• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/18

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

18 Cards in this Set

  • Front
  • Back
Vad kan vara en specifik ungdomsdiagnos?
F92 Blandade beteende– och känslomässiga störningar.
Vad kan barn ha för symptom vid depression?
Förskole barn: Social tillbakadragning, vill inte äta, grinar (onödigt mycket) sömstörningar.

Lite större barn: Humörsvägningar, bristande fritidsintressen, irritabilitet, psykosomatiska symptome, ångest.
Hur ser symptomen för depression ut hos ungdomar?
det liknar mer vuxnas symptom; social isolation, dålig skolpresentation, skuldkänslor, depressivt färgade psykotiska symptom (oftast 2:a person hörhallucinationer).
Sällsynt ses: psykomotorisk hämmning, melankoliformt syndrom, dygnsvariation.
Vid ålder ca 13 år. Är det vanligast med depression hos pojkar eller flickor?
Hos pojkar säger en, men mesta tyder på att det är ens mellan pojkar och flickor men efter 13 år verkar hyppigheten stiga hos flickor.
Vad är incidensen för allvarlig depression hos skolbarn (6-12år) respektive tonåringar (13-18år)?
1-2% respektive 2-5%.
Vad är incidensen för bipolär affektiv lidelse hos ungdomar?
0.5% med ratio pojkar:flickor=1:3 Man tror att denna lidelse är underdiagnostiserad.
Vilka är differentialdiagnoserna för affektiva lidelser hos ungdomar?
Skoltrötthet, pubertetssvårigheter, beteendestörningar, tillpassningsreaktion, fysisk sjukdom, psykisk sjukdom (skizofreni, PTSD).
Vilka sjukdomar är vanligt att se hos ungdomar med depression?
OCD, ångest, ADHD, specifika inlärningssvårigheter, aspergs syndrom, anorexia nervosa, personlighetsstörningar.
Vad är disponerande faktorer för affektiva lidelser hos ungdomar?
-affektiv lidelse hos föräldrar eller i nära familj både som ärftlig och miljömässiga faktorer
-familjeproblem
-specifika riskfaktorer för barn är perinatale skador, sviktande motoriska färdigheter och ostabila uppfostran (opdregere),
-hög förekomst av traumatiska livshändelser
-somatisk sjukdom.
Ge exempel på medfödda sårbarheter
uppmärksamhetsstörningar, ostabilregulering av impulser/känslor och dålig till att klara/hantera stress.
Hur ser förloppet ut vid depression hos unga?
Genomsnittligt vara det 7-9 månader och efter 2 år är 84% friska. Men 60-70% får recidiv efter 5 år. Det är större risk för recidiv om man hade utbråttet i tonåren, jämförelse med barnålder.
Vad är behandlingen för depression hos unga?
1. Stress reduktion med psykoedukation och avlastning. 2. Psykoterapi både psykodynamiskt kognitivt och med familjeterapi.
3. Medicin (SSRI, Fluoxetin, Sertralin).
4. Behandling av andra sjukdomar.
Vilka är behandlingsmålen vid depression hos unga?
Förhindra självmord och reducera självmordsfara, minska depression, reducera barnets yttre belastning och hjälpa barnet till att tåla den aktuella livssituationen.
Vad är diagnsotiska kriterier för hypomaniskt episod hos ungdomar?
Lyft eller irritabilt stämmningsläga i 4 eller fler dagar samt 3 av följande:
-Ökad aktivitet eller rastlöshet
–Ökad talpress
–koncentrationsbesvär
–nedsatt sömnbehov
–ökad sexuell energi
–köptvång/övermodighets beteende
–Ökad sälskaplighet, överfamiljär.
Vad är diagnostiska kriterier för maniska episoder utan psykos hos unga?
Varighed mere end en uge. 3 eller flere af følgende:
-Hyperaktivitet,rastløshed
-Talepres
–Tankeflugt
–Hæmningsløsadfærd
-Nedsat søvnbehov
-Øget selvfølelse,granddiositet
-Distratibilitet eller usamlethed
-Hensynsløs, uansvarligadfærd
-Øget sex-drift.
Det ska inte finnas hallucinationer eller vrangforestillinger och Organisk ætiologi ska udelukkes.
Vilken är den farmakologiska behandlingen för bipolar sjukdom hos ungdomar?
1.Vid lätt mani ges antingen stämmningsstabiliserande ELLER antipsykotika.
2.Vid svår mani ges både stämmningstabiliserande OCH antipsykotika.
OBS! Man ska alltid ta blodprov innan man ger medicin. Om en pat. Redan har stämningstabilisernade kan man öka dosen eller lägga till ännu ett stämmningstabiliserande.
Vilka är de stämningstabilisernade läkemedel?
Lithium (lithiumkarbonat 24mg/dygn, initiellt och sen tar man S-lithium efter 5 dagar, OBS njurtalen!) Valproat (20mg/kg/dygn) Carbamazepin (har manga interaktioner) Lamotrigin.
Vilka är de antipsykotika man väljer?
Zyprexa (olanzapine) 10mg x2 dagligt. Abilify (Aripiprazole) 15mg x2 dagligt. Båda finns som injektionsvätska och kan ges i.m.