad. Flexibelt, både stort & smått. Master används. Vanligast om man inte räknar med de digitala tryckmetoderna som finns i varje skola/hem. Ger bra kvalité på både bild & text. (Tryckformen sätter av (därav offset) tryckfärgen på en gummicylander som överför färgen/tryckbilden på papperet. Vanligen avses litografiska offset, en tryckteknik där de tryckande ytorna skiljs från de icke-tryckande med hjälp av kemiska egenskaper, inte genom hela höjdskillnaden.) // Nästan allt kan tryckas med offsett!! Coca cola burken, trycks med offset. Anledningen är att det ger bra kvalitet på både bild & text på ett ganska rationellt sätt. Man gör inte skillnad på höjd skillnaden, inte det som man använder, stämpelish. Färgen, den bärande komponenten är olja, som attraheras av fotopolymerna, vi lägger först vatten på plåten, vatten & olja gillar ej varandra. Den kemiska skillnaden är den litografiska metoden. Ordet offset, man lägger färgen på en gummiduk innan, som tar färgen från tryckplåten innan den läggs över på pappret. Rotativ process, roterar på en cylinder. //
|
|
|
Tryckplåt offset |
Gjord av aluminium. Uppepå ljuskänsligt skikt. Dioder belyser plåten. Skriver ut på plåten.
|
|
|
Bläckstråle |
En teknik som används i en mängd olika skrivare. Allt från vanliga kontorsskrivare till storformatsskrivare. (Borde heta diod för det är ingen jävla laser!!) En teknik som används i en mängd olika skrivare. Allt från vanliga kontorsskrivare till storformatsskrivare. Långsam teknik, relativt dyr, bra för små upplagor. Möjlighet att trycka med mycket bra upplösning. Använder inte traditionell rastrering, utan halvtonsteknik (alltså variera mängden färg i varje punkt). Färgen består av 60-90% lösningsmedel och olika färgämnen. Papperet får inte skapa blödning, torka snabbt, ha hög absorbtionsförmånga (ej ändra form). Det finns två varianter; Den första går ut på att en kontinuerlig stråle med droppar skjuts mot pappret. Den andra skjuts bara droppar iväg mot de områden på papperet som ska tryckas. I båda teknikerna laddas dropparna och styrs av elektriska fält för att hamna på rätt plats på pappret.
|
|
|
Xerografi |
Xerografi är en typ av digitaltryck som baseras på färgpulver/patiklar, toner. Tekniken utnyttjar att fotokonduktorernas elektriska laddning kan påverkas med ljus. Den ursprungliga användningen för Xerografi är kopiatorer men tekniken används idag även bland annat laserskrivare & digitala tryckpressar. Pappret som används får bland annat inte vara slätt/glatt (då har färgen svårt att fästa), inte vara för tjock & ska tåla värme. Tekniken lämpar sig för små upplagor, provupplaga, vid variabeltryck eller vid krav på snabb leverans.
|
|
|
Boktryck |
Extremt ovanligt, vid speciella tryck, högtider, ger präglad yta. Används främst till visitkort, korrespontentkort, brevpapper och inbjudningar där en vill skapa en gammeldags känsla, eller för att kunna ge varje tryck ett eget nummer med hjälp av nummerverk eller för att kunna utföra viss efterbehandling direkt i pressen. Tekniken är baserad på stämpelteknik/högtryck och är i princip den samma som i de första tryckpressarna.
|
|
|
Rulloffset |
Offsett-teknik som matas med papper på rulle till skillnad från arkoffset som matas med pappersark. Både Heatset & Coldset är rulloffset-tekniker.
|
|
|
Torkpulver |
Pulver som sprutas ut mellan de färdig-tryckta tryckarken i avläggaren så att tryckfärgen inte ska smeta på överliggande ark. Kallas även för sprutpulver.
|
|
|
Arkoffset |
Passar för 500 till ca 50 000 exemplar, är den traditionella tryckteknik som ger högst kvalitet. Trycks på ark som matchar tryckpressen. Arkpressar finns i allt från enfärgs- till tolvfärgsutförande.
|
|
|
Tryckintag |
Är alla de aktiviteter som måste utföras vid tryckpressen innan en har fått ett första godkänt tryckark. För offsettryck gäller följande steg: Plåtintag, inställning av iläggare för pappret, registrering av arken, förinställning av färgskruvar, färg/fuktbalans, passning, färgmängd, överensstämmelse med förprovtryck.
|
|
|
Ytbehandling |
Moment som påverkar trycksakens yta.
|
|
|
Lackning |
Ger en visuell effekt på delar av eller hela tryckarket & även ge en viss skyddande effekt.
|
|
|
Laminering |
Innebär att det läggs en skyddande plastfolie över tryck, används främst på omslag.
|
|
|
Foliering |
Skapar metallytor, metallfärger eller mycket mer mättade ytor
|
|
|
Prägling |
Används när en vill skapa nivåskillnader i en trycksak.
|
|
|
Bearbetning |
Moment där trycksaken fysiskt förändras.
|
|
|
Skärning |
Innebär att pappret skärs ner till önskat format med en kniv.
|
|
|
Stansning |
Används när en vill ha en annan form än rektangulär på sin trycksak, perforering är en typ av stansning.
|
|
|
Hålas |
För att kunna sätta in papper i pärmar.
|
|
|
Falsning |
Vickning, eftersträvas att falsas längs papprets fiberriktning. Fins tre sorter. Knivfals: En kniv pressar ner arket mellan två valsar. Fickfals: Arket går upp i en ficka för att sedan falsas mellan det nedre falsspåret. Trattfals: En speciell typ av falsmaskin som brukar användas i rullofsetpressar.
|
|
|
Biga |
Att skapa en ”vikrand” genom att knäcka fibrer i pappret. Gör att inte papperet spricker vid falsning. Genom att biga pappret innan falsning så skapas en slags vikanvisning för att undvika att det blir fula veck vid falsningen.
|
|
|
Instick eller upptagning |
Vid metallhäftning så placeras arken i varandra, instickning, medan arken vid övriga häftningar placeras efter varandra, upptagning. De två varianterna kräver olika typer av utskjutningar, insticksutskjutning eller arkföljdsutskjutning. Vid instick så placeras arken i varandra häftas ihop. Det ser då ut som att arken är instuckna i varandra, sedan falsas produkten för att få en fin & jämn & fin kant. Arkföljdsutskjutning innebär att arken placeras efter varandra & metoden används vid lim- & textilhäftning.
|
|
|
Bindning |
Moment som sammanfogar flera tryckta ark.
|
|
|
Metallhäftning |
Kan vara platthäftning, där klammern sätts i kanten till trycksaken rygg eller rygghäftning där klammerns sätts i falsvecket i trycksakens rygg.
|
|
|
Spiralhäftning |
Kan vara wiro-o-bindning, spiralbindning eller GBC-bindning. Används till trycksaker som behöver kunna ligga platt uppslagna, ex. skrivblock.
|
|
|
Limhäftning |
Används då trycksaken består av för många sidor för att kunna klammerhäfta.
|
|
|
Textilhäftning |
Är en traditionell metod där arken sys ihop i ryggen.
|
|
|
Fadensiegelhäftning |
Blandteknik mellan textil- & limhäftning.
|
|
|
Omslagning |
Momentet när man fäster omslaget, som oftast har någon högre framvikt, på omslagsböcker.
|
|
|
Inhängning |
Momentet när man föster omslaget vid bokblocket på pärmböcker.
|
|
|
Anfang |
En förstorad och ofta dekorativ initial i början av en text.
|
|
|
Falsning |
Vikning
|
|
|
Gemener |
”Små bokstäver”
|
|
|
Horunge |
Ensam rad från tidigare stycke som inleder ny spalt eller sida – bör undvikas.
|
|
|
Kapitäler |
Ser ut som versaler, men är lika höga som gemener. ”Äkta kapitäler” kallas de som är anpassade i bredd för att ge samma fyllighet som de gemena bokstäverna. Här är varje enskild kapitäl separat formgiven av teckensnittsskaparen, på samma sätt som versaler och gemener. ”Falska kapitäler” är egentligen bara förminskade versaler. Ofta blir de för magra i förhållande till gemenerna, vilket kan störa ordbilderna och läsbarheten.
|
|
|
Seriffer |
”Tak” och ”fötter” på bokstäver. Anses främja läsbarheten genom att skapa en varierad ordbild.
|
|
|
Versaler |
”Stora bokstäver”
|
