Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
31 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vilka är de Essentielle näringsämnen? |
Makro: Väte, Kol, Syre, Kväve, Fosfor,Kalium, Kalcium, Svavel, Magnesium. Mikro: Cl, Fe, Bor, Mn, Zink; Cu,Ni, Molybdenium |
|
|
Vilka är de huvudsakliga funktion för de Essentiella ämnena? |
Strukturella, Enzymatiska, Reglerande, Joniska |
|
|
Vilka är de två vanligaste bristsymtomen? |
Nekros Kloros |
|
|
Nämn någon bristsymptom för Nekros och Kloros. |
Nekros: Vävnadsdöd med fläckar på blad som följd. -Floem-mobil, mobila näringsämnen ger fläckar vid gamla blad. (Mg, P,K,N) -Floem- immobila ger fläckar på nya blad, vävnad. (Fe, Ca) Kloros, tappar förmåga till fotosynes. |
|
|
Hur uppstår marken? |
Jordskorpan rör på sig och veckas så att ny mark kommer till ytan, även via vulkanutbrott |
|
|
Vad består marken av och hur mognas/ åldras den? |
Består av 92 grundämnen i form av mineraler , 2 eller fler grundämnen. Fysisk vittring: Frostsprängning, termisk expansion. Kemisk vittring: oxidation, hydrolys, upplösning. |
|
|
Hur föreligger mineralämnen i marken ? |
98% bundna till humus. Katjoner adsorberas till humus och jordkollioder(som är negativa) Anjoner |
|
|
Vilken roll spelar olika marklevande djur för växter? |
Nedbrytning och skapar struktur i marken med olika skikt och lufthål |
|
|
Vilka anpassningar finns det till näringsbrist? |
1. Symbios till andra organismer. -Kvävefixering (N) -Mykorrhiza (N) o (P) 2. Tillgång till andra näringskällor -köttätande växter (flera ämnen) -Parasitiska växter (flera ämnen) 3. Spar och återanvända näringsämnen. -Näringsämnen flyttas internt under vintern till lagringsorgan, jordstam och rot (mest (N)o(P) |
|
|
Nämn olika typer av N-Fixering |
Frilevande bakterier - bäst under varmt och fuktigt klimat. Symbiotiska mikroorganismer - Bakterier(Rhizobium)värdväxt ärtväxter Bakterier (Actiomycetes) Värdväxt , al, pors och havtorn |
|
|
N Fixering hos ärtväxter? |
Rotknölar |
|
|
Hur utvecklas rotknölarna? |
Ärtväxt: genom infektion av roten av Rhizobiabakterir -rothår avger flavonider som - aktiverar nod-gen och syntes av Nodfaktorer i bakterien(signalmolkyl) som - i sin tur aktiverar gener i växtersom sätter igång rotknälarnas utveckling. --rothåren böjs in --bakterier invaderar rotbakterien via infektionstrådar. |
|
|
Varför behövs rotknölarna? |
återkommer...
|
|
|
Beskriv olika typer av mycorrhiza |
Endotrof- svamphyfer tränger in i rot endodermis, hyfer finns också intracellulärt. Arbuskulärt M (P) limiterande ämne. habitat med mineraljord. Ericoid M (N) som starkt limiterande ämne. (myrar och herdar) Ektortrof extracellulärt .(N) som limiterande. skogar i tempererade och boreala. |
|
|
Beskriv kvävecykeln |
Kvävet omvandlas genom olika processer till kemiska bindningar som är användbara för Jordens livsformer. Det gasformiga kvävet omvandlas till viss del med blixtens hjälp under åskväder, men den största delen av omvandlingen står en- och flercelliga bakterier för. Dessa har ett enzym som hjälper dem att kombinera kväve med väte för att skapa ammonium. Detta ammonium använder sedan bakterierna, bland annat i symbios med svampar och växter, för att skapa de organiska byggstenar de behöver. När döda organismer förmultnar, det vill säga sönderdelas av bland annat bakterier och svampar omvandlas deras proteinkväve till i första hand ammoniak. Detta kallas för ammonifikation.Kväve i jord eller vatten tar växter upp genom de salter av nitrat- eller ammoniumjoner kvävet där ofta är bundet till.Allt kväve som finns i djur har kommit till dem från växter, genom näringskedjan.
-Amonifikation omvandlar N till ammonium. -Nitrifikation ammonium till nitrat. -Denitrifikation Nitrat till N2 |
|
|
Vad är huvudkällan till Kväve? |
Atmosfären |
|
|
Beskriv Fosforcykeln. |
|
|
|
Fosfors huvudkälla? |
Litosfären |
|
|
Hur påverkar jordarter växternas vattentillgång? |
Fältkapacitet: dräneringsjämvikt inget överskottsvatten. Permanenta vissningsgränsen: undertryck gör så att de flesta växterna inte kan ta upp vatten. Växttillgängligt vatten: mängden växttillgängligt vatten. olika jordarter/kornstorlekar håller vattnet olika hårt. Mest viktig är Kapillär potentialen beror på kornstorleken och olika med olika jordarter. liten kornstorlek stor KPa. |
|
|
Hur sker Vatten och jonupptag genom rötter. |
- När det inte sker någon transpiration kan det uppkomma ett rottryck, det pumpas aktivt in joner i xylemet, sänkt osmotisk potential, vatten strömmar in. Appoplastiskt Symplastisk Transcellulär |
|
|
Vad driver vatten transporten från rot till blad? - förklara cohesion-tension hypotes |
Drivkraften är Transpiration, - Att det i huvudsak är transpirationen som driver transporten genom hela växten. 1: tryck upp ifrån rot (nattetid) 2: drag ifrån blad. |
|
|
a( Vilka faktorer styr stomatas öppning b( vilken styr växternas transport? |
a) Ljus, koldioxid, temperatur b) temperatur, luftfuktighet, vind |
|
|
Vad är Rottryck och Guttation? |
- När det inte sker någon transpiration (natten) så kan rottryck uppkomma. Det pumpas aktivt in joner i xylemet och sänkt osmotiskt potential som följd, vatten strömma då in och trycks uppåt i växten. - Då klyvöppningarna är stängda så pressas vattnen ut i hydatoder (stomata som saknar möjligheten att öppna och stänga) och "daggdroppar" syns på bladkanterna i väntan på avdunstning. |
|
|
Vad innehåller Floemet och vart transporteras det? |
90% sackaros. det transprterar ut ur bladet till -växansde blad och skottspetsar. -frukter och frön -rot och stam |
|
|
Hur sker sockertransporten i floemet? |
Drivs genom källa-sänk relationer. Groddplantor - Hjärtblad till växande rot I äldre plantor - Yngre blad till stamspets - Äldre blad till rötter. Tryck-ström teorin -Sukros transporteras till silrörelselement och följecellerna vid (Källan)(1) -Osmotisk potential minskar och vatten strömmar in från sylem via osmos.(2) -Samtidigt förbrukas sockret vid (sänkan)(3) -Vattenpotential stiger och vatten lämnar silrörselementet (4) - Det uppstår en vattenström som transpirerar sockret genom floemet |
|
|
Vilka tre hormoner är grupper av hormoner? |
1-Auxin 2-Gibberellin 3-Cytokinin |
|
|
Växthormoner 5 klassiska + en 6e. |
Auxiner Cytokininer Gibberelliner -Etylen, Eten -Abskisinsyra (ABA) -Brassinosteroider |
|
|
Vad innebär Apikal dominans? Vilket hormon styr detta fenomen? |
- Att växten växer uppåt. toppskotts-dominans. -Först och främst Auxin som styr toppskottstillväxten men balansen av Cytokinin är också viktig då den stimulerar sidoskottstillväxt. |
|
|
Vad händer om man tar bort toppskottet hos en växt? |
Apikal dominansen uteblir och sidoskottstillväxten utvecklas eller ökar. |
|
|
a)Vilka förutsättningar krävs för att IAA ska kunna transponeras polärt? eller b)Beskriv processen. |
- IAA kommer in i parenkymcellerna i sin oladdade form IAAH - Inuti cellens cytoplasma vid pH7 dissocierar IAAH till IAA- och H+ - Den laddade jonen IAA- kan endast transporeras ut ur cellen via speciella auxintransportörer, PIN-proteiner. - PIN-proteinerna sitter i cellomembranens nedre del - Cellen har också protonpumpar som transporterar ut H+ så att pH skillnaden uppehålls med lägre pH dvs. fler H+ i vätskelösning i cellväggarna. - Ute i lösningen i cellväggarna pH tar IAA- upp en proton H+ och övergår till den oladdade formen igen IAAH ism kan komma in i nästa cell Detta ske i en takt av 5-20cm i timmen. |
|
|
Vilka olika viktiga effekter hos växter har auxin? |
Auxinet bildas i och skottspetsarna. Auxinet stimulerar : - Apikal dominans - Bildning av adventivrötter - stimulera tillväxt av sidorötter - stimulerar utveckling av frukt och fruktmognad. |
