Hematologiska Tumörsjukdomar

Front 1

Från vilken typ av celler utgår hematologiska tumörer?

Back 1

Från blodbildande celler.

Front 2

Från vilken lokal utgår hematologiska tumörer?

Back 2

Från benmärg och lymfkörtlar.

Front 3

Vad betyder hematopoes?

Back 3

Blodbildning

Front 4

Var sker hematopoesen hos fostret?

Back 4

Först i gulesäcken, sedan i levern och sedan i benmärgen.

Front 5

Var sker hematopoesen hos barn?

Back 5

I nästan alla ben.

Front 6

Var sker hematopoesen hos vuxna?

Back 6

I platta ben så som skallen, revben, sternum, kotor, scpaula, pelvis och sacrum.

Front 7

Vad innebär extramedullär hematopoes och när sker detta?

Back 7

Extramedullär hematopoes innebär hematopoes på annan plats än i benmärgen hos vuxna.

Förekommer då kravet på blodbildning överstiger benmärgens förmåga. T ex då benmärgen är infiltrerad av tumörceller.

Extramedullär hematopoes kan ske i t ex lever och mjälte.

Front 8

Beskriv i grova drag (utan detaljer) hur blod celler bildas.

Back 8

I benmärgen finns pluripotenta stamceller. Dessa kan utvecklas längs två olika linjer, antingen den lymfoida linjen eller den myeloida linjen.

Den lymfoida linjen ger T-lymfocyter (som ju mognar i Thymus), B-lymfocyter (som ju kan utvecklas till plasmaceller) och NK-celler.

Den myeloida linjen ger monocyter (makrofager), neutrofiler, eosinofiler, mastceller, basofiler, megakaryocyter och erythrocyter.

Front 9

Vilka typer av neoplastiska tillstånd förekommer i benmärgen?

Back 9

- Leukemier (kommer från omogna celler i benmärgen, t ex lymfocyter)

- Multipelt myelom (kommer från plasmaceller)

- Metastaser (kommer från annan vävnad)

Front 10

Vilka typer av neoplastiska tillstånd förekommer i lymfkörtlar?

Back 10

- Lymfom (bara från lymfastiska celler)

- Metastaser (vanligt i lymfknutor)

Front 11

Nämn tre utredningsformer vid benmärgssjukdomar.

Back 11

1. Blodprov. Man kan t ex titta om det finns för många eller för få vita blodkroppar, vilket kan vara tecken på sjukdom.

2. Blodutstryk. För att se vilka celler som finns.

3. Benmärgsbiopsi/utstryk.

Front 12

Vad är leukemi?

Back 12

- Klonal expansion av hematopoetiska celler (utgår från en stamcell).

- Ursprung i benmärgen.

- Ofta cirkulation av maligna celler i perifert blod (leukocytos - ökat antal vita blodkroppar).

Front 13

Hur vanligt är leukemi?

Back 13

Leukemi är den 11:e vanligaste maligna tumören (ca 1000/år).

Front 14

Vad orsakar leukemi?

Back 14

Etiologin är okänd. Man tror att cytostatika och joniserande strålning kan orsaka leukemi).

Cytostatika kan dock ibland vara botande - t ex hos barn med leukemi.

Front 15

Finns det några genförändringar som är kopplade till leukemi?

Back 15

Ja, det finns ofta typiska genkaraktäristika - oftast translokationer som ger upphov till fusionsgener (t ex BCR-ABL)

Front 16

Vilken grov indelning av leukemier finns det?

Back 16

1. Man kan ha myeloisk leukemi, akut (AML) eller kronisk (KML).

2. Man kan ha lymfatisk leukemi, akut (ALL) eller kronisk (KLL).

Front 17

Vad är signifikant för akut leukemi?

Back 17

Proliferation av OMOGNA celler som kallas blaster och liknar stamceller.

Utan behandling dör man inom veckor till månader.

Front 18

Vad är signifikant för kronisk leukemi?

Back 18

Proliferation av MOGNA celler.

Man kan leva flera år utan behandling.

Front 19

Vad är symtomen vid akuta leukemier?

Vad är incidensen för akuta leukemier?

Back 19

Symtomen vid akuta leukemier:
-Anemi (trötthet, blekhet)
- Infektionskänslighet
- Blödningar
- LPK (leukocyt partikel koncentration) sjunker eller stiger (oftast stiger).
- Den normala blodbildningen är hämmad.

Incidensen för akuta leukemier är ca 400 fall per år i Sverige.
70% av dessa är AML.

Front 20

Vilken cell- och organbild är typisk vid AML?

Back 20

- Det förekommer ett stort antal myeloiska blaster. Dessa utgör vanligtvis förstadier till granulocyter, monocyter, erytrocyter och megakaryocyter).

- Andelen blaster i benmärg och blod är över 20%.

- Ibland förekommer lever- och mjältförstoring.

Front 21

Vilken är medianåldern för AML-diagnos och hur ser prognosen ut?

Back 21

- Medianåldern ligger på 60 år.
- Män drabbas oftare än kvinnor.
- Prognosen är dålig.

Front 22

Vad innebär akut promyelocytleukemi?

Back 22

- Akut promyelocytleukemi är en variant av AML. Cellerna är dock mognare än blaster.

- Här finns en specifik kromosomavvikelse t(15;17). Ett fusionsprotein bildas (PML-RARa) som blockerar ett annat protein som behövs för att granula ska kunna bildas. Utan granula kan inte cellerna mogna.

- APML är behandlingskänslig. Man riktar behandlingen mot fusionproteinet (bl a Vitamin A används).
Detta gör att granula bildas och cellerna mognar ut. Om man slutar behandla uppstår dock tumörceller igen.

Front 23

Vad är signifikant för akut lymfatisk leukemi? Vem drabbas?

Back 23

- Vid ALL finns mycket lymfatiska blaster (= omogna celler som utgör förstadier till T- och B-lymfocyter).

- Drabbar främst barn och unga vuxna. 75% av de som får ALL är under 6 år.

- Här finns ett överlapp med lymfom (som ju också har lymfocytursprung).

Front 24

Hur är relationen ALL och CNS?

Back 24

Vid ALL engageras ofta hjärnan. Detta beror på att lymfocyter kan ta sig ut i hjärnvävnaden.

Front 25

Hur kan man använda karyotypering vid ALL?

Back 25

Vid ALL är karyotypering prognostiskt viktigt. Man kan ibland se en translokation t(9;22). Translokationen ger något som kallas Philadelphiakromosomen som resulterar i en fusionsgen BCR-ABL (som kodar för ett tyrosinkinas fusionsprotein). BCR-ABL-tyrosinkinaset är konstant aktivt och orsakar ökad celldelning och minskad DNA-reparation.

Philadelphiakromosomen förekommer främst vid kronisk myeloisk leukemi, men kan även förekomma vid akut lymfatisk leukemi.

Front 26

Hur är prognosen vid ALL?

Back 26

Prognosen för personer mellan 2-10 år är god. Ca 90% kan botas.

Prognosen för personer under 2 år är dock sämre.

Front 27

Vilka är symtomen vid kroniska leukemier (KML och KLL)?

Vad är incidensen?

Back 27

Symtom:

- Initialt finns oftast inge symtom.
- Senare i förloppet uppkommer anemi, trötthet, viktnedgång. Detta beror på att benmärgen undertrycks successivt.

Incidens: ca 600 fall/år

Front 28

Vilken är den typiska cellbilden vid KML?

Back 28

- Celler som egentligen ska bli till monocyter och neutrofiler förekommer i olika mognadsstadier.

- Man ser segmentskärniga neutrofiler, bandformiga neutrofiler, metamyelocyter och myelocyter.

- I perifert blod ser man leukocytos.

- I benmärgen ser man en ökad cellularitet.

Front 29

Vid vilken ålder drabbas man vanligen av KML?

Vilket annat organ kan drabbas?

Back 29

Man drabbas vanligen i 50- 60-årsåldern.

Mjälten kan bli förstorad.

Front 30

Vad kan KML utvecklas till?

Back 30

KML kan progrediera till akut leukemi. Detta kallas "blastkris".
Detta innebär att en ny mutation har tillkommit. Prognosen är dålig. Man lever oftast bara några månader.

Front 31

KML:

Vad blir effekten av Philadelphiatranslokationen?

Back 31

Philadelphiatranslokationen t(9;22) ger upphov till en fusionsgen (BCR-ABL). Denna i sin tur kodar för ett fusionsprotein med samma namn. Proteinet är ett tyrosinkinas med konstant aktivitet. De drabbade cellerna mognar inte ut och delar sig mer än normalt.

Front 32

Hur behandlas KML?

Back 32

KML behandlas med ett läkemedel som heter Glivec (Imatinib) som blockerar fusionsgenen BCR-ABL. Detta leder till att cellerna kommer att mogna ut.

Glivec ger en ökad överlevnad, men botar inte sjukdomen. Man behöver äta den resten av livet och den är väldigt dyr.

Front 33

Hur vanligt är kronisk lymfatisk leukemi?

Back 33

KLL utgör ca 30% av alla leukemier och utgör under fem procent av alla lymfom.
KLL kan alltså övergå i lymfom. Båda har ju lymfocytursprung.

Front 34

KLL:

Vid vilken ålder drabbas man och vad är incidensen?

Back 34

Man drabbas vanligtvis efter 50-årsåldern och incidensen är ca 500 fall/år.

Front 35

KLL:

Hur stor del av KLL-sjukdomen är kopplad till B-lymfocyter respektive T-lymfocyter?

Back 35

B-cell: 95%
T-cell: 5%

Front 36

Vilken typ av celler förekommer i stor mängd vid KLL?

Back 36

Mogna, långlivade lymfocyter.

Front 37

Hur behandlas KLL?

Back 37

Om patienten inte visar symtom ger man ingen behandling.

2/3 av alla drabbade kommer dock att behöva benmärgstransplantation någon gång.

Front 38

Vad är medianöverlevnaden vid KLL?

Back 38

Oftast ca 10 år utan behandling.

Front 39

Är det vanligt att KLL utvecklas till akut leukemi?

Back 39

Nej och inte heller till högaggressivt lymfom.

Front 40

Vad är en vanlig genförändring vid leukemi?

Back 40

Translokationer. Flera hundra finns beskrivna.

Front 41

På vilka två sätt ändras genfunktioner vid translokationer?

Back 41

- Aktiva fusionsgener bildas. Detta är den vanligaste konsekvensen.

- Överuttryck av onkogener.

Front 42

Vad händer vid multipelt myelom?

Back 42

Klonala plasmaceller bildar monoklonala immunoglobulinkedjor.
Vanligast är IgG, näst vanligast är IgA och näst näst vanligast är IgM.

Även fria lätta och tunga kedjor kan bildas. Normalt bildas en balanserad mängd.

Front 43

Vad är M-komponent?

Hur ser M-komponent i serum ut hos en individ med multipelt myelom?

Back 43

M-komponent är monoklonala immunoglobuliner, alltså identiska antikroppar som tillverkats av en och samma B-lymfocyt (plasmacell).

Vid multipelt myelom ses ofta mycket höga nivåer av M-komponent i serum. Detta kallas paraproteinemi.

Front 44

Varför kan man få sk Bence-Jones proteinuri vid multipelt myelom?

Back 44

Fria lätta kedjor som producerats av en plasmacell i benmärgen är små och kan filtreras ut i urinen.

Ibland kan de lätta kedjorna fastna i tubuli och påverka njurens funktion.

Front 45

Vid vilken ålder drabbas man vanligtvis av multipelt myelom?

Back 45

Den som drabbas är ofta över 50 år.

Front 46

Vad är incidensen för multipelt myelom?

Back 46

ca 600 fall/år (i Sverige förmodar jag).

Front 47

Multipelt myelom:

Hur progredierar sjukdomen?

Back 47

Multipelt myelom är en progressiv sjukdom och medianöverlevnaden är 2-4 år.
Prognosen är alltså inte vidare bra.

Vid benmärgstransplantation kan man dock överleva.

Front 48

Vilka är symtomen vid multipelt myelom?

Back 48

Härdar av tumörceller i benmärgen bryter ner benet (troligtvis med hjälp av cytokiner). Detta kallas lytiska benlesioner.
Dessa lesioner ger:

- Bensmärta.
- Patologiska frakturer, vilket innebär att benet fraktureras redan vid små belastningar.

Nedbrytningen av benet ger:

- Hypercalcemi

Hypercalcemi tillsammans med amyloidos (inlagring av lätta kedjor i vävnad) ger:

- Njurskada

Andra symtom är:

- Anemi
- Hög sänka. Detta uppstår på grund av att lätta kedjor i blodet gör att röda blodkroppar packar ihop sig. Typiskt är att han en sänka på över 100.

Front 49

Multipelt myelom:

Vilka är de diagnostiska kriterierna enligt WHO?

Back 49

- M-komponent i serum eller urin.
- Klonala plasmaceller i benmärgen eller extramedullärt.
- Myelomrelaterad organ- eller vävnadsskada (t ex njursvikt, anemi, hyperkalcemi och benlesioner).

Front 50

Nämn två ytterligare plasmacellssjukdomar utöver multipelt myelom.

Back 50

- Plasmocytom - en relativt ovanlig sjukdom. Här ser man ofta en solitär, välavgränsad lesion av plasmaceller (en enda härd i benmärgen).
De flesta som drabbas av Plasmocytom utvecklar multipelt myelom då de haft sjukdomen i över tio år.

- Benign monoklonal gammopati (MGUS) - här är M-komponent under 3g/dl. 20% av patienterna utvecklar multipelt myelom efter 10-15 år (1%/år)

Front 51

Ange 5 orsaker till reaktiva tillstånd i benmärg.

Back 51

1. Infektioner
2. Trauma
3. Immunologiska sjukdomar
4. Läkemedel
5. Tumörer

Front 52

Vilka förändringar kan man se i benmärg respektive blod vid reaktivt tillstånd i benmärg?

Back 52

Benmärg:

- Ökad cellhalt, ffa segmentskärniga neutrofiler och dessas prekursorer.

Blod:

- Ökad mängd segmentskärniga neutrofiler.

Front 53

Vad är en leukemoid reaktion?

Back 53

Speciellt livlig reaktiv neutrofili.