Handleden Och Handen

Front 1

Retinaculum flexorum

Back 1

Starkt bindvävsband på ventralsidan av handleden. Även kallat carpalligament. Håller fast flexormusklernas senor som går ut till handen. Bildar en "brygga" över sulcus carpi (en fåra som bildas av ossa carpi på ventralsidan) vilket gör att canalis carpi (carpaltunneln) bildas.

Front 2

Vilka strukturer passerar genom canalis carpi (djupt om retinaculum flexorum)?

Back 2

De 8 senorna från m. flexor digitorum superficialis et profundus, senan för m. flexor pollicis longus och n. medianus. Senan till m. flexor carpi radialis är omgiven av retinaklet då det fäster in lateralt mot trapezium och går således genom en egen liten tunnel. Ligger dock också djupt om retinaculum flexorum.

Front 3

Vad är carpaltunnelsyndrom?

Back 3

N. medianus blir klämd på sin väg genom canalis carpi på grund av ökat tryck i carpaltunneln. Kan bero på exempelvis blödning, eller svullnad pga överansträngning eller rematoid artrit. Symtom är domningar och stickningar i n. medianus sensoriska område (radiala handflatan och volara delen av I, II, III och halva IV).

Front 4

Vilka strukturer passerar ytligt om retinaculum flexorum?

Back 4

I ordning ulnart till radialt: m. flexor carpi ulnaris, n. ulnaris, a. ulnaris, ramus palamris n. ulnaris, m. palmaris longus samt ramus palmaris n. medianus

Front 5

Retinaculum extensorum

Back 5

Starkt bindvävsband på dorsalsidan av handleden. Håller fast extensormusklernas senor som går ut till handen. Bildar 6 st senfack.

Front 6

Vilka strukturer passerar genom 1:a respektive 3:e senfacket som bildas av retinaculum extensorum? (Vi behöver bara kunna 1:a och 3:e senfacket enligt Wibergs föreläsning)

Back 6

I 1:a facket: m. extensor policis brevis (EPB), m. abductor policis longus (APL) och a. radialis.
I 3:e facket: m. extensor policis longus
1:a facket ligger längst radialt och 3:e facket ligger mer ulnart.

Front 7

Vilka strukturer passerar ytligt om retinaculum extensorum?

Back 7

I ordning ulnart till radialt: n. cutaneus dorsalis n. ulnaris, v. basilica, v. cephalica, n. superficialis n. radialis

Front 8

Art. radioulnaris distalis (mellan vilka ben?)

Back 8

Mellan radius och ulna distalt. Ledhuvud är caput ulnae och ledpanna är en fördjupning i distala radiusändens ulnara kant. En discus articularis (ledbrosk) ligger mellan radius och ulna.

Front 9

Vilka rörelser kan utföras i art. radioulnaris distalis?

Back 9

Pronation och supination (leden är en vridled)

Front 10

Art. radiocarpeae (mellan vilka ben?)

Back 10

De tre proximala handlovsbenen (os triquetrum, os lunatum och os scaphoideum) bildar ledhuvud och radius samt discus articularis mellan radius och ulna bildar ledpanna.

Front 11

Vilka rörelser kan utföras i art. radiocarpeae?

Back 11

Palmarflexion och dorsalextension (dorsalflexion eller vad man väljer att kalla det) samt radial- och ulnar-abduktion/deviation (handen åt sidorna).

Front 12

Art. carpometacarpeae (mellan vilka ben, rörlighet?)

Back 12

Cmc-led. Mellan distala ossa carpi (carpalbenen) och ossa metacarpalia (metacarpalbenen). Stram led, i princip ingen rörelse.

Front 13

Art. metacarpophalangeales (mellan vilka ben, rörelser)

Back 13

Mcp- eller mp-leder. Mellan ossa metacarpalia och proximala falangerna.

Front 14

Art. interphalangealis proximalis (mellan vilka ben, rörelser)

Back 14

Kallas pip-leden efter benämningen proximala interphalangealleden. Mellan proximala falangen och mellanfalangen. Gångjärnsled, enda rörelserna är flexion och extension.

Front 15

Art. interphalangealis distalis

Back 15

Kallas dip-leden efter benämningen distala interphalangealleden. Mellan mellanfalangen och distala falangen. Gångjärnsled, enda rörelserna är flexion och extension.

Front 16

Tummen har ju endast två falanger, vad kallas leden mellan den proximala och distala falangen i tummen?

Back 16

Art. interphalangealis (Ip-led)

Front 17

Vad menas med extrinsicmuskler i handledsområdet?

Back 17

Muskler i underarmen som påverkar handen och fingrarna via senor kallas för extrinsicmuskler.

Front 18

Vad menas med handens intrinsicmuskler?

Back 18

Muskler som utgår och fäster i handen (inte från underarmen) kallas intrinsicmuskler.

Front 19

Mm. lumbricales

Back 19

U: senorna till m. flexor digitorum profundus (FDP)
F: fingrarnas dorsalaponeuroser II-IV
Fu: flexion i mcp-led och extension i dip- och pip-led
I: n. medianus innerverar de 2 radiala lumbrikalerna och n. ulnaris innerverar de 2 ulnara lumbrikalerna

Front 20

Mm. interossei

Back 20

U: ossa metacarpalia
F: fingrarnas dorsalaponeuroser II-IV
Fu: abducerar och adducerar fingrarna II-IV, flexion i MCP-led
I: n. ulnaris
Det finns dorsala och palmara interosseer.

Front 21

Vad är ett bra sätt att testa n. ulnaris funktion i handen?

Back 21

Be patienten spreta med fingrarna

Front 22

Vad är thenarmusklernas generella funktion och innervation?

Back 22

En grupp muskler som utför opposition av tummen (tummen mot fingertoppen). Innerveras av n. medianus.

Front 23

Vad är hypothenarmusklernas generella funktion och innervation?

Back 23

En grupp muskler som utför abduktion och adduktion av lillfingret. Innerveras av n. ulnaris.

Front 24

"Snusgropen" på latin

Back 24

Fossa tabatiere

Front 25

Vilka strukturer avgränsar "snusgropen"?

Back 25

M. abductor policis longus (APL) och m. extensor policis brevis (EPB)

Front 26

Vad finns i fossa tabatiere?

Back 26

A. radialis profundus och os scaphoideum

Front 27

Vad kan patienten ha för skada om denne är öm och svullen i "snusgropen"?

Back 27

Fraktur på scaphoideum ("båtbensfraktur")

Front 28

Arcus palmaris superficialis

Back 28

Bildas av slutgrenen av a. ulnaris och en gren från a. radialis. Kärlbågen ligger ytligt om flexoresenorna, men djupt om aponeurosis palmaris. Härifrån avges kärl till fingrarna, varje finger får två stycken digitalartärer från denna kärlbåge.

Front 29

Arcus palmaris profundus

Back 29

Bildas av slutgrenen av a. radialis och en gren av a. ulnaris. Kärlbågen ligger djupt om flexorsenorna, men palmart om metacarpalbenen. Härifrån avges grenar till dorsalsidan av handen och till fingrarna som 2 st digitalartärer.

Front 30

Hur många digitalartärer finns det i varje finger?

Back 30

Fyra stycken. Två stycken från arcus palmaris superficialis och två stycken från arcus palmaris profundus.

Front 31

Beskriv handens sensoriska innervation.

Back 31

Ramus superficialis n. radialis innerverar den radiala delen av handryggen och skickar digitalnerver som innerverar dorsalsidan av fingrarna I, II, III och halva IV.
Ramus palmaris n. medianus innerverar radiala delen av handflatan samt skickar digitalnerver som innerverar volarsidan av fingrarna I, II, III och halva IV.
Ramus palmaris n. ulnaris innerverar ulnara delen av handflatan samt skickar digitalnerver som innerverar volarsidan av fingrarna V och halva IV.
Ramus dorsalis n. ulnaris innerverar ulnara delen av handryggen samt skickar digitalnerver som innerverar dorsalsidan av fingrarna V och halva IV.

Front 32

Hur många digitalnerver finns det i varje finger?

Back 32

4 st

Front 33

Senskidor

Back 33

Senskidor allas även synovialskidor. Senskidor smörjer senor genom att näringsämnen frånsynovialmembranet på insidan av senskidan diffunderar till senan. Senskidor håller även senor på plats. Senskidor omger senorna som går djupt om retinaculum flexorum et extensorum.

Front 34

Flexormusklernas senskidor i handled och hand

Back 34

De åtta senorna från m. flexor digitorum superficialis och profundum är omgivna av en gemensam senskida. Denna gemensamma senskida sträcker sig proximalt om flexorretinaklet ungefär till mitten av metacarpalbenen, förutom för lillfingret där den går hela vägen ut. Fingrarnas senskidor börjar sedan strax efter mcp-leden. Senorna från m. flexor pollicis longus och m. flexor carpi radialis har egna senskidor som går hela vägen ut till fästena. Flexorsenorna senskidor i fingrarna är omgivna av kraftig bindväv (kallas ibland pulley) som förstärker dem och håller ner dem mot skelettet.

Front 35

Extensormusklernas senskidor i handled och hand

Back 35

Extensormusklernas senor som går djupt om retinaculum extensorum är omgivna av senskidor som sträcker sig strax proximalt om retinaklet till några cm distalt om retinaklet. I fingrarna finns inga senskidor till extensorsenorna, där bildas istället dorsalaponeuroser.

Front 36

Aponeurosis dorsalis (dorsalaponeurosen i fingrarna)

Back 36

Bildas av senorna från extrinsic extensorer på fingrets översida, är alltså ett plexus av senor. Består av ett central band från senorna från m. extensor digitorum communis som går till mellanfalangen och 2 bilaterala distala band som går till distala falengen. Mm. interossei och mm. lumbricales fäster till/ bildar också dorsalaponeurosen.

Front 37

Aponeurosis palmaris (palmaraponeurosen)

Back 37

En bindvävsplatta i handflatan som är fäst till huden vilket gör att huden i handflatan inte går att "flytta på" på samma sätt som på handryggen. Senan till m. palmaris longus är kontinuerlig/fäster in med palmaraponeurosen. Alla individer har ju inte m. palmaris longus och i de fallen är palmaraponeurosen fäst vid retinaculum flexorum. Fibrer från palmaraponeurosen strålar även ut mot fingrarna. Kärl, nerver och senor till muskler ligger djupt om palmaraponeurosen.