Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
36 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Normal "hematuri" |
600 000 erytrocyter per dag = 2-3 på synfält x400. Främst glomerulärt ursprung. |
|
|
Indelning hematuri |
Mikro-makroskopisk a-symptomatisk persisterande/intermittent ansträngningsutlöst facitiös renal/postrenal |
|
|
U-sticka blod |
Bygger på en peroxidasreaktion med hemoglobin och myoglobin. Stor sensitivitet och specificitet, men mycket askorbinsyra i urin kan hämma reaktionen. |
|
|
positiv sticka eller makroskopisk hematuri |
U-sediment om orsaken inte är uppenbar. hematuri + albuminuri talar starkt för renalt ursprung, om hematurin inte är kraftig och makroskopisk. Renal hematuri utreds som proteinuri. |
|
|
Mikroskopiska fynd vid renal hematuri |
erytrocytcylindrar och fria erytrocyter som är deformerade |
|
|
pågående makroskopisk blödning i övre urinvägarna |
cystoskopi |
|
|
Röd urin, neg U-sticka |
rödbetor, porfyri, läkemedel. Vid isolerad hematuri ska man undersöka icke-renala orsaker. |
|
|
Njurcancer symtom och ursprung |
tumören kommer från proximala tubuliceller. Hematuri + ospecifika fynd på inflammation, hypertoni, svettningar nattetid, konstiga elektrolyter, varikocele. Mer renin, EPO, PG, kalcitriol, glukagon, hCG, och insulin bildas. |
|
|
Njurcancer spridning och metastaser |
Tumören kan sprida sig till njurartärer eller vena cava. 30 % har metastaser vid diagnosticering, oftast i lungor, men också lever och skelett. Thorax medastinum och hjärna. |
|
|
Diagnosticera njurcancer |
Det svåra är att skilja cystor från tumörer - 50 % av alla över 50 % har njurcystor. Urografi är steg 1, kan inte se mindre tumörer och kan inte skilja cysta från tumör. Kompletteras med UL, som ofta kan skilja cysta från växt. Om man tror att det är en cysta punkteras den och vätskan kollas efter kolesterol, celler och blod. CT görs, den kan skilja cysta från tumör och kan se nedtill 0,5 cm små massor samt hur tumören sitter. |
|
|
Diff-diagnoser njurcancer |
Förutom benigna cystor kan det röra sig om angiomyolipom (hamartom). CT kan skilja tumör från angiomyolipom. Onkocytom. Barkadenom är ett mellanting mellan beningt och malignt. Små tumörer är ofta benigna. |
|
|
Utredning om man hittar tumör |
Leverprover. Skelettscintigrafi om särskilt misstanke finna. Lungröntgen + ev. CT-torax. Funktionsbestämning av kontralaterala njuren. |
|
|
Behandling njurcancer utan metastaser och kontralateral frisk njure |
Nefrektomi, ev. även vid extirpabel metastas. Görs även palliativt. Nefrektomi kan göras även om det finns kärltromber. |
|
|
Behandling njurcancer, tumör i singelnjure/synkront bilaterala tumörer |
1. Konservativ nefronsparande behandling 2. Nefrektomi av singelnjure, transplantation 3. Expektans utan åtgärd |
|
|
Behandling njurcancer som metastaserats |
Cytostatika, nefrektomi endast för palliation |
|
|
Prognos njurcancer |
5-årsöverlevnad: Inga metastaser: 50-95 % Överväxt och lymfknutor: 25-50 % överväxt och multipel metastasering:0-30 %
|
|
|
Urotelcancer orsaker |
aromatiska aminer, förbränningsgaser från kol, bilharzia, rökning, fenacitin, cyklofosfamid, fet kost, stekt mat, strålbehandling i bäckenet. |
|
|
Urotelcancer typer |
Sitter till 90 % i blåsan, 80 % av blåscancer är urotelcancer, resten är skivcellscancer, adenocarcinom, och anaplasier. Delas in i grad och stadium, vilka styr prognos och behandling. |
|
|
Urotelcancer grad och stadium |
Tis - cancer in situ, Ta - ingen infiltration. T1 - infiltration LP, T4 - växer genom blåsväggen och in i omgivningen. Grad I - högdifferentierad, III - lågdifferentierad. |
|
|
Urotelcancer symtom |
Vanligen tyst mikro/makrohematuri. Kanske sveda, trängningar. |
|
|
Urotelcancer diagnostik |
Övre urinvägarna - urografi, ev. även UL. Om man misstänker cancer i njurbäcken eller vid dålig fyllnad - retrograd pyelografi. Urinsamling för cytologi. Undre urinvägarna - uretrocystoskopi, urin för cytologi, biopsier om man ser röda fläckar, men inte tumör-biopsi - den ska vid ett annat tillfälle extirperad transuretalt. Om man inte ser röda fläckar eller tumör men mytologin är positiv - mapping. |
|
|
Om man hittar infiltrerande tumör |
CT bäcken buk, ev.skelettscintigrafi. Lungröntgen och leverstatus, alkaliska fosfataser. |
|
|
Urotelcancer behandling och prognos |
Ytlig papillomatös - 30 % botas efter extirpationsbiopsi. Recidicfrekvensen hög inom ett år. Tis - 50 % från muskelinvasiv tumör. Man gör cystoskopi med några månaders mellanrum under 2 år. Muskelinfiltrativa tumörer - cystektomi, om det inte går, strålbehandling, immunterapi, kemoterapi. 50 % femårsöverlevnad. Metastaser: de flesta dör inom 2 år. |
|
|
Cancer i njurbäcken och uretär, orsaker och patologi |
Kemisk industri, plast, kol, asfalt, tjära, rökare, fenacetin, kronisk infektion. Förekommer vid 2 % av blåscancrar. |
|
|
Symtom cancer i njurbäcken och uretär |
Makrohematuri i 75 %. Koagler. Ofta flanksmärta. Oftast inga metastaser vid diagnos. |
|
|
Cancer i njurbäcken och uretär, diagnostik |
Urografi - fyllnadseffekt. Retrograd pyelografi ger bättre bild. Urin samlas för mytologi. CT ger bättre bild, så att det inte är en icke-röngentät sten. Man måste påvisa tumör 2 ggr för att vara säker på att det inte är ett koagel. |
|
|
Cancer i njurbäcken och uretär, behandling och prognos |
ispilateral nefrouretärektomi med lymfknuteutrymning. Ibland kan man göra en segmentell resektion. Strålbehandling.
Grad I: 90 % Grad II: 90 % vid radikal, 50 % vid konservativ kirurgi, Grad III: dålig. |
|
|
Prostatacancer allmänt |
Vanligaste tumören hos män, den som belastar vården mest. 95 % är adenocarcinom. Ålderkorrelerad, sällan före 50. TNF + Gleasonindelning. Okänd etnologi, hereditet. |
|
|
Prostatacancer tumörprogression |
Växer fröst innanför prostatans kapsel. 1 cm - dtor risk för extrakapsulär växt och metastaser = kuration inte möjlig. Lymfogen till obturatoriusknutorna, sedan lymfknutor längs de stora kärlen. Hematogent till skelett i L, T-kotor, bäcken, revben, och femur, sällan till viscerala organ. |
|
|
Prostatacancer detektion |
Konsistensförändring eller hårt parti, högt S-PSA. Verifieras med biopsi |
|
|
Prostatacancer Symtom |
Först symtomatiskt men kan palperas + PSA är högt. Sedan blåstämningsbesvär, tängningar. Ibland är debutsymtomen akut urinretention eller skelettsmärtor. Hematuri i sena stadier. Krea stiger om uretärerna obstrueras eller intravesikulärt avflödeshinder finns. Vid metastasering: viktnedgång, anemi, lymfödem, neurologiska symtom. |
|
|
Prostatacancer utredning |
Stadium, grad, ålder, och AT avgör vilken behandling som sätts in. Om tumören inte är lokaliserad längre - inga fler utredningar. Om tumören är lite större och PSA > 20 - obturatoriusutrymning. |
|
|
Prostatacancer Behandling |
Hormonell: icke-kurativ, ökar inte överlevnadstiden, utan lindrar symtom. Övergående effekt - när tumören blir refraktär är det dags för palliation Kurativ: Strålning eller radikal prostektomi
|
|
|
Typer av njurcancer |
Klarcellig 80%, papillär 10% (polycystisk njure ökar), kromofob, collecting duct, oklassificerad. Upp till 1/3 tumörer under 4 cm är benigna, men man kan inte alltid skilja pre-OP -> nefronspar kir. |
|
|
Syndrom som orsakar hereditär njurcancer |
2-5%, tidigare debut <60. Von Hippen Lindau, hereditär papillär njurcancer, Birt Hogg dube mm |
|
|
VHL cancer |
angiom (i retina), klarcellig njurcancer, feokromocytom, hemangioblastom, ne-tumörer i pankreas. Förlust av ena allelen av en tumörsupressorgen, LOH, som reglerar Hif1. Uppreglerad Hif1 -> VHF uppregleras, tillväxt. |
