Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
160 Cards in this Set
- Front
- Back
- 3rd side (hint)
|
Adaptivt immunförsvar
|
den delen av immunförsvaret som gör att B- och T-celler ger ett immunologiskt svar på antigen, och som genererar minnesceller.
|
|
|
|
affinitetsförmåga
|
Mått på styrkan med vilken en molekyl binder till en annan vid ett specifikt bindningssäte.
|
|
|
|
Affinitetsmognad
|
Antikroppar med starkare och starkare affinitet till antigenet procuderas under hela det adaptica svaret. Innebär en kombination av somatisk hypermutation och selektering av de B-celler som producerar antikroppar med högsta affinitet.
|
|
|
|
Allelisk exkludering
|
Varje B-cell har en uppsättning av 2 olika antikroppar, men endast en av dessa kommer att uttryckas, dv endast gener från en kromosom uttrycks.
|
|
|
|
Alternative pathway of complement activation
|
en av tre pathways för komplementaktivering. Triggas av närvaron av en infektion men involverar inga antikroppar. Patogenets yta ger en lokal miljö där komplement akn aktiveras => komplementaktivering och klyvning av bl a C3 till C3a och C3b.
|
|
|
|
Anergiska celler
|
B-celler som har stött på lösliga kroppsegna antigen (små proteiner) => fryser, kan ej dela sig eller producera antikroppar. Kan eventuellt producera varningssignaler. Fångas in i T-cellens del av lymfkörteln, dåär de kommunicerar med CD4 Th-celler och sedan begår apoptos.
|
|
|
|
Antigen
|
en molekyl som kan binda till en specifik antikropp, eller en molekyl eller del av molekyl som kan binda till MHC och presenteras för en T-cellsreceptor.
|
|
|
|
Antigen clustering
|
Mer än en antigen-signal behövs för att aktivera processer inne i den naiva B-cellen. När tillräckligt mång antigen bundit => korsfosforylering
|
|
|
|
Antigen processering
|
Upptag: Antigen/patogen blir tillgängliga i intracellulära degraderingspathways. Nedbrytning: Begränsad proteolys för att bryta ned antigen till peptidantigen (epitop). Komplexformering: Mekanism som laddar MHC med peptid. Presentation: Transport av MHC/peptid-komplex till cellytan för igenkänning av T-celler.
|
|
|
|
antigen-bindande region
|
Mycket variabel övre del av antikropp. Känner specifikt igen patogen och binder till det.
|
|
|
|
Antikroppar
|
Den sekreterade formen av immunoglobulin (lösligt Ig) som B-celler tillverkar och utsöndrar. Finns fem olika isotop av antikroppar; IgG, IgM, IgD, IgA och IgE. De fem olika isotoperna skiljs åt via strukturen på de tunga kedjornas konservativa Fc-del. Beroende på isotyp ingår olika mängder kolhydrater på den tunga kedjan, olika mängd disulfidbryggor och olika mängder domäner.
|
|
|
|
Antikroppdiversitet
|
Skapas genom fyra olika processer: 1) Lätta kedjan rekombineras melan ett V- och J-segment och den tunga kedjan rekombineras mellan ett V- ett D- och ett J-segment. (Somatisk rekombination). 2) Junctional Diversity sker. 3) Olika lätta och tunga kedjokombinationer paras ihop för att skapa antigenbindande området. 4) Somatisk hypermutation sker i sekundära lymforganen.
|
|
|
|
Antikropprepertoar
|
Hela utbudet av antikroppar, minst 10^11 antikroppar.
|
|
|
|
Antisera
|
Man introducerar patogen hos ett djur (mus, kanin). Djuret utvecklar ett skydd mot patogenet och producerar stora mängder antikroppar. Man blöder djuret och separerar den lösliga delen (serum) från alla celler. Serumet innehåller: 1) Antikroppar som är mycket specifika för patogenet. 2) Mindre specifika antikroppar. 3) Andra antikroppar.
|
|
|
|
apoptos
|
Programmerad celldöd
|
|
|
|
Apoptos av B-celler
|
I benmärgen: 1)Ifall de inte klarar av att rearrangera sina tunga kedjor. 2) Ifall de inte klarar av att rearrangera sina lätta kedjor. 3) Ifall de känner igen self. I sekundära lymforgan: 1)Ifall de länner igen och binder till self. 2) Ifall de inte klarar av att konkurrera sig fram till överlevnadssingaler som delas ut av de follikylära dendritiska cellerma som är närvarande i follicles.
|
|
|
|
Autoreactivitet
|
Lymfocyter eller deras antigenreceptorer binder kroppsegan antigener.
|
|
|
|
B7
|
Membranbundet protein på APC och avtiverade B-celler som kan binda till CD28 och på så sätt inducera signal 2. Vid intag av patogen i B-celler inducerar närvaron av patogenprotein en ökad produktion och presentation av B7 på B-cellens yta, vilket underlättar kontakt med Th-celler, som på så sätt kan aktivera B-cellen till att börja differentiera till effektorcell.
|
|
|
|
Barriärer
|
Man talar ofta om fyra barriärer: Neurologiska funktioner, kemiska funktioner, mikrobiologiska funktioner och meknaiska funktioner.
|
|
|
|
Basofiler
|
Granulocyt. Okänd funktion.
|
|
|
|
Benign
|
Icke farlig
|
|
|
|
Benmärg
|
vävnad i mitten av vissa ben, vilken är det främsta sätet för generering av alla cellulära element i blod (hematoposi)
|
|
|
|
Benmärgens stromala celler
|
Spelar en nyckelroll för kontroll av B-cellers utveckling i benmärgen. Receptorer på stamceller binder till stromala celler i benmärgen, vilket inducerar production av tillväxtfaktorer som stimmulerar differentiation hos stamceller till premature B-cells via somatisk rekombination av den tunga kedjan. När IgM uttrycks på cellytan stoppas rearrangeringen av den lätta kedjan och cellen kallas omogen B-cell.
|
|
|
|
beta-mikroglobulin
|
den lilla delen av MHC klass I. Brukar ritas som en oval ring.
|
|
|
|
Bindväv
|
geléartad vävnad som ger stadga och sammanhållande funktion åt vävnader och organ. Består av makromolekyer som utgör grundsubstans och extracellulär matris. Bindväv är ett vanligt område där infektion kan börja sprida sig.
|
|
|
|
C3
|
Det viktigaste komplementproteinet, vilket aktiveras via klyvning. (Beskriva mer sen)
|
|
|
|
C3a
|
Bildas från klyvning av C3 under komplementaktivering. Lösligt protein som attraherar effektorceller till infekterat område.
|
|
|
|
C3b
|
Bildas från klyvning av C3 under komplementaktivering. Binder kovalent till patogenets yta och underlättar fagocytering (oponisering). Kan även ibland perforera patogenets cellmembran => patogenet dör.
|
|
|
|
CD2
|
Cell adhesions molecule som finns på T-celler och som tillhör immunoglobulin superfamily members. Binder integriner.
|
|
|
|
CD34
|
cell adhesion molecule på endotelvävnad. Binder till L-selectin och initeierar leukocyt-endotelisk interaktion.
|
|
|
|
CD4
|
Co-receptor som uttrycks på Th-cellers yta . Involverad i stimulering/aktivering av B-celler till att producera antikroppar samt att stimulera makrofager till att lysera vesikelinnehåll. Associerad med MHC klass II på antigenpresenterande cell.
|
|
|
|
CD4 Th1-cell
|
Undergrupp av CD4 T-hjälparceller som karaktäriseras av de inflammatoriska cytokiner de producerar. Aktiverar i huvudsak makrofager. Kallas även inflammatoriska T-celler.
|
|
|
|
CD4 Th2-cell
|
Undergrupp av CD4 T-celler som karaktäriseras av att de producerar icke-inflammatoriska cytokiner. Är involverade i att stimmulera B-celler till att producera antikroppar. Kallas även endast T-hjälparceller.
|
|
|
|
CD40
|
Cellyteglykoprotein på B-celler vilka interagerar med CD40 ligand på T-celler och triggar B-cellsproliferation
|
|
|
|
CD40-ligand
|
Membranprotein på T-celler som binder till CD40 på B-celler och triggar B-cellsproliferation.
|
|
|
|
CD8
|
Co-receptor som uttrycks på T-effektorceller. Fungerar genom att amplifiera receptor-signal vid kontakt med epitop på MHC klass I på målceller. Associerad med MHC klass I
|
|
|
|
Cell adhesion molecules
|
Möjliggör att T-celler kommer in via HEV. Tillåter en bättre kontakt mellan T-celler och APC. Stabiliserar kontakten melan T-celler och target celler. Kunna fyra stycken: L-selectin, CD34, LFA-1, CD2.
|
|
|
|
cell-mediated immunity
|
en adaptiv immunrespons vid vilken antigen-specifika effektor T-celler dominerar.
|
|
|
|
cell-mediated immunity
|
de adaptiv immunresponser vid vilka antigen-specifika effektor T-celler dominerar. Det definieras som alla adaptiva immuniteter som inte kan överföras till en naiv mottagare via serum antikroppar.
|
|
|
|
Centrala lymforgan
|
Även kallade Primära lymforgan. Lymforgan där lymfocyter utvecklas och mognar. Hit räknas brässen och benmärgen. Både B-celler och T-celler bildas i benmärgen, men emedan B-celler mognar i benmärgen så migrerar omogna T-celler via blodomloppet till brässen, där de sedan mognar.
|
|
|
|
Centroblaster
|
När aktiverade B-celler kommer in i de primära follikylära områdena i lymfknuten, börjar de dela på sig och blir så kallade centroblaster. De formar den mörka delen (typ innersta) av germinal center. Här sker somatisk hypermutation och isotype switching.
|
|
|
|
Centrocyter
|
Under aktivering av B-celler. Centrocyter övergår till centroblaster efter ett tag i germinal center, och flyttar sig utåt till vad som kallas det ljusa området. Där interagerar de med follicylära dendritiska celler och tävlar i affinitetsförmåga. Th-celler finns med i båda områdena och kontrollerar så att inga celler slutar känna igen det specifika patogenet under differentieringen. Centrocyter delar sig inte längre, utan tävlar endast i affinitetsförmåga. De är programmerade att begå apoptos så vida de inte binder till patogen på FDCers yta, ta in det, processera det och presentera på ytan via MHC klass II så att Th-celler kan bekräfta att de fortfarande kan binda rätt patogen. Här utvecklas slutligen minnesceller och plasmaceller.
|
|
|
|
Classic pathway of complement activation
|
En av de tre pathways för komplementaktivering. Aktiveras genom att antikroppar binder till antigen på patogenets yta. => komplementaktivering och klyvning av bl a C3 till C3a och C3b.
|
|
|
|
CLIP
|
Fragment som blir kvar då invariable chain bryts ned i vesiklar under syntetisering av MHC klass II.
|
|
|
|
cytokiner
|
Proteiner som tillverkas av celler vilka påverkar beteendet hos andra celler. Cytokiner tillverkade av lymfocyter kallas ofta lymfokiner eller interleukiner (förkortas IL). Cytokiner binder till specifika receptorer på målcellerna. Kan vara autokrina (påverkar cellerna som tillverkar dem), parakrina (påverkar celler inom den närmsta omgivningen) eller endokrina (transporteras via blodet till andra vävnader där andra celler påverkas). Finns både lösliga och membranbundna cytokiner. Då en cytokin binder en cytokinreceptor aktiverar det intramolekylära signaler genom att två membranbunda protein (JAK) förs samman => korsfosforylering => aktivering av STAT => fosforylerade STAT-komplex som tar sig in i cellkärnan och initierar transkription av viktiga gener vid programmerad celldöd.
|
|
|
|
Cytotoxiner
|
Proteiner som tillverkas av cytotoxiska T-celler vilka medverkar i förstörandet av infekterade målceller. Perforiner, granzymer och granulysin är exempel på cytotoxiner.
|
|
|
|
Cytotoxiska effektor T-celler
|
Även kallade Cytotoxiska T-celler, eller Mördar T-cellet. Mogna CD8 T-celler som kan ge sig på patogen och döda det ("sniper"). Kan antingen stanna kvar i lymfkörteln eller migrera till infektionen. En naiv T-cell utvecklas till Tc-cell om peptiden presenteras på MHC klass I, dvs kommer från patogen som förökar sig intracellulärt. Mängder av CD2 och LFA-1 uttrycks på ytan, vilket möjliggör en stabil bindning till vanliga celler, som inte har lika många adhesionsmolekyler. Kontakten mellan CD8 T-celler och målceller är våldigt kort (ca 20 minuter). Så fort CD8 T-cellen aktiveras börjar dess lytiska granuler att fyllas med cytotoxin som sedam släpps ut på ålcellen vid attack.
|
|
|
|
delayd B-cell deletion
|
Induktion av B-cellanergi: De möter på riktigt små lösliga molekyler ich blir anergiska.
|
|
|
|
Dendritiska celler
|
proffesionell antigenpresenterande cell, APC, som sammarbetar med lymfocyter och inducerar dem till att omvandlas till effektorceller. Presenterar antigen för T-celler och naiva B-celler. Initierar adativa immunförsvaret. Skapas i benmärgen varifrpn de migrerar till blodet och de preifera vävnaderna. Omogna DC har lågt MHC-uttryck, men är mycket bra på att spontant eller via specialiserade receptorer fagocytera eller makropinocytera antigen. Uttrycker vid infektion DC-CK, ett kemikin som attraherar naiva T-celler.
|
|
|
|
Diapedes
|
Vita blodkroppar förflyttar sig från blodkärl, genom kärlväggarna in till den infekterade vävnaden.
|
|
|
|
Differentiering
|
En stamcell börjar utvecklas mot en specifik celltyp via celldelning, ex via diffunderande signalmolekyler. Detta sker via parakrin eller autokrin signalering. Autokrin är ett sätt för cellen att "förstärka sitt beslut". (Aldrig via endokrin signalering). Ger granncellerna vägledning. Signaler från direkta omgivningen kan initiera diffundering, ex via adhesionsproteiner. Anläggs under embryogenesen.
|
|
|
|
Dubbelpositiv tymosyt
|
Direkt efter att beta-kedjan på TCR har rearrangerats (i thymus) uttrycks både CD8 OCH CD4 i tymocyten. Den betecknas nu som dubbelpositiv. Rearrangeringen av alfa-kedjan sätts igång.
|
|
|
|
dubbelsignal
|
sker hos Th1-celler. Består av 1) IFN-γ 2) CD40L/CD40
|
|
|
|
Effectorceller
|
Plasmaceller, Th-celler och cytotoxiska T-celler.
|
|
|
|
Endotoxin
|
Ämne som finns inom bakterieceller, vanligtvis hos gramnegativa bakterier, och som läcker ut efter cellens död. Kan leda till endotoxisk chock.
|
|
|
|
Eosinofiler
|
Granulocyt. Innehåller granulae som innehåller antimikrobiella ämnen som sekreteras då cellen stimuleras av rätt signaler. Skyddar mot parasiter och mask i blodet.
|
|
|
|
Epitel
|
Vävnad som täcker kroppens ytor och organ. Epithelceller kan fungera genom att sekretera ämnen, förmedla selektiv absorption, skydd, transcellulär transport och registrera känsel. Vid infektion har oftast epithel skadats så att patogen kan ta sig in i den underliggande bindväven.
|
|
|
|
Epitop
|
Den delen av en antigenmolekyl som binder till antikroppen eller ger upphov till MHC-bindningspeptiden som känns igen av T-cellesreceptorer.
|
|
|
|
Erythrocyter
|
Transporterar syre (röda blodkroppar??)
|
|
|
|
Exotoxin
|
Lösliga kemiskt toxin (gift) som produceras och utsöndras av mikroorganismer med syftet att vara toxiska mot andra organismer.
|
|
|
|
Fab
|
Övre delen av ett antigen (lätta kedjan plus halva tunga kedjan).
|
|
|
|
Fagocyter och mördarceller.
|
Viktig del av immunförsvaret. Finns 6 olika grupper: Monocyter/Makrofager, granulocyter, mastceller, NK-celler och dendritiska celler.
|
|
|
|
Fagocytos
|
celler tar upp viss materia, som bakterier, via endocytos. Celler specialtiserade för fagocytos kallas fagocyter.
|
|
|
|
Fas
|
Receptor som uttrycks på vissa celler vilket underlättar för celler som har Fas-ligand på sin yta att döda dem.
|
|
|
|
Fas-ligand
|
Uttrycks på Tc-cellers yta och binder till Fas på målceller. Fas/Fas-ligandbindning triggar apoptos hos målcellen genom en kaskad av reaktioner som involverar caspas och CAD (Pacman som tuggar sönder DNA vid aktivering).
|
|
|
|
Fc
|
Relativt konstant nedre del av antikropp. Antikorppen kommunicerar med andra celler via denna del genom att binda till Fc-receptorer. Fc är mycket viktig för rekrytering av andra celler och molekyler som attackerar och förstör patogen. Det finns olika Ig-klasser, olika isotop av Ig, som har olika egenskaper i detta avseende. Fc-delen av ett antigen/antikropp-komplex kan binda till komplement vilket initierar komplementkaskaden. Möjliggör även aktiv transport av antikroppar till vissa specifika områden i kroppen, såsom slemhinnesekretion, tårar, mjölk, fostrets blodomlopp etc. Detta är beroende av isotop.
|
|
|
|
Follikulära dendritiska celler, FDCs
|
Karaktäristiska icke-lymfoidceller i området lympfoid follicle i lymfknutar. De har långa utväxter som kommer i kontakt med B-celler och har Fc- och komplementreceptorer som uttrycker antigen/antikropp/komplement-komplex på dess yta. Är specialiserade på att skicak överlevnadssignaler till B-celler. Dessa celler är centrala vid selektion av antigenbindande B-celler under antikropp-respons. B-cellerna tävlar i affinitetsförmåga, och de celler som inte klarar av att få fysisk kontakt med FDC begår apoptos.
|
|
|
|
Förhindra autoimmunitet hos B-celler
|
1) De autoimmuna B.celerna fastnar i T-cellsområdet när de kommer in via HEV. Det finns inga CD4 Th-celler som möjliggör deras övergång till follikylerna. 2) Induktion av B-cellanergi: De möter på riktigt små lösliga molekyler ich blir anergiska. Kan inte ta sig in i follikelområdet. det här kallas också för delayd B-cell deletion. 3) Om det finns T-celler som är specifika för self-antigenet som de anergiska B-cellerna känner igen och som dessutom har överlevt klonal selektin (sällsynt) så är det dessa T-celler som dödar de anergiska B-cellerna. 4) Vid igenkänning av ett främmande antigen => somatisk hypermutation. OM det här uppstår B.celler som kan känna igen self så elimineras de i det germinala centret. För varje kontrollsteg kand et dock gå fel.
|
|
|
|
GALT
|
Gut associated lymphoic tissue, lymfknutliknande organ som finns i anslutning till magen. Inkuderar tonsiller, adenoid, blindtarmen och Peyers plack. Kring mag-tarm-systemet har vi flest bakterier och är därmed mest utsatta för patogenpåverkan.
|
|
|
|
Germinal center
|
Område i lymfknutar (sekundära lymfatiska vävnader) där B-celler prolifererar, selekteras, mognar och dör. Dessa germinala centrum formas runt nätverk av follikulära dendritiska celler när aktiverade B-celler midrerar från T-cellsområdet till lymphoid follicle.
|
|
|
|
Granulocyter
|
Granulocyter kallas även vita blodkroppar. De utgörs av neutrofiler, eosinofiler och basofiler.
|
|
|
|
High endothelic venule, HEV
|
Liten öppning i T-cellsområdet hos en lymfknut. Är specialiserad på att slätta in en cell i tagen från blodet till lymfknuten.
|
|
|
|
Histocompabilitet
|
Förmågan hos vävnader att komma överrens. I Immunologin beskriver termen det genetiska systemet som bestämmer om en vävnad ska frånstötas som ett resultat av immunologisk igenkänning av alloantigener (histocompabilitetsantigener). T ex Spanska sjukan eller då transplanterade vävnad avvisas av kroppen.
|
|
|
|
HLA
|
Stödmolekyl under sista skedet av MHC klass II syntetisering. Binder temporärt MHC-komplexet medan CLIP släpper och en peptid binder in.
|
|
|
|
HLA-DM
|
Tar bort CLIP från MHC klass II och låter MIIC binda in.
|
|
|
|
humoral immunity
|
immunitet som är medierat av antikroppar, och kan därför överföras till icke-immuna mottagare via serum.
|
|
|
|
IgA
|
Isotop av Ig. Monomeriskt IgA finns mest i extracellulära områdena och Dimeriskt finns i alla sekret, bland annat modersmjölken. Kan bilda polymerer, precis som IgM.
|
|
|
|
IgD
|
Isotop av Ig. Monomeriskt IgA finns mest i extracellulära områdena och Dimeriskt finns i alla sekret, bland annat modersmjölken. Produceras av den naiva B-cellen.
|
|
|
|
IgE
|
Isotop av Ig. Saknar hinge-region, precis som IgM. IgE finns under alla epitelila ytor.
|
|
|
|
IgG
|
Isotop av Ig som kan binda till Fc-receptorer på makrofager och neutrofiler. Vanligaste antikroppen inom blodomloppet. Finns även tillsammans med monomeriskt IgA i extracellulära områdena och överförs till fostret via modern.
|
|
|
|
IgM
|
Isotop av Ig. Saknar hinge-region, precis som IgE. Kan formera polymerer, precis som IgA. Finns i blodet. Produceras av den naiva B-cellen. Är alltid den första antikroppen som produceras, och inte alls lika utvecklas i sin specificitet som t ex IgG. För att kompensera för detta utsöndras den som en pentamer, med tio antigenbindande regioner. Binder väl till patogen med repetitiva mönster. Hålls samman av den så kallade J-kedjan.
|
|
|
|
Igα och Igβ
|
Fc-delens intracytoplasmiska region är alldeles för kort för att direkt hunna kommunicera med andra proteiner inne i B-cellen. Antikroppen använder sig istället av två adra transmemnrana molekuler (Igα och Igβ) som bygger en heterodimer ihop och binder till antikroppens Fc-del på vardera sida om antikroppen. kommunicerar yttre signaler in i molekylen.
|
|
|
|
IL-12 och IFN-γ
|
cytokiner som utsöndras av makrofager (IL-12) och som aktiverar NK-celler, eller som är inblandade i virala infektioner (IFN-γ) genom att blockarea viral replikation och i vissa fall döda viruset. Höga halter av dessa två cytokiner leder till ökad mängd CD4 Th1-celler i vävnaden och minskar bildandet av CD4 Th2-celler.
|
|
|
|
IL-2
|
Den ko-stimulatorisk signalen hos aktiverade T-celler sätter igång produktionen av IL-2, som meddelar cellen att den skall börja proliferera och differentiera. Den aktiverar mao sig själv via autokrin signalering. Kan utsöndras av både Tc-celler och Th-celler. Kan även agera parakrint.
|
|
|
|
IL-4 och IL-6
|
Cytokiner som utsöndras av CD4 Th2-celler (IL-4) och makrofager (IL-6) vilka hjälper till att initiera proliferation och klonal expansion hos B-celler (IL-4) samt inducera en inflammatorisk respons i tidiga infektioner (IL-6). Gynnar produktion av Th2-celler och inhiberar produktion av Th1-celler.
|
|
|
|
IL-5
|
Utsöndas av Th2 för att driva på proliferation av B-celler.
|
|
|
|
Immunoglobulin, Ig
|
Antikroppar, kallas även B-cellsreceptorer då de är bundna till B-cellers yta. Består av en antigen binding site, en heavy chain, en light chain och en transmembranregion (transmembranregionen saknas du den sekreteras om antikropp). Har en variabel region = Specifik för ett visst antigen, och en konstant region. Kan binda till MHC I och MHC II på T-cellsytan, men också till andra strukturer på patogens yta. Den stora variationen på Ig fås via somatisk rekombination och somatisk hypermutation.
|
|
|
|
Immunokomplex
|
Proteinkomplex som bildas då antikroppar binder till lösliga antigen. Storleken på immunokomplexen beror på den relativa koncentrationen av antigen och antikroppar.
|
Stora komplex fagocyteras av fagocyter som bär på Fc-receptorer och komplementreceptorer.
|
|
|
Inflammation
|
Cytokiner påverkar och förändrar egenskaperna i kärlcellerna (endotelcellerna). Andra celler penetrerar infektionsområdet från blodet för att hjälpa till med att bekämpa patogenet. Inflammatoriska celler: Makrofager och neutrofiler. 1)Svullnad 2) Rodnad 3)Värme 4) smärta
|
|
|
|
isotype switching
|
Händer endast efter att B-cellen tr'ffat på antigen. Alla isotype switch lyckas med 100%. Är ej slumpartad, utan styrd av Th-celler som meddelar B-cellen vilken typ av antikropp som behövs. Sker genom kontrollerad utloopning av gensegment. Isotypen styr effektorfunktionen hos cellen. Detta styrs av Th-celler via cytokiner. Olika cytokiner inducerar isotype switching till olika isotyper. Olika isotyper har olika transportfunktioner, och kan således ta sig in i olika vävnader i kroppen.
|
|
|
|
Junctional Diversity
|
Ytterligare diversitet introduceras vid länkarna mellan de olika gensegmenten vid somatisk rekombinering, pga den approximativa sammanfogningen av V-, D- och J-gener. Detta bidrar till en kraftfullt ökad diversitet i generna. (endast 1/3 av rekombinationerna lyckas). Uppstår via slumpartad addition eller elimination av nukleotider vid sammanfogningen av två gensegment.
|
|
|
|
Kalnexin
|
Membranprotein som hjälper MHC I heavy chain att vecka sig rätt under syntetisering.
|
|
|
|
Kemiska funktioner
|
Magsyra, saliv, svett (surt pH), pH-nivåer, enzymer
|
|
|
|
Klonal selektion
|
Vid infektion kommer endast lymfocyter som känner igen rätt antigen att proliferera (T-celler och B-celler). Princip: Varje lymfocyt presenterar en enda receptortyp med en unik specificitet. Lymfocyten aktiveras efter dess receptor bundit tillräckligt starkt (med tillräcklig affinitet) till en främmande molekyl (antigen). När den väl träffar på antigenet kommer lymfocyten att dela sig och differentiera sig till stora mängder effektorceller, var och en med en receptor som är identisk till den ursprungliga lymfocyten. Antigenet förfinas via selektion. Lymfocyter som har receptorer som känner igen kroppsegna molekyler elimineras under utvecklingen. de bör inte finnas i den slutliga uppsättningen.
|
|
|
|
Kolonal selektion
|
vid infektion kommer bara lymfocyter som känner igen antigenet att proliferera.
|
|
|
|
Konstitutiva immunförsvaret
|
Medfödda, inbyggda, har utvecklats i samspel med arten och omgivningen under artens utveckling. Använder sig av mycket generella igenkänningsmekanismer. Först att slå till. Leder ej till långvarig immunitet. Begränsad i sin specificitet. Ex: Granulocyter och Makrofager.
|
|
|
|
Koplement
|
sett av plasmaproteiner som agerar i en kaskad av reaktioner för att attackera extracellulära patigen samt tillkalla andra aktörer i immunförsvaret. Patogen täcks av komplementkomponenter, som antingen kan döda patogenet eller underlätta "uppätning" av fagocyter. typiskt C3 som delas i C3a och C3b. 3 pathways.
|
|
|
|
Lektin pathway of complement activation
|
en av de tre pathways för komplementaktivering. Aktiveras av att mannos-bindande lektin, som finns närvarande i blodplasman, binder till manos-innehållande peptidoglykaner på bakteriernas (patogenets) cellyta. => komplementaktivering och klyvning av bl a C3 till C3a och C3b.
|
|
|
|
LFA-1
|
cell adhesion molecule på monocyter, T-celler, makrofager, neutrofiler och dendritiska celler. Tillhör gruppen integriner som binder till andra cell adesionsmolekyler och extracellulär matris. Stark adhesion. Kan binda till immunoglobulin superfamily members. När lymfocytens TCR binder till APCs MHC så förändras LFA-1s konformation, som får em starkare affinitet till sina ligander.
|
|
|
|
Linked recognition
|
Innebär att både naiva B-celler och Th-celler måste aktiveras av patogen eller APC för att kunna initiera immunrespons. En B-cell som stött på patogen behöver få bekräftelse från en Th-cell som stött på samma patogen för att B-cellen ska differentiera till plasmacell. Detta är en kontroll för att förhindra autoimmunitet.
|
|
|
|
Lobule
|
Del av thymus, består av cortex och medulla omgärdat av en capsule.
|
|
|
|
L-selectin
|
cell adhesion molecule på naiva lymfocyter och vissa minneslymfocyter. Initierar leukocyt-endotelisk interaktion.
|
|
|
|
Lymfknut
|
Återfinns på många ställen i kroppen där lymfatiska kärl möts. Antigener presenteras för T-celler och B-celler. Th-celler presenterar antigen för B-celler. Mognad av B-celler.
|
|
|
|
Lymfopoes
|
Grupp av närbesläktade celler: B-lymfocyter, T-lymfocyter, NK-celler.
|
|
|
|
Lymforgan
|
De största lymforganen är: benmärg, brässen, mjälten, adenoiden, tonsiller, blindtarmen, lymfknutar och Peyers plack.
|
|
|
|
Lysosym
|
finns i tårar och saliv. Antibakteriellt
|
|
|
|
MALT
|
Mucosa associated lymphoid tissue, lymfknutliknande organ som finns i anslutning till slemhinnor.
|
|
|
|
Mannos-bindadne lektin, MBL
|
lösligt protein i blkodet som binder till mannos-platser på patogens yta och, efter att ha bundit, aktiverar komplementsystemet via lektin-pathway.
|
|
|
|
Mantel zone
|
Området ytterst i germinal center (i bl a lumfknutarna) där B-celler ansamlas som inte längre är specifika för antigenet. Dessa går till slut i apoptos.
|
|
|
|
marginal sinus
|
yttre kant på lymfknut
|
|
|
|
Mastceller
|
Finns i bindväven. Skyddar mot parasiter genom att släppa ut histaminer som finns i granulater i cellen. Histamnierna binder till parasiten och förhindrar den från att röra sig och föröka sig. Bidrar till inflamation. Direkt involverad i allergiska reaktioner genom att reagera mot ofarliga proteiner som om de vore skadliga, vilket leder till att kroppens system rubbas pga felaktiga reaktioner.
|
|
|
|
Megakaryocyter
|
bildar blodplättar, reparerar skadad vävnad.
|
|
|
|
Mekaniska funktioner
|
Hud, naglar
|
|
|
|
Metastasi
|
Spridningen av en tumör från dess ursprungssäte till andra vävnader. Vissa celler från primära tumörer invaderar vävnad och växer och dela sig för att bilda sekundära tumörer.
|
|
|
|
MHC klass I
|
Presenterar epitop deriverade från patogen som förökar sig intracellulärt,dvs virus och vissa bakterier. Syntetiseras i ER. Aktiverar cytotoxiska T-celler (Tc-celler) Uttrycks på alla celler. I komplex med CD8.
|
|
|
|
MHC klass I -heavy chain
|
MHC klass I består av heavy chain, som är den största delen av proteinet, och beta-mikroglobulin.
|
|
|
|
MHC klass II
|
Presenterar epitop deriverade från patogen som förökar sig extracellulärt. Syntetiseras i vesiklar. Aktiverar Th-celler. Produceras i bl. a. makrofager och B-celler (även dendritiska celler). I komplex med CD4
|
|
|
|
MHC klass II alfa-kedja
|
MHC klass II består av en alfa- och en beta-kedja. Dessa syntetiseras för sig och transporteras in i ER där de sätts ihop och veckas rätt.
|
|
|
|
Mikrobiologiska funktioner
|
Normalflora
|
|
|
|
Minne
|
Förmågan att reagera snabbare och effektivare andra gången mot en mikroorganism eller främmande ämne (patogen); långvarigt och specifikt.
|
|
|
|
Minnes T-celler
|
Skapandet av dessa minnesceller är inte riktigt förstått idag. Cellerna skiljer sig från aktiverade T-celler genom att inte delta i immunförsvaret vid första infektionen. Istället är de inaktiva till nästa infektion med samma patogen. Svaret kommer då att vara mycekt mer effektivt och snabbt. APC är nödvändigt för att aktivera minnescellerna.
|
|
|
|
minnesceller
|
En liten andel specialiserade B-celler producerade samtidigt som plasmaceller. Lever längre. Redan förberedda med IgG på ytan. Ger upphov till mycket starkt svar mycket snabbt vid infektion med samma patogen. Kan finnas kvar från några till många år. Det finns två teorier kring hur immunologiskt minne underhålls: 1) Minnet bevaras genom långlivade lymfocyter, producerade under den första infektionen, som ligger inaktiva under lång period till nästa infektion. 2) Lymfocyter som aktiverades vid första infektionen stimmuleras kontinuerligt, även vid avsaknaden av ny infektion, vilket håller kvar en liten repertoar av specifika minnesceller. Detta skulle innebära att det finns kvar en låg andel patogen i kroppen som inte kan inducera sjukdom, men som återstimulerar minnescellerna kontinuerligt. även specifika cytokiner skulle kunna vara ansvariga för detta. I de fall då det finns minnesceller tillgängliga för infektionen kan dess antikroppar inhibera naiva celler, så att endast minnesceller aktiveras.
|
|
|
|
Mjälten (Spleen)
|
1)Filtrerar blodet och tar bort gamla, döda eller skadade röda blodkroppar och celler (red pulp). 2) Plockar upp patogen som presenteras för närvarande lymfocyter (white pulp).
|
|
|
|
Monocyter/makrofager
|
Monocyter är den cirkulerande föregångaren till makrofager. Den blir makrofag då den lämnar blodomloppet (aktiveras). Makrofager är en del av den första försvarslinjen vid en infektion och fagocyterar och lyserar bakterier genom att slå ihop fagosom med fagolysosom. Tar hand om döda celler. Producerar cytokiner för att rekrytera andra celler, t ex neutrofiler. Sätter igång det adaptiva immunförsvaret genom att agera antigenpresenterande cell (APC). Kan uppmuntras av Th-celler. MHC klass II och B7 börjar uttryckas i högre nivåer direkt efter intag av bakterie.
|
|
|
|
Mucus
|
Slemmigt skyddande utsöndring som innehåller glykoproteiner, proteoglykaner och enzymer. Skyddar den gastrointestinala kanalen (GI-kanalen) mot patogen.
|
|
|
|
Myelopoes
|
Grupp av närbesläktade celler: Granulocyter, Makrofager, Dendritiska celler.
|
|
|
|
Naiv mogen B-cell
|
Mognar i benmärgen och migrerar sedan ut i blodet. Träffar oftast på antigen i T-cellsområdet i kymfkörteln. Där stannar den en stund för att få den nörvändiga ko-stimulatoriska signalen från CD4 Th-celler som också känner igen delar av antigenet.
|
|
|
|
Naivs T-celler
|
T-celler som har fullföljt sin utveckling i tymus. Går vidare till att cirkukulera mellan blodet och de perifera lymforganen tills de träffar på antigen. Då börjar de proliferera till mogna T-celler.
|
|
|
|
Negativ selektion
|
Sker i tymus (brässen). T-cellslymfocyters (T-cellsföregångares) receptorer som känner igen kroppsegna MHC med kroppsegna epitop för väl elimineras från repertoaren för att förhindra autoimmunitet. Den slutliga lymfocytrepertoaren sägs vara self tolerent. Denna selektion sker i medulla och medieras av dendritiska celler och makrofager.
|
|
|
|
Neurologiska funktioner
|
hosta, kräk, peta näsan, nysa etc…
|
|
|
|
Neutralisation
|
Antikroppar binder till toxin och neutraliserar dess toxiska effekt genom att hindra det att interagera med receptorer på människoceller. Komplexet av toxin och antikroppar kan fagocyteras av makrofager genom att binda till makrofagens receptorer. Kan även binda till virus och förhindra dem från att ta sig in i celler.
|
|
|
|
Neutrofiler
|
Fagocyterande granulocyter. Antimikrobiell cell som vandrar snabbt till infekterat omkråde och alltid är först på plats. Kan fungera under anaeroba förhållanden. Dör snabbt och utgör var.
|
|
|
|
NK-celler
|
NK-celler = Naturliga mördarceller. Dödar utan uppmuntran. Dödar celler infekterade av vissa virus.
|
|
|
|
opsonization
|
Antikroppar eller komplementmolekyler täcker ytan av ett patogen eller annan partikel, vilket underlättar fagocytering via neutrofiler och makrofager (vilka bär receptorer för dessa molekyler). Fc-delen på antikroppen binder till Fc-receptorer på fagocyternas yta.
|
|
|
|
Patogen
|
"saker som kan skada oss." Fyra typer av patogen: Bakterier, virus, svampar och parasiter (ex protozoa och maskar).
|
|
|
|
Perifera lymforgan (Periferin)
|
Delas in i; Mjälten, Perifera vävnader och Lymfknutor. Här träffar lymfocyter på patogen och blir aktiverade.
|
|
|
|
Pinocytos
|
Endocytos av mindre partiklar.
|
|
|
|
plasmaceller
|
Den fullt differentierade formen av en B-cell. Producerar lösliga antikroppar och saknar receptorer, dvs saknar förmågan att kommunicera med omgivningen.
|
|
|
|
Positiv selektion
|
Sker i tymus (brässen). T-cellslymfocyters (T-cellsförgångares) receptorer som binder kroppsegna MHC-molekyler selekteras fram. De som ej känner igen går i apoptos. Denna selektion sker vid epitelceller i cortex, medieras av thymic cortical epithelial cells. Denna selektion avgör om T-cellen kommer att bli en CD4 eller CD8 T-cell. alfa-kedjerearrangeringen pågår fortfarande i detta steg, vilket gör att man kan "rädda" en cell som ej är kapabel att känna igen kroppsegna MHC genom att byta ut dess alfa-kedja och testa igen. Alfa-kedjerearrangeringen tar slut så fort den positiva selektionen slutar.
|
|
|
|
Priming
|
Priming=T-cellaktivering. Aktivering av naiva T-celler vid första mötet med antigen på ytan av APC, vilket avgör om T-cellen ska utvecklas mot Th-cell, T-minnescell eller effektor T-cell. Den ko-stimulerande signalen (CD4/CD8) är essentiell för priming-processen.
|
|
|
|
Primär immunrespons
|
Naiva T-cellers första möta med antigen på APC. Detta sker i den sekundära lymfatiska vävnaden. '
|
|
|
|
Primära lymffolliker (primary lymphoid follicles)
|
Område i bl a lymfknutar. Innehåller germinal center.
|
|
|
|
proliferera
|
cellen delar sig till många kopior av samma celltyp.
|
|
|
|
Proteosomen
|
Stort enzym i cytosolen som slumpartat bryter ned protein till peptider. Vid virusinfektion kommer även virala protein att brytas ned. Peptiderna kan sedan presenteras på cellytan av MHC klass I.
|
|
|
|
Sekretion
|
utsöndra
|
|
|
|
signal 1 och 2
|
Signal 1 och 2 är kostimulatoriska signaler för T-cellsaktivering. Signal 1 fås från TCR/CD3/CD4-komplex bundet till MHC klass II på APC. Detta ger en fosforylering av CD3, ζ och CD4. Signal 2 fås från komplexbildning mellan CD28 på den naiva T-cellen och B7 på den APC. Tvåsignals-systemet förminskar risken för autoimmuni igenkänning. Vid endast signal 1 (ej 2) så blir cellen anergisk.
|
|
|
|
Signaltransduktion
|
Ytcellers receptorer aktiverar intracellulära signaler, vilket mynnar ut i nukleus, där aktivering ab olika transkriptionsfaktorer aktierar genuttryck. Receptorerna undergår en konformationsändring, oftast via fosforylering associerat till receptor-associerade tyrosinkinaser. Fosforylering är snabb och reversibel: proteinfosfataser defosforylerar receptorerna. Vid fosforylering av TCR-komplex aktiveras ZAP-70.
|
|
|
|
Somatisk hypermutation
|
Sker i mogna B-celler när cellen svarar på närvaro av antigen. Punkmutationer introduceras slumpmässigt i de rearrangerade variabla regionerna. En slutgiltig Darwinistisk slutkamp mellan olika selekerade antikroppar där alla mutationer testas för sin förmåga att binda antigenet (de som binder kroppseget selekteras bort). Förekommer efter att antikroppen har antagit sin slutliga form. Större delen av Ig-diversiteten hos vuxna kommer från somatisk hypermutation. en mutation sker efter varje celldelning i germinal center.
|
|
|
|
Somatisk rekombinering
|
Sker hos B-celler (för bildande av Ig) och i T-celler (för bildande av TCR). Generna för ex Igs variabla del (V-gener) ärvs som uppsättning av gensegmen, som vart och ett kodar för delar på Ig's variabla del. Dessa segment kombineras under en B-cells utveckling i benmärgen till en unik sekvens genom att delar av gensekvensen klipps bort på ett slumpartat sätt. 2 av 3 rekombinationer fungerar ej. Kallas även DNA rearrangering.
|
|
|
|
TAP
|
Transporter associated with antigen processing. Membranbundet protein i celler som transporterar peptider (från nedbrytning av protein via proteosomen) från cytosolen till ER. De transporterade peptiderna brukar vara minst 8 aa långa med en fet (hydrofobisk) eller basisk sidokedja vid C-terminalen.
|
|
|
|
T-cell
|
Thymus dependent lymphycyte
|
|
|
|
T-cellsområde
|
Område i lymfknutar där mogna, naiva B-celler stöter på T-celler för aktivering.
|
|
|
|
T-cellsreceptor, TCR
|
Finns på T-celler. Består av en antigen binding site, en alfa-kedja och en beta-kedja (α- och β-kedjorna är olika polypeptidkedjor). Har en övre, variabel (V) region och en undre, konstant (C) region samt en transmembranregion. Är alltid membranbunden. V-delen bildas via somatisk rekombination. TCR känner igen och binder till specifika epitop som presenteras på cellytan av MHC. Det breda biblioteket av TCR erhålls via somatisk rekombination i brässen. Syntetiseras i ER tillsammans med CD3-komplex (fyra transmembranprotein, två på vardera sida om TCR) och proteinet ζ som sitter på insidan av membranet, under TCR. Dessa bildar tillsammans TCR-komplexet, som hjälper TCR att forsla in signaler från utsidan av cellen till insidan (eftersom TCRs membranbundna del är för kort). Fosforyleras vid yttre signal.
|
|
|
|
The invariable chain
|
Komponent i syntetisering av MHC klass II. Hindrar peptider från att binda in till komplexet i ER. Kopplas av från MHC klass 2 i vesikel, för att en peptid ska kunna binda in.
|
|
|
|
Thymic stroma
|
Ett nät av epitelceller som styr T-cellens utveckling i brässen.
|
|
|
|
Thymys (Brässen)
|
Organ i övre delen av mitten på bröstet, precis under bröstbenet. Här utvecklas T-celler! Brässen är fullt utvecklad vid födseln och jobabr som mest innann puberteten. Efter puberteten börjar den minska i storlek (involution). Produktionen av T-celler är mindre hos vuxna människor. Det mesta av T-cellernas utveckling kommer att ske i cortes-området i brässen. Delas in i cortex (positiv selektio) och medulla (negativ selektion).
|
|
|
|
Tymocyter
|
Omogna T-celler som kommer direkt från Benmärgen till brässen. 98% av tymosyterna kommer att dö i brässen => kvalitet, specificitet.
|
|
|
|
Vaccination
|
isolera patogenet och utifrån det skapa en mindre farlig verision genom att antingen använda döda patogen (gammal metod) eller isolera delar av patogenet, specifikt själva patogenmolekylen. Man vaccinerar med denna del, vilket utsätter patienten för en mindre farlig verision av sjukdomen. patientens immunförsvar sätter igång och bekämpa den benigna infektionen vilket genererar minnesceller. Mekanism: Antikroppar binder till patogen och skickar en intracellulär signal. Antikropp/patogen dras in i den naiva B-cellen och presenteras på MHC klass II till Th2-celler, som i sin tur ger en co-signal 1 (CD40/CD40L). Då börjar B-cellen att proliferera. TH2 utsöndrar också 3 olika cytokiner (IL-4, IL-5 och IL-6) som driver på proliferationen.
|
|
|
|
White pulp
|
Finns i mjälten och har som uppgift att presentera patogen för närvarande lymfocyter. Fungerar i huvudsak som lymfknutar, men med skillnaden att alla celler ankommer och lämnar mjälten via blodomloppet. (I lymfknuten lämnar plasmacellerna via lymfan)
|
|
|
|
Virus
|
Virus måste ta över cellens produktionsmekanismer för att själv kunna överleva genom att få cellen att proucera vironer. När viruset väl är inne i cellen blir det omöjligt för antikroppar att nå dem och enda sättet att utrota dem helt är genom att döda av hela cellen. Infekterade celler kan dödas av CD8 T-celler genom att slätta ut cytokiner som inhiberar virusinfektion.
|
|
